Kung Haakon har tagit över den norska tronen efter kung Harald V:s död. Den nye kungen är 53 år, utbildad i Norge, USA och Storbritannien och har under flera perioder redan fungerat som regent när hans far varit sjuk. Vägen till tronen har samtidigt varit långt ifrån självklar. Haakon har själv berättat att han som ung tvivlade på om han verkligen ville leva det liv som väntade honom.

För den som vill läsa mer om själva tronskiftet, den nya tronföljden och vad som händer nu finns Hurbra:s guide om Norges nya kung Haakon.

Vem är kung Haakon?

Haakon Magnus föddes den 20 juli 1973 på Rikshospitalet i Oslo. Han är son till kung Harald V och drottning Sonja och yngre bror till prinsessan Märtha Louise.

När hans far blev kung den 17 januari 1991 blev Haakon kronprins. Då var han 17 år gammal. Sedan dess har han steg för steg förberetts för rollen som Norges statschef.

Efter Haralds död har han nu själv blivit kung.

Något officiellt regentnummer bör däremot inte tas för givet innan det har fastställts formellt. Därför använder vi här kung Haakon, inte Haakon VIII som ett fastslaget officiellt kunganamn.

Fakta	Kung Haakon
Född	20 juli 1973
Ålder	53 år
Föräldrar	Harald V och Sonja
Hustru	Mette-Marit
Barn	Ingrid Alexandra och Sverre Magnus
Tidigare titel	Kronprins av Norge
Utbildning	Bland annat UC Berkeley och London School of Economics

Så växte Haakon upp

Haakon växte upp på Skaugum i Asker tillsammans med sin äldre syster Märtha Louise.

Trots att han redan från födseln hade en mycket speciell framtid framför sig försökte familjen ge barnen en så normal uppväxt som möjligt. Haakon gick i vanlig skola och levde under delar av barndomen ett vardagsliv som på flera sätt liknade andra norska barns.

Skillnaden gick förstås inte att komma ifrån.

Som son till den blivande kungen visste Haakon tidigt att hans vuxenliv sannolikt skulle bli styrt av plikter som få andra människor behöver förhålla sig till.

Det är också en viktig del av förklaringen till varför han senare har berättat om sin tvekan inför kungarollen.

Kung Haakons utbildning i Norge, USA och Storbritannien

Haakon har en bred utbildningsbakgrund som kombinerar militär utbildning, statsvetenskap, diplomati och internationella utvecklingsfrågor.

Efter skolan gjorde han värnplikt i norska marinen och studerade vid Sjøkrigsskolen i Bergen. Han tog examen där 1995 och har även genomgått ytterligare militär utbildning.

Därefter valde han en väg som förde honom betydligt längre från det norska hovet.

Haakon flyttade till USA och började studera statsvetenskap vid University of California, Berkeley. Där tog han en kandidatexamen 1999.

Tiden i Kalifornien gav honom också något som var svårt att få hemma i Norge: större anonymitet och avstånd till den kungliga rollen.

Efter Berkeley studerade Haakon även statsvetenskap och juridik vid Universitetet i Oslo. Han gjorde praktik vid Norges FN-delegation i New York och genomförde senare det norska utrikesdepartementets aspirantutbildning.

Studierna fortsatte därefter i Storbritannien.

Vid London School of Economics tog Haakon 2003 en masterexamen i utvecklingsstudier, med bland annat internationell handel och frågor kopplade till Afrika i utbildningen.

Den officiella norska kungliga biografin ger en mer detaljerad genomgång av Haakons utbildning och tidigare uppdrag.

Haakons militära bakgrund

Den militära delen av utbildningen har varit en återkommande del av Haakons förberedelser för rollen som kung.

Han utbildades inom marinen och har bland annat genomgått kurser kopplade till fallskärmshoppning, marina specialförband och stabsarbete.

Militär anknytning är traditionellt en viktig del av den norska monarkens roll. För Haakon har den därför inte bara varit en del av hans ungdomsutbildning utan också en del av den långsiktiga förberedelsen för statschefsuppdraget.

Haakon och Mette-Marit

Haakons privatliv blev på allvar en offentlig fråga när relationen med Mette-Marit Tjessem Høiby blev känd.

De blev ett par 1999 och förlovade sig året därpå. Den 25 augusti 2001 gifte de sig i Oslo domkyrka.

Relationen väckte stor uppmärksamhet i Norge.

Mette-Marit hade en bakgrund som skilde sig tydligt från vad många förknippade med en traditionell blivande kronprinsessa. Hon var ensamstående mamma och hennes tidigare liv blev föremål för omfattande granskning.

Haakon stod ändå fast vid relationen.

Äktenskapet har sedan dess varit en central del av hans offentliga och privata liv. Mette-Marit har under många år arbetat vid hans sida som kronprinsessa och får en ny ställning när maken nu blivit kung.

Haakons barn: Ingrid Alexandra och Sverre Magnus

Haakon och Mette-Marit har två gemensamma barn.

Prinsessan Ingrid Alexandra föddes den 21 januari 2004 och prins Sverre Magnus den 3 december 2005.

Mette-Marit har dessutom sonen Marius Borg Høiby från en tidigare relation. Haakon är hans styvfar.

För kung Haakon innebär tronskiftet också att nästa generation i kungafamiljen flyttas fram. Ingrid Alexandras position har förändrats när hennes far blivit kung, men den bredare genomgången av Norges tronföljd hör hemma i huvudguiden snarare än i den här profilen.

Därför tvekade Haakon inför att bli kung

Att Haakon en dag skulle kunna bli kung var känt redan när han var barn.

Det betyder inte att han alltid var säker på att han ville ha rollen.

Haakon har själv berättat att han under ungdomsåren funderade mycket över sin framtid och sin kungliga identitet. Uppmärksamheten som följde med positionen kunde vara obekväm, och under perioden från högstadiet genom gymnasiet försökte han på allvar förstå om han själv ville välja det liv som redan låg framför honom.

Det var inte bara ett abstrakt resonemang.

Haakon har beskrivit det som ett beslut han behövde fatta för egen del: skulle kungarollen bara vara något som hände honom eftersom han var född till den, eller skulle han själv acceptera och välja uppgiften?

Han kom fram till det senare.

Det gör hans väg till tronen ovanlig på ett personligt plan. Haakon har inte beskrivit kungarollen som något han alltid självklart längtat efter. Snarare har han behövt växa in i den och aktivt acceptera de begränsningar och skyldigheter som följer med den.

Från kronprins till allt oftare regent

Haakons övergång från kronprins till kung har samtidigt skett gradvis i praktiken.

Som myndig tronföljare kunde han redan tidigt delta i statsrådet och fungera som regent när kungen inte kunde fullgöra sina uppgifter.

Under Harald V:s senare år blev detta allt viktigare.

När Harald varit sjuk eller befunnit sig utomlands har Haakon vid flera tillfällen gått in som regent. Det innebär att han tillfälligt har utfört centrala delar av statschefens konstitutionella arbete, bland annat att leda statsråd.

Redan 2003, när Harald behandlades för cancer, fick Haakon ta ett betydligt större ansvar.

När kungens hälsoproblem blev mer återkommande under de senaste åren ökade också Haakons synlighet som tillförordnad statschef. Under Haralds längre sjukfrånvaro 2024 fungerade kronprinsen som regent under en längre period.

Även under kungens sista sjukdomstid tog Haakon över uppgifter.

Det betyder att han nu blir kung efter många års förberedelser och efter att redan ha provat delar av rollen i skarpt läge.

En kung som länge stått bredvid sin far

Harald V hade en stark ställning i Norge och regerade i mer än tre decennier.

För Haakon har det inneburit ett långt kronprinsliv där han kunnat utveckla sin egen offentliga roll samtidigt som fadern fortsatt vara landets statschef.

Haakon har bland annat arbetat med frågor om hållbarhet, internationell utveckling, ungdomar och samhällsfrågor. Han har representerat Norge utomlands och genom åren tagit över allt fler officiella uppgifter.

Samtidigt har han i regel haft möjlighet att göra det utan att ensam bära det yttersta ansvaret för monarkin.

Den situationen är nu över.

Kung Haakon tar över efter ett turbulent år

Den nye kungen tar inte över ett kungahus utan problem.

Den norska monarkin har under den senaste tiden utsatts för betydligt hårdare granskning än under stora delar av Haralds regeringstid.

Mette-Marit har varit föremål för omfattande uppmärksamhet kring sin bakgrund och tidigare kontakter. Marius Borg Høibys rättsprocess har samtidigt blivit ett mycket stort norskt nyhetsämne.

Även andra delar av kungafamiljen har varit omdiskuterade.

Haakons uppgift blir därför större än att bara efterträda en populär far.

Han måste också leda monarkin genom ett läge där allmänhetens förtroende, kungahusets gränser och de enskilda familjemedlemmarnas roller granskas hårt.

Från tveksam prins till Norges kung

Haakons liv har i praktiken varit en 53 år lång förberedelse för den position han nu har fått.

Han föddes in i rollen, men har själv berättat att han behövde bestämma sig för om han ville acceptera den.

Sedan följde militär utbildning, universitetsstudier i flera länder, diplomatiska erfarenheter, äktenskapet med Mette-Marit, ett långt liv som kronprins och allt fler perioder som regent när Haralds hälsa försämrades.

Nu är förberedelserna över.

Haakon är inte längre mannen som en dag ska bli Norges kung. Han är Norges kung.