Europas värmeböljor beräknas ha orsakat omkring 43 miljarder euro i förlorad produktion förra sommaren. Bara cirka 500 miljoner euro betalades samtidigt ut av försäkringsbolagen.
Svenska ITAB hör till företagen som redan har påverkats. När temperaturen når 40–43 grader blir arbetsförhållandena så svåra att bolaget får problem att driva vissa fabriker dagtid.
Försäkringshålet i korthet
| Uppgift | Bedömning |
|---|---|
| Förlorad produktion i Europa | Cirka 43 miljarder euro |
| Försäkringsutbetalningar | Cirka 500 miljoner euro |
| Skillnaden | Produktionsbortfallet var omkring 86 gånger större |
| EU-företag med avbrottsskydd i egendomsförsäkringen | 28 procent |
| EU-företag med skydd för avbrott utan fysisk skada | 17 procent |
| ITAB:s påverkan | Liten i juni men fortsatt under juli |
Beräkningen kommer från Moody’s och gäller värmeböljorna under sommaren 2025, enligt Reuters. De 43 miljarderna mäter förlorad ekonomisk produktion, medan de 500 miljonerna gäller försäkringsutbetalningar. Siffrorna är därför inte helt jämförbara, men de visar hur stor del av värmens ekonomiska konsekvenser som företagen själva kan behöva bära.
Därför täcker företagsförsäkringen ofta inte värmen
En traditionell avbrottsförsäkring börjar normalt gälla efter en ersättningsbar fysisk skada. Det kan vara en brand, vattenläcka, ett inbrott eller en maskinskada som stoppar produktionen eller tvingar en butik att stänga.
Extrem värme fungerar på ett annat sätt. Fabriken kan fortfarande stå kvar och maskinerna kan vara oskadade, samtidigt som personalen inte kan arbeta i normal takt. En restaurang kan förlora gäster utan att uteserveringen har skadats. Ett transportföretag kan få förseningar när vägar, järnvägar eller leverantörer påverkas.
| Företagets kostnad | Varför ersättning kan utebli |
|---|---|
| Färre kunder och lägre försäljning | Ingen fysisk skada har inträffat |
| Kortare arbetspass eller lägre produktion | Betraktas ofta som operativ påverkan |
| Dyrare kylning, el och vatten | Kan räknas som löpande driftkostnader |
| Stopp hos leverantörer | Kräver rätt tillägg och utlösande händelse |
| Elavbrott eller skadad utrustning | Kan omfattas om försäkringsvillkoren uppfylls |
Det betyder inte att all värmerelaterad skada saknar försäkringsskydd. Om värmen orsakar en maskinskada, ett elavbrott eller en annan händelse som omfattas av försäkringen kan ersättning betalas. Problemet är de stora förluster som uppstår utan en tydlig fysisk skada.
ITAB får problem när temperaturen når 40–43 grader
ITAB Group tillverkar bland annat butiksinredningar och har verksamhet i flera europeiska länder. Under bolagets presentation av rapporten för andra kvartalet fick ledningen frågor om värmens påverkan på produktionen i södra Europa.
Finanschefen Andreas Helmersson uppgav att vissa fabriker blir svåra att driva under dagtid när temperaturen passerar 40–43 grader. Det gäller särskilt anläggningar med pulverlackering, där 50–100 meter långa ugnar skapar ytterligare värme inne i fabriken.
Effekten på andra kvartalet var liten och märktes främst i juni. Problemen fortsatte dock under juli. ITAB räknade inte med någon massiv resultateffekt, men konstaterade att långvariga värmeböljor under juli och augusti påverkar verksamheten.
Bolaget omsatte 3,2 miljarder kronor under andra kvartalet och redovisade ett rörelseresultat på 138 miljoner kronor. Den värmerelaterade kostnaden särredovisades inte.
ITAB:s erfarenhet visar ändå hur extrem värme kan bli en direkt kostnad för ett svenskt företag utan att något brinner, går sönder eller översvämmas.
Försäljningen kan försvinna utan att något skadas
I italienska Padua uppgav mer än 80 procent av omkring 600 tillfrågade hotell- och restaurangföretag att omsättningen hade minskat med runt 20 procent under den senaste värmeböljan.
Den traditionella tiden för aperitivo mellan klockan 18 och 19 har flyttats fram när människor söker sig till luftkonditionerade lokaler. Uteserveringarna står tomma under en av dagens normalt viktigaste försäljningsperioder.
För restaurangen är det en verklig ekonomisk förlust. Försäkringsmässigt kan det däremot vara svårt att peka på en skada som utlöser ersättning.
Liknande problem finns inom tillverkning, livsmedel, infrastruktur, transporter och andra tjänstebranscher. Data från miljöplattformen CDP visar att 35 procent av de företag som organisationen följer betraktar värmeböljor som en risk för verksamheten.
Så kan svenska företag påverkas
Svenska företag behöver inte ha sin produktion i Sverige för att drabbas. Fabriker, underleverantörer, transporter och kunder i södra Europa kan påverka hela koncernen eller leveranskedjan.
Även verksamheter i Sverige blir mer utsatta. Byggarbetsplatser, verkstäder, lager, restauranger, butiker och transporter kan behöva kortare arbetspass, mer kylning eller ändrade öppettider. Livsmedel och andra temperaturkänsliga varor ställer samtidigt högre krav på lagring och transport.
Hurbra har tidigare gått igenom hur extremvärmen kan kosta EU 180 miljarder euro under 2026. Den beräkningen tar även hänsyn till lägre arbetsproduktivitet, sämre skördar, högre elpriser och störningar i transporter.
För företagen kan kostnaderna ge lägre marginaler och mindre utrymme för investeringar. En del kan även föras vidare genom högre priser, men det beror på konkurrensen och företagets möjlighet att ta betalt av kunderna.
Värmen är också en arbetsmiljöfråga
Arbetsgivaren ansvarar för att minska riskerna när temperaturen blir för hög. Det gäller oavsett om företaget äger eller hyr sina lokaler.
Arbetsmiljöverket anger att 20–26 grader normalt är lämpligt under sommaren vid lätt och stillasittande arbete. Om temperaturen ligger högre under en längre period behöver arbetsplatsens termiska klimat undersökas närmare. Det är inte en absolut gräns där allt arbete automatiskt måste stoppas.
Möjliga åtgärder är att minska solinstrålningen, flytta eller stänga av värmealstrande utrustning, köra ventilationen på natten och justera arbetstiderna. Personal kan också behöva fler pauser och bättre tillgång till vatten. Fler råd finns hos Arbetsmiljöverket om värme på arbetsplatsen.
Åtgärderna kostar pengar eller minskar den möjliga produktionstiden. Att inte agera kan samtidigt öka risken för ohälsa, olyckor, sjukfrånvaro och ännu större produktionsbortfall.
Parametrisk försäkring kan täcka en del av hålet
Försäkringsbranschen arbetar med så kallade parametriska försäkringar som ett möjligt komplement. Ersättningen kopplas då till ett mätbart villkor, exempelvis att temperaturen överstiger en bestämd nivå under ett visst antal dagar.
Företaget behöver inte först visa att en byggnad eller maskin har skadats. När gränsen passeras kan ett i förväg bestämt belopp betalas ut snabbare än vid vanlig skadereglering.
Lösningen har en tydlig svaghet. Ett företag kan drabbas av stora förluster utan ersättning om temperaturen vid den valda mätstationen inte når försäkringens gräns. Försäkringsbeloppet behöver inte heller motsvara den verkliga förlusten.
Parametrisk försäkring kan därför minska en del av risken, men ersätter inte behovet av bättre kylning, reservlösningar och planering.
Det här behöver företagen kontrollera
- vilka arbetsplatser, fabriker och leverantörer som är mest utsatta
- hur länge verksamheten klarar problem med el, vatten eller kylning
- om avbrottsförsäkringen kräver en fysisk egendomsskada
- om leverantörsavbrott, elavbrott och extrakostnader omfattas
- vilka självrisker, karenstider och ersättningsgränser som gäller
- hur arbetstider och bemanning kan ändras under en värmebölja
ITAB:s problem i södra Europa visar att frågan redan har lämnat klimatprognoserna och nått företagens produktion. När fabriken inte kan köras normalt men ingen försäkrad egendom har skadats stannar en stor del av kostnaden hos företaget.