Svenska friskolor finansieras nästan helt med skattepengar, men företag som driver dem kan ändå gå med vinst och i vissa fall dela ut pengar till sina ägare. Det beror inte på att staten har bestämt att skolor måste ge avkastning, utan på hur friskolesystemet är konstruerat: skolpengen följer eleverna till privata huvudmän, samtidigt som vanliga aktiebolag får driva skolor. Sverige har därmed skapat en kombination som är ovanlig internationellt.
Friskolevinster har åter blivit en av de stora skolfrågorna inför riksdagsvalet den 13 september 2026. Samtidigt har regeringen gått vidare med nya begränsningar av värdeöverföringar och en ny utredning om bland annat utländskt ägande.
Men för att förstå konflikten måste man börja mycket tidigare än vid frågan om utdelningar.
Varför kan en skattekrona som kommunen betalar för en elev till slut hamna som vinst i ett privat företag?
Det korta svaret: friskolan får pengar – inte eleven
När en elev går i en fristående skola betalar elevens hemkommun bidrag till den privata huvudmannen.
Det brukar beskrivas som att skolpengen följer eleven.
Det är en bra förenkling, men skolpengen är inte en personlig pengapåse som juridiskt måste användas exakt på den elev som genererade bidraget.
Kommunen räknar fram ersättningen utifrån bland annat sina egna kostnader och elevens utbildning. Bidraget ska täcka sådant som undervisning, läromedel, elevhälsa, skolmåltider, administration och lokaler.
När pengarna väl har betalats ut är det huvudmannen som driver verksamheten och fördelar resurserna.
Om skolans intäkter är större än dess kostnader uppstår ett överskott.
Det är där möjligheten till vinst börjar.
Så kan skolpeng bli företagsvinst
Tänk en fristående skola som under ett år får 60 miljoner kronor i skolpeng och andra intäkter.
Skolan kanske använder:
- 39 miljoner kronor till personal
- 7 miljoner till lokaler
- 5 miljoner till mat, läromedel, IT och elevhälsa
- 4 miljoner till administration och andra kostnader
Då återstår fem miljoner kronor före exempelvis räntor och skatt.
Om resultatet fortfarande är positivt när alla kostnader är betalda har företaget gjort vinst.
Det behöver inte betyda att samma summa betalas ut till ägarna.
Det är en avgörande skillnad i friskoledebatten.
Vinst och utdelning är inte samma sak
Ett företag kan gå med vinst utan att ägarna tar ut pengarna.
Vinsten kan exempelvis:
- stanna kvar som eget kapital
- användas för framtida investeringar
- fungera som ekonomisk buffert
- finansiera nya skolor eller andra verksamheter inom koncernen
- senare delas ut till ägarna om reglerna tillåter det
När människor talar om att ”friskolor tar ut vinst” blandas därför ofta flera olika saker samman.
Vinst betyder i grunden att intäkterna är större än kostnaderna.
Utdelning är pengar eller andra värden som faktiskt förs från bolaget till ägarna.
Det går alltså att förbjuda utdelningar utan att förbjuda skolor att göra ekonomiska överskott.
Det är också därför de nya reglerna använder det bredare begreppet värdeöverföring. En ägare skulle annars i teorin kunna flytta värden ur ett bolag på andra sätt än genom en vanlig utdelning.
Varför är det tillåtet över huvud taget?
Det finns inget särskilt grundläggande beslut som säger att skolägare ska få tjäna pengar på elever.
Möjligheten uppstod i stället genom kombinationen av flera regler.
Sverige tillåter fristående skolor.
Sverige tillåter aktiebolag att vara huvudmän för sådana skolor.
Fristående skolor får offentlig finansiering.
Och något generellt förbud mot att en sådan huvudman gör vinst och för över tillåtna värden till sina ägare finns inte under 2026.
Därmed fungerar skolverksamheten på denna punkt ungefär som annan verksamhet i ett aktiebolag: blir det pengar över efter kostnaderna kan ett resultat uppstå.
