Var fjärde ungdom i världen når inte upp till en timmes fysisk aktivitet under en enda dag på en vecka. Det visar en ny omfattande studie från WHO. Sverige ligger något bättre till än världsgenomsnittet, men betydligt sämre än Finland. Samtidigt finns en viktig skillnad mellan att inte nå aktivitetsmålet och att faktiskt vara stillasittande.
Omkring 240 miljoner ungdomar mellan 11 och 17 år når inte 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet under någon av veckans sju dagar. Det motsvarar 25 procent av världens ungdomar i åldersgruppen.
Siffrorna kommer från en ny studie som publicerades den 4 november 2026 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Global Health. Studien omfattar över 3,2 miljoner ungdomar och bygger på 389 undersökningar från 140 länder och territorier.
Resultaten visar också att ungdomar globalt når en timmes fysisk aktivitet under i genomsnitt 2,7 dagar per vecka.
Sverige bättre än världsgenomsnittet – men långt efter Finland
WHO:s nya beräkningar visar stora skillnader mellan länderna.
I Sverige når 17 procent av ungdomarna minst 60 minuters fysisk aktivitet under veckans samtliga sju dagar. Det är något bättre än världsgenomsnittet på 14 procent.
Finland sticker däremot ut med betydligt högre aktivitetsnivå.
| Land | Minst 60 minuter alla sju dagar |
|---|---|
| Finland | 28 % |
| Sverige | 17 % |
| Norge | 17 % |
| Storbritannien | 17 % |
| Världen | 14 % |
| Tyskland | 13 % |
| Frankrike | 11 % |
| Italien | 9 % |
Sverige ligger därmed på samma nivå som Norge och Storbritannien, men elva procentenheter efter Finland.
Att 17 procent av de svenska ungdomarna når en timmes aktivitet varje dag innebär samtidigt att 83 procent inte uppnår just detta mått. Det betyder däremot inte automatiskt att lika många får för lite motion enligt dagens rekommendationer.
Den skillnaden är viktig för att förstå studiens resultat.
Noll aktiva dagar betyder inte att ungdomarna sitter stilla
WHO:s uppgift om att var fjärde ungdom saknar aktiva dagar kan lätt misstolkas.
I undersökningarna räknas en dag som aktiv först när ungdomen har varit fysiskt aktiv med måttlig till hög intensitet under sammanlagt minst 60 minuter.
En ungdom som promenerar 30 minuter, cyklar en kortare sträcka och spelar fotboll i 15 minuter kan alltså ha rört sig en hel del utan att dagen registreras som aktiv.
Detsamma gäller den som motionerar regelbundet men aldrig kommer upp i en hel timme under samma dag.
Noll aktiva dagar betyder därför inte noll fysisk aktivitet. Det betyder att personen inte nådde undersökningens gräns på 60 minuter under någon av de sju dagarna.
Stillasittande är dessutom ett separat begrepp. Det handlar om tid då kroppen förbrukar mycket lite energi i sittande eller liggande ställning under vaken tid.
En ungdom kan både träna regelbundet och tillbringa många timmar stillasittande framför en skärm. Omvänt kan någon röra sig ofta under dagen utan att nå 60 minuter med tillräckligt hög intensitet.
WHO:s nya undersökning visar alltså inte hur många ungdomar som är helt stillasittande.
WHO:s rekommendation gäller ett genomsnitt över veckan
Det finns ytterligare en skillnad mellan studiens sätt att mäta aktivitet och de rekommendationer som gäller i dag.
WHO och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn och ungdomar mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva på måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag under veckan.
Det innebär att aktiviteten kan fördelas olika mellan dagarna.
En ungdom som exempelvis motionerar 90 minuter under fem dagar får sammanlagt 450 minuter fysisk aktivitet. Det överstiger rekommendationens veckomängd på 420 minuter, trots att ungdomen inte når en timme under veckans två återstående dagar.
I WHO:s nya statistik skulle samma ungdom registreras med fem aktiva dagar, inte sju.
Det går därför inte att använda andelen som når 60 minuter alla sju dagar som ett exakt mått på hur många som uppfyller dagens rekommendation.
Svenska undersökningar visar samma utmaning
Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor 2021/2022 visar att 19 procent av de svenska 11-, 13- och 15-åringarna uppgav att de var fysiskt aktiva med förhöjd puls minst en timme varje dag.
Skillnaden mellan flickor och pojkar var tydlig.
Bland flickorna nådde 14 procent en timmes aktivitet dagligen, jämfört med 24 procent bland pojkarna.
WHO:s nya uppskattning för Sverige är 17 procent. Den lägre siffran ska dock inte automatiskt tolkas som att svenska ungdomar blivit mindre aktiva sedan den svenska undersökningen genomfördes.
Undersökningarna omfattar olika åldersgrupper och bygger på delvis olika datamaterial och beräkningsmetoder.
För att säkert bedöma utvecklingen över tid behövs jämförbara mätningar.
Flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar
Könsskillnaderna syns även i WHO:s globala resultat.
Bland flickorna uppgav 28 procent att de inte nådde 60 minuters aktivitet under någon av veckans dagar. Motsvarande andel bland pojkarna var 22 procent.
Samtidigt nådde 11 procent av flickorna aktivitetsgränsen under samtliga sju dagar, jämfört med 17 procent av pojkarna.
Det innebär att flickorna i genomsnitt har färre aktiva dagar och oftare hamnar i gruppen med noll dagar över 60-minutersgränsen.
Skillnaderna är särskilt viktiga eftersom fysisk aktivitet under uppväxten har betydelse för bland annat kondition, muskelstyrka, skelett och psykiskt välbefinnande.
Nästan ingen förbättring på 15 år
Ett av studiens mest bekymmersamma resultat är att aktivitetsnivåerna globalt knappt har förändrats mellan 2010 och 2025.
Trots ökad kunskap om motionens betydelse har andelen ungdomar som når en timmes daglig aktivitet inte förbättrats nämnvärt.
WHO lyfter därför behovet av miljöer som gör det enklare för barn och ungdomar att röra sig i vardagen.
Det kan handla om trygga gång- och cykelvägar, möjligheter till rörelse i skolan, tillgängliga fritidsaktiviteter och offentliga miljöer där ungdomar kan vara aktiva utan stora kostnader.
Studien bygger huvudsakligen på självrapporterade uppgifter. Resultaten är statistiska uppskattningar och kan påverkas av hur väl ungdomarna minns och bedömer sin egen aktivitet. De är därför inte likvärdiga med kontinuerliga mätningar med rörelsesensorer.
Den stora mängden undersökningar ger ändå en omfattande bild av aktivitetsmönstren bland världens ungdomar.
För Sverige visar resultaten två saker samtidigt: svenska ungdomar ligger något bättre till än världsgenomsnittet, men Finland visar att betydligt fler kan nå en timmes aktivitet varje dag.
Det viktigaste är dock inte att varje dag måste se likadan ut. Det är den sammanlagda mängden fysisk aktivitet över tid som ligger till grund för dagens rekommendationer.
Läs mer om undersökningen hos Världshälsoorganisationen WHO.