Volvokoncernen tar ett nytt steg i elektrifieringen och bygger ett storskaligt batterilager i Mariestad. Anläggningen får en effekt på omkring 70 MW och en lagringskapacitet på 260 MWh och ska både hjälpa till att stabilisera elnätet och bli testmiljö för framtidens energilösningar.

Volvos nya energipark ska byggas i anslutning till företagets planerade batteriverksamhet i Mariestad och väntas tas i drift under 2027.

Det gör satsningen betydligt mer konkret i närtid än den planerade battericellsfabriken på orten, där produktionsstarten har skjutits fram till efter 2030.

Men det mest intressanta är kanske inte själva storleken på batterilagret.

Satsningen visar också hur Volvokoncernen börjar röra sig längre ut i energisystemet. För att elektriska lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner ska kunna användas i stor skala räcker det inte med att bygga själva fordonen. Det måste också finnas tillräckligt med el, laddkapacitet och effekt när fordonen behöver laddas.

Där blir stora batterilager en allt viktigare del av lösningen.

Batterilagret får kapacitet på 260 MWh

Den nya anläggningen i Mariestad ska enligt Volvokoncernens besked få en effekt på cirka 70 MW och kunna lagra omkring 260 MWh energi.

Det placerar anläggningen bland de större batterilagren i Sverige.

Skillnaden mellan MW och MWh är viktig. Effekten på 70 MW beskriver hur mycket energi anläggningen kan leverera vid ett givet tillfälle, medan 260 MWh beskriver hur mycket energi som totalt kan lagras.

Om lagret teoretiskt skulle leverera full effekt hela tiden motsvarar kapaciteten drygt 3,7 timmar.

Batterilagret producerar däremot ingen ny elektricitet. Funktionen är i stället att lagra el när förutsättningarna är bättre och använda den när belastningen eller priset är högre.

Det kan både minska kostnader och avlasta elnätet.

Volvo vill kapa effekttoppar

För Volvo finns flera möjliga användningsområden.

Ett av de viktigaste är att kapa effekttoppar.

En industri, transportdepå eller laddstation kan under vissa timmar behöva mycket större effekt än normalt. Det gäller inte minst när många tunga elfordon ska snabbladdas samtidigt.

Med ett stort batterilager kan energi lagras tidigare och sedan användas när effektbehovet blir som störst.

Det kan minska behovet av att hela elanslutningen dimensioneras efter de allra högsta topparna.

Samtidigt kan batteriet laddas när elpriset är lägre och användas när priset stiger. Volvo ser också möjligheter att använda lagret på energimarknaden och därigenom skapa ytterligare intäkter.

Elektriska lastbilar kräver mer än nya batterier

Här finns den kanske viktigaste kopplingen till Volvos kärnverksamhet.

Elektrifieringen av tunga transporter ställer helt andra krav på energisystemet än enstaka laddning av personbilar.

En stor flotta av eldrivna lastbilar som återvänder till samma terminal och behöver laddas under några timmar kan skapa mycket stora och koncentrerade effektbehov.

Det kan bli ett problem även på platser där det totalt sett finns gott om elektricitet.

Vi har tidigare förklarat varför Sverige kan få problem med el och effekt trots stor elproduktion. Batterilager är en av teknikerna som kan hjälpa till att flytta effekt till de timmar när den faktiskt behövs.

För Volvo innebär det att energilagring kan bli en viktig pusselbit om företaget ska lyckas sälja elektriska fordon i allt större volymer.

Kunden behöver inte bara lastbilen. Kunden behöver också kunna ladda den.

Mariestad blir testplats för nya energilösningar

Anläggningen ska därför inte enbart fungera som ett vanligt batterilager.

Volvo planerar också att använda Mariestad som en test- och demonstrationsmiljö för nya energilösningar.

Det gör satsningen kommersiellt intressant.

Volvo kan använda anläggningen för att testa hur energilager fungerar tillsammans med bland annat högeffektsladdning, industriell elanvändning och energimarknader i verklig skala.

Tekniken som ska användas är Volvos eget batterilagringssystem PU2000, som utvecklats inom Volvo Energy.

Bolaget har redan byggt mindre installationer, bland annat vid Volvos lastbilsfabrik i Tuve. Mariestad blir ett betydligt större projekt.

Ambitionen är därmed inte bara att lösa Volvos egna energibehov utan också att utveckla lösningar som kan användas av andra transport- och industrikunder.

Batterifabriken har skjutits på framtiden

Satsningen kommer samtidigt i ett känsligt läge för Mariestad.

Volvos planerade battericellsfabrik på orten har tidigare beskrivits som en mycket stor industrietablering med potential att skapa omkring 3 000 arbetstillfällen.

Men utvecklingen för elektriska tunga fordon har gått långsammare än Volvo tidigare räknade med.

Tidplanen för cellfabriken har därför flyttats fram, och produktionen väntas enligt de nuvarande planerna börja först efter 2030.

Energiparken ska däremot kunna börja användas redan 2027.

Det betyder inte att batterilagret ersätter den planerade cellfabriken. Volvo håller fortfarande fast vid fabriksplanerna.

Men energiparken innebär att den stora industri- och energisatsningen i Mariestad fortsätter trots att battericellsproduktionen ligger flera år framåt i tiden.

Kan stärka det svenska elsystemet

Satsningen är också intressant ur ett större svenskt energiperspektiv.

När mer vind- och solkraft byggs ut varierar elproduktionen mer mellan olika timmar. Samtidigt väntas elanvändningen öka om transporter och industri elektrifieras.

Det ökar behovet av flexibilitet.

Stora batterilager kan reagera snabbt när belastningen förändras och hjälpa till att balansera elsystemet.

Det betyder inte att batterier kan ersätta ny elproduktion eller nya kraftledningar. Men de kan göra den befintliga infrastrukturen mer flexibel och hjälpa till att använda elen effektivare.

Just Mariestad och Västsverige står dessutom inför stora förändringar i elnätet när nya industrier och annan elektrifiering ökar efterfrågan.

Volvo tar ett steg utanför själva fordonet

Det gör Volvos nya batterilager till mer än en lokal investering i Mariestad.

Satsningen visar hur elektrifieringen förändrar hela affärsmodellen kring tunga transporter.

För en traditionell lastbilstillverkare handlade affären tidigare framför allt om att bygga och sälja fordon.

Med elektriska lastbilar blir även batterier, laddning, elnät, energipriser och lagring en del av ekvationen.

Volvo börjar därför bygga upp en verksamhet som sträcker sig bortom själva fordonet.

Mariestad blir nu en av de platser där den utvecklingen ska testas i stor skala.

Om modellen fungerar kan batterilager som det nya på 260 MWh bli en viktig del av infrastrukturen kring framtidens elektriska lastbilar, samtidigt som de hjälper både industri och elnät att hantera ett betydligt mer elektrifierat Sverige.