Skillnaden är förstås att huvuddelen av intäkterna ytterst kommer från skattebetalarna.
Det är just den kombinationen som gjort frågan politiskt explosiv.
Friskolereformen handlade från början om valfrihet
För att förstå varför systemet ser ut så här måste man gå tillbaka till början av 1990-talet.
När friskolereformen genomfördes var huvudargumentet inte att skapa en marknad där skolägare skulle kunna göra stora vinster.
Reformens uttalade idéer var framför allt större valfrihet, pedagogisk mångfald och konkurrens.
Fler familjer skulle kunna välja en skola som passade deras önskemål. Det skulle bli lättare att driva exempelvis Montessori- och Waldorfskolor, föräldrakooperativ och andra alternativ till den kommunala skolan.
Konkurrens var dessutom tänkt att kunna pressa även kommunala skolor att utvecklas och använda resurser effektivare.
I den ursprungliga modellen fick godkända friskolor rätt till offentlig ersättning kopplad till eleverna. Under senare reformer förändrades finansieringen ytterligare mot dagens princip att fristående skolor i grunden ska ersättas på samma grunder som kommunens egna skolor.
Samtidigt blev offentligt finansierade friskolor avgiftsfria.
Det system Sverige har 2026 är därför resultatet av flera förändringar under olika regeringar.
Det är mer korrekt att säga att Sverige skapade ett system för offentligt finansierat skolval där även kommersiella företag tilläts delta än att säga att politikerna uttryckligen skapade ”friskolevinster” som ett eget mål.
Aktiebolagen blev mycket större än många nog föreställde sig
I början av friskolereformen var mycket av diskussionen förknippad med små alternativa skolor, lokala initiativ och pedagogiska profiler.
Sedan dess har marknaden förändrats.
I dag finns både små fristående skolor, stiftelser och föreningar och mycket stora utbildningskoncerner med många skolor och tusentals elever.
Det betyder att frågan om friskolevinster inte längre bara handlar om huruvida en liten skola får ha ett ekonomiskt överskott.
Den handlar också om huruvida stora företag ska kunna bygga kapital och ge avkastning till sina ägare genom verksamhet som till mycket stor del finansieras av skattepengar.
Det är där dagens konfliktlinje går.
Sverige sticker ut internationellt
Det är inte ovanligt att privata skolor får offentliga pengar.
Sådana system finns i många länder.
Det ovanliga med Sverige är framför allt kombinationen av mycket omfattande offentlig finansiering och möjligheten för vanliga vinstsyftande bolag att driva en stor del av den fristående skolsektorn.
Danmark har exempelvis en lång tradition av fristående skolor med offentligt stöd. Nederländerna har en mycket stor sektor skolor som inte drivs direkt av staten.
Men dessa system bygger inte på samma möjlighet till vinstutdelande kommersiellt ägande som det svenska.
OECD har beskrivit Sverige som internationellt avvikande genom sin stora offentligt finansierade vinstdrivande skolsektor. Den som vill läsa organisationens genomgång kan göra det i OECD:s ekonomiska granskning av Sverige.
Skillnaden är viktig.
Man behöver inte välja mellan kommunala skolor och den svenska modellen.
Det finns också system där elever får välja mellan offentligt finansierade skolor med olika huvudmän, men där verksamheten inte får dela ut vinster till privata ägare.
Vad gäller för vinster i friskolor 2026?
Under 2026 finns fortfarande inget generellt förbud mot att en friskola gör vinst eller mot att ägarna under tillåtna förutsättningar får ekonomisk avkastning.
Däremot har reglerna runt sektorn blivit betydligt hårdare.
Riksdagen beslutade i augusti 2026 om nya regler som bland annat begränsar värdeöverföringar i vissa situationer.
Huvuddelen börjar gälla den 1 juli 2027.
Det betyder att det är fel att beskriva reformen som ett allmänt vinstförbud för friskolor.
Det är den inte.
De nya reglerna stoppar värdeöverföringar i vissa situationer
De beslutade reglerna riktar sig bland annat mot situationer där staten anser att det finns särskilt starka skäl att hålla kvar resurser i verksamheten.
Bland de centrala reglerna finns tidsbegränsade förbud mot värdeöverföringar.
| Situation | Begränsning |
|---|---|
| Nyetablerad skolverksamhet | Förbud mot värdeöverföringar i fem år |
| Ägarbyte | Förbud mot värdeöverföringar i tre år |
| Vissa allvarliga tillsynsingripanden | Förbud mot värdeöverföringar i två år |
En värdeöverföring kan vara utdelning, men begreppet är bredare än så.
Tanken är att reglerna även ska kunna fånga andra sätt att föra ekonomiska värden från skolverksamheten till ägare eller närstående.
Det ska alltså bli svårare att kringgå begränsningarna genom att kalla en överföring något annat än utdelning.
Men de nya reglerna betyder inte att vinsten försvinner
En skola kan fortfarande få större intäkter än kostnader.
Det innebär att bolaget kan gå med vinst även under en period när värdeöverföringar är förbjudna.
Skillnaden är att värdet måste stanna kvar inom den ram reglerna tillåter i stället för att föras ut till ägaren.
Det illustrerar varför ordet vinstförbud ofta blir för grovt.
Tre olika system skulle kunna innebära helt olika saker:
- Skolan förbjuds att gå med ekonomiskt överskott.
- Skolan får göra överskott men inte dela ut pengar till ägarna.
- Skolan får både göra överskott och dela ut delar av det.
Det är framför allt alternativ två och tre som den svenska politiska konflikten handlar om.
Regeringen vill dessutom utreda ägandet ytterligare
Den 1 september 2026 gav regeringen en ny utredning i uppdrag att granska ytterligare begränsningar för fristående skolor.
En av frågorna gäller stort direkt eller indirekt inflytande från ägare utanför EU och EES.
Utredningen ska även undersöka om den juridiska person som är huvudman för en skola enbart ska få bedriva verksamhet som hör ihop med själva huvudmannaskapet.
Dessutom ska möjligheten för kommuner att kräva tillbaka skolbidrag i vissa situationer analyseras.
Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2027.
Det handlar alltså om möjliga framtida regler, inte om ett förbud som gäller hösten 2026.
Gör friskolor bättre resultat för att de konkurrerar?
Här blir forskningsläget betydligt mer komplicerat än den politiska debatten.
Det finns svensk forskning som har hittat positiva effekter av friskoleexpansionen.
En uppmärksammad IFAU-studie av utvecklingen efter 1990-talets reform fann att en större friskolesektor var förknippad med något bättre genomsnittliga utbildningsresultat.
Forskarna fann också positiva effekter på senare utbildningsutfall och ingen motsvarande ökning av de samlade skolkostnaderna under den studerade perioden.
Det intressanta var att förbättringarna inte bara kunde ses bland elever som själva gick i friskolor.
Det talar för att konkurrensen även kan ha påverkat kommunala skolor.
Men studien bevisar inte att möjligheten att dela ut vinst var orsaken.
Det går mycket väl att tänka sig skolkonkurrens mellan både vinstdrivande och icke-vinstdrivande huvudmän.
Det är en central skillnad.
Nyare forskning ger en mindre entydig bild
Senare studier har också hittat negativa effekter.
IFAU har exempelvis studerat expansionen av fristående gymnasier och funnit effekter på elevernas programval och vissa långsiktiga utbildnings- och arbetsmarknadsutfall.
Resultaten skiljer sig mellan grupper och utbildningar, men ger inte stöd för en enkel berättelse där mer friskolekonkurrens alltid leder till bättre resultat.
Samma sak gäller egentligen hela forskningsområdet.
Vilken effekt man hittar beror på vad som mäts:
- grundