Wall Street steg kraftigt onsdagen den 4 november efter Demokraternas seger i det amerikanska kongressvalet. Dow Jones rusade med 3,03 procent, medan S&P 500 och Nasdaq också stängde tydligt på plus. Samtidigt föll oljepriset, dollarn försvagades och amerikanska statsobligationer steg i värde. För svenska sparare blev valutautvecklingen en viktig motvikt till börsuppgången.

Wall Street den 4 november: Så stängde börsen

De amerikanska börserna avslutade onsdagens handel med breda uppgångar. Dow Jones hade sin starkaste handelsdag sedan april 2025 och steg med hela 1 569,40 punkter.

Börsindex	Stängning och förändring
Dow Jones	53 356,12 punkter, +3,03 %
S&P 500	7 688,62 punkter, cirka +1,6 %
Nasdaq Composite	25 736,51 punkter, cirka +1,4 %

Dow Jones steg därmed betydligt mer än Nasdaq. Skillnaden speglar att börsuppgången inte enbart drevs av de stora teknikbolagen. Konsumentrelaterade företag och sjukvårdsbolag hörde till dagens vinnare, medan flera energi- och halvledaraktier utvecklades svagt.

S&P 500 noterade samtidigt sin bästa handelsdag på omkring tre månader.

Därför steg Wall Street efter USA-valet

Demokraterna vann kontrollen över både representanthuset och senaten i det amerikanska kongressvalet. President Donald Trump sitter kvar i Vita huset, vilket innebär att den politiska makten delas mellan presidenten och en kongress där oppositionen har majoritet.

På finansmarknaderna tolkades resultatet som en möjlighet till större förutsägbarhet.

Med Demokraterna i kontroll över kongressen kan större förändringar av skatter, federala utgifter och annan lagstiftning bli svårare att genomföra utan förhandlingar. Investerare räknar därför med att vissa politiska förslag kan bromsas eller förändras innan de blir verklighet.

Det gäller bland annat delar av administrationens ekonomiska politik.

Samtidigt innebär ett delat styre inte att den politiska osäkerheten försvinner. Tvärtom kan motsättningarna skapa utdragna förhandlingar om statsbudgeten och nya konflikter kring den amerikanska statens finanser.

Enligt Reuters rapportering från Wall Street reagerade investerarna också på förväntningar om hur kongressens nya sammansättning kan påverka enskilda branscher.

Det är viktigt att skilja dessa förväntningar från faktiska politiska beslut. Börsens uppgång kom direkt efter valet, innan den nya kongressen hunnit genomföra några förändringar.

Här är vinnarna och förlorarna på Wall Street

Flera stora bolag steg kraftigt under onsdagen, men utvecklingen skilde sig markant mellan olika delar av marknaden.

Sällanköpsvaror var en av de starkaste sektorerna inom S&P 500 och steg med omkring 4,3 procent.

Bland enskilda bolag utmärkte sig sjukhusoperatören HCA Healthcare med en uppgång på 10,3 procent. Lågpriskedjan Dollar Tree steg med 9,6 procent.

Investerarna reagerade bland annat på förväntningar om att Demokraterna skulle försöka bevara eller återställa delar av det federala stödet till sjukvården och hushåll med lägre inkomster.

Microsoft och Amazon steg – Nvidia föll

Även flera amerikanska teknikjättar hade en stark handelsdag.

Microsoft steg med 6,7 procent och Amazon med 6,1 procent. En möjlig förklaring var förväntningar om att en långsammare utbyggnad av datacenter skulle kunna minska investeringstrycket på vissa stora teknikföretag.

Men utvecklingen inom AI-sektorn gick åt olika håll.

Nvidia föll med 3,1 procent och Philadelphia Semiconductor Index backade lika mycket. Även Tesla sjönk, med 3,3 procent.

Skillnaderna blev ännu större bland mindre företag med omfattande investeringar i AI-infrastruktur. Hut 8 rasade med omkring 23 procent och Core Scientific föll med cirka 10 procent.

För dessa bolag kan förväntningar om skärpt granskning, förändrade energivillkor och långsammare tillståndsprocesser få större betydelse än för etablerade teknikjättar med starka kassaflöden.

Hurbra har tidigare sammanställt teknikjättarnas uppgång på Wall Street och skillnaderna mellan bolagen som investerar i AI.

Energiaktier pressades av oljeprisfallet

Energisektorn var en av börsens tydligaste förlorare och föll med omkring 4,8 procent inom S&P 500.

En viktig förklaring var det kraftiga fallet i oljepriset.

Brentoljan sjönk med cirka 8,7 procent till 94,62 dollar per fat. Marknaden reagerade bland annat på spekulationer om att valresultatet skulle kunna påverka USA:s utrikespolitiska handlingsutrymme och utvecklingen kring kriget med Iran.

Det betyder inte att någon förändring i konflikten redan hade beslutats. Oljepriset reagerade på förväntningar om framtida utveckling.

Lägre oljepriser kan samtidigt minska kostnaderna för transporter och energi, vilket på sikt kan dämpa inflationstrycket.

Dollarn föll och amerikanska räntor sjönk

Även obligations- och valutamarknaderna reagerade tydligt på valresultatet.

Räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer sjönk från omkring 4,95 till 4,88 procent. När obligationsräntor faller stiger normalt värdet på redan utgivna obligationer med fast ränta.

En möjlig förklaring är att investerare såg förutsättningar för lägre inflation och mindre förändringar i finanspolitiken än vad de tidigare hade räknat med.

Samtidigt försvagades den amerikanska dollarn.

En svagare dollar kan gynna amerikanska exportföretag genom att deras produkter blir billigare för internationella kunder. Men den innebär också att utländska investerare får mindre betalt i sin egen valuta för amerikanska tillgångar, om inte uppgången på börsen kompenserar valutafallet.

Så påverkas svenska sparare med amerikanska aktier

För svenskar med amerikanska aktier eller globalfonder är dollarkursen en avgörande del av avkastningen.

En amerikansk aktie kan stiga i dollar samtidigt som värdet i svenska kronor ökar betydligt mindre.

Anta att en svensk sparare har amerikanska aktier värda 100 000 kronor.

Om aktierna stiger med 1,6 procent blir innehavet värt 101 600 kronor, förutsatt att valutakursen är oförändrad.

Men om dollarn samtidigt försvagas med 0,5 procent mot kronan blir det omräknade värdet cirka 101 092 kronor.

Uppgången i svenska kronor blir då omkring 1,1 procent i stället för 1,6 procent.

Det är ett illustrativt exempel, inte den faktiska avkastningen för en viss fond eller aktie under onsdagen.

Globalfonder påverkas också

Många svenska globalfonder har en mycket stor andel amerikanska aktier. I flera vanliga globalindex ligger USA:s vikt omkring 65–75 procent, även om andelen varierar mellan olika index och över tid.

Det innebär att amerikanska börsrörelser ofta får stort genomslag i svenska fondsparares portföljer.

Men avkastningen påverkas också av dollarkursen, fondens övriga innehav och när fondvärdet beräknas.

En svensk globalfond behöver därför inte stiga lika mycket som S&P 500 under en dag då Wall Street rusar.

För den som vill förstå exponeringen finns en separat genomgång av hur mycket USA det egentligen finns i en globalfond.

Det är också värt att skilja den amerikanska börsstängningen från Stockholmsbörsens utveckling samma dag. Den svenska marknaden stängde flera timmar innan handeln avslutades i New York och hann därför inte fullt ut reagera på de sena amerikanska kursrörelserna.

Vad händer efter börsrallyt?

Den nya amerikanska kongressen tillträder i januari 2027. Innan dess väntar flera politiska frågor som kan påverka finansmarknaderna.

En viktig hållpunkt är den 11 december, då en tidsfrist för federal finansiering aktualiseras. Om politikerna inte når en överenskommelse kan nya budgetproblem uppstå.

Investerarna kommer också att följa utvecklingen för inflationen, den amerikanska centralbankens räntor och företagens framtida investeringar.

Onsdagens börsrally visar att finansmarknaden reagerade positivt på valresultatet, men också att investerarnas förväntningar skiljer sig kraftigt mellan branscher. För vissa företag kan ett mer begränsat politiskt handlingsutrymme vara en fördel. För andra kan nya hinder för investeringar och expansion bli ett problem.