William Saliba kan tvingas till operation efter de ryggproblem som fick honom att lämna Frankrikes VM-semifinal mot Spanien. Inget ingrepp är ännu bekräftat, men Arsenal uppges planera för att mittbacken kan bli borta i fyra till fem månader. Det skulle påverka betydligt mer än bara en position i startelvan.

Saliba hade bara spelat omkring en halvtimme mot Spanien när han tvingades lämna planen. Enligt L’Équipes uppgifter har problemen funnits i ungefär ett halvår och blivit så allvarliga att en operation nu bedöms som det mest sannolika alternativet.

Det är viktigt att skilja på vad som är fastslaget och vad som fortfarande är uppgifter. Saliba har ryggproblem och kunde inte fullfölja semifinalen. Däremot finns ännu ingen offentlig diagnos, bekräftad operation eller officiell tidsplan för hans återkomst.

Arsenal ska ändå förbereda sig på att han kan saknas i fyra till fem månader. Blir den prognosen verklighet försvinner en av lagets viktigaste spelare under en stor del av hösten.

Saliba är fortfarande Arsenals svåraste spelare att ersätta

Arsenal har byggt en bredare och bättre trupp än den som föll ihop när Saliba skadades våren 2023. Klubben har flera försvarare som kan spela centralt och behöver inte längre förlita sig på ett enda reservalternativ.

Problemet är att ingen av dem kan ersätta allt Saliba gör.

Han är inte bara en mittback som vinner dueller och bryter passningar. Hans snabbhet gör att Arsenal kan stå högt med backlinjen, pressa längre från det egna målet och lämna stora ytor bakom sig utan att omedelbart bli straffat.

Saliba är också trygg när motståndarna pressar Arsenals uppspel. Han behöver sällan stressa fram en passning och kan bära bollen förbi den första presslinjen. Det ger mittfältet mer tid och gör att ytterbackarna kan flytta fram sina positioner.

Gabriel påverkas också av vem han spelar bredvid. Med Saliba på planen kan brasilianaren kliva fram aggressivt, bryta tidigare och följa med motståndare längre upp. Saliba täcker ofta ytan som öppnas bakom honom.

Arsenal kan ersätta spelaren i startelvan. Det är betydligt svårare att ersätta funktionen.

Mosquera är det naturliga alternativet

Cristhian Mosquera ligger närmast till hands om Saliba blir borta. Han har snabbheten och fysiken för att försvara i en hög backlinje och har redan visat att han kan spela bredvid Gabriel.

Det skulle också vara den lösning som förändrar minst på andra positioner. Arsenal kan behålla sina ordinarie alternativ som högerbackar och slipper flytta runt flera spelare för att täcka en enda lucka.

Men det är stor skillnad på att komma in under en kortare skadeperiod och att vara ordinarie mittback under en hel höst. Mosquera skulle behöva starta stora matcher i Premier League och Champions League samtidigt som Arsenal försvarar ligatiteln.

Misstag som går att acceptera från en ung rotationsspelare blir betydligt dyrare när han ska ersätta en av världens främsta mittbackar.

Mosquera kan vara tillräckligt bra för att Arsenal ska fortsätta vinna matcher. Han är fortfarande inte Saliba.

Timber och White skapar nya problem

Jurriën Timber och Ben White kan båda användas centralt. Det ger Mikel Arteta fler möjliga lösningar, men varje sådan flytt påverkar också högerbackspositionen.

Timber har egenskaper som passar Arsenals sätt att spela. Han är snabb, bolltrygg och van vid att försvara stora ytor. Som mittback skulle han kunna hjälpa laget att behålla mycket av den rörlighet och aggressivitet som Saliba bidrar med.

Samtidigt är Timber viktig i uppspelen från ytterbackspositionen. Flyttas han in centralt måste Arteta ändra hur laget bygger anfall från höger.

White är ett mer traditionellt alternativ och har tidigare spelat mittback. Även där uppstår samma följdproblem. Arsenal löser luckan bredvid Gabriel men förlorar samtidigt ett etablerat alternativ på kanten.

Piero Hincapié och Riccardo Calafiori kan också spela centralt. Båda är vänsterfotade, vilket gör kombinationen med Gabriel mindre naturlig. Det behöver inte vara ett avgörande problem, men uppspelen och arbetsfördelningen i backlinjen skulle förändras.

Arsenal har många alternativ. Nästan samtliga kräver någon form av kompromiss.

Fyra till fem månader är en stor del av säsongen

En frånvaro på fyra månader från mitten av juli skulle kunna innebära en återkomst först omkring mitten av november. Fem månader flyttar tidslinjen till mitten av december.

Det är inte bara några inledande ligamatcher.

Saliba kan missa Community Shield, omkring tio till femton Premier League-matcher och en stor del av Champions Leagues ligafas. Arsenal möter dessutom flera av sina största konkurrenter tidigt under hösten.

I det nya spelschemat för Premier League 2026/27 väntar bland annat matcher mot Chelsea, Liverpool, Manchester City, Tottenham och Newcastle under den period Saliba riskerar att vara borta.

Det är matcher där hans egenskaper blir särskilt viktiga. Mot snabba anfallare och lag som kan spela förbi den första pressen behöver Arsenal försvara stora ytor. Det är exakt den typ av situation Saliba normalt hanterar.

En mittbacksskada behöver inte förstöra en säsong. Men när frånvaron sammanfaller med flera av höstens största matcher blir marginalerna mindre.

Arsenal är bättre rustat än 2023

När Saliba skadades under titelstriden 2023 blev konsekvenserna omedelbara. Arsenal tappade defensiv kontroll och kunde inte ersätta hans snabbhet eller lugn med bollen.

Den situationen kommer att nämnas igen om han nu blir borta länge. Jämförelsen är relevant, men dagens Arsenal är inte samma lag.

Truppen är bredare. Gabriel är mer rutinerad. Timber, Mosquera, Hincapié och Calafiori ger Arteta alternativ som inte fanns då. Mittfältet är också bättre byggt för att skydda backlinjen.

Arsenal har dessutom precis vunnit ligan efter 22 års väntan. Laget går in i säsongen som regerande mästare, inte som en ung utmanare som plötsligt upptäcker hur tunt det är bakom sin ordinarie elva.

Frånvaron behöver därför inte få samma konsekvenser som 2023. Men den historien visar hur mycket Arsenals spel förändras när Saliba saknas.

Skadan kan förändra transferplanen

Den stora frågan är om Arsenal anser att de befintliga alternativen räcker fram till vintern.

Uppgifterna om fyra till fem månaders frånvaro kommer när transferfönstret fortfarande är öppet. Klubben har därmed möjlighet att agera, men måste först avgöra om en ny mittback verkligen behövs.

Det finns tre tydliga vägar.

Arsenal kan lita på Mosquera och övriga försvarare. Det är den enklaste och billigaste lösningen, men innebär att en ung spelare får ett stort ansvar direkt.

Klubben kan försöka hitta ett kortsiktigt alternativ som ger bredd under hösten. Risken är att Arsenal lägger pengar på en spelare som inte behövs när Saliba är tillbaka.

Den tredje vägen är att tidigarelägga en långsiktig försvarsvärvning. Det är den mest logiska lösningen om det redan finns en spelare som klubben hade tänkt värva inom ett eller två år.

Arsenal bör inte panikköpa bara för att en stjärna skadas. Men klubben kan heller inte utgå från att alla befintliga lösningar fungerar lika bra i de största matcherna.

Uppgifterna väcker frågor om hur länge Saliba spelat skadad

Den kanske mest bekymmersamma delen är att problemen uppges ha funnits under en lång period.

Saliba ska ha spelat med smärtlindring och genomfört anpassad träning under de senaste veckorna. Han uppges även ha haft ont under Champions League-finalen men ändå spelat hela matchen.

Det går inte att dra slutsatsen att Arsenal eller Frankrike har agerat fel. Utomstående saknar både den fullständiga diagnosen och de medicinska bedömningar som gjorts.

Men uppgifterna visar att detta inte verkar vara en plötslig skada som uppstod i VM-semifinalen. Kroppen hade varnat betydligt tidigare.

Operationen är fortfarande inte bekräftad. Arsenal måste ändå planera som om Saliba inte är tillgänglig när säsongen börjar.

Det är den verkliga smällen. Klubben har flera mittbackar, men bara en William Saliba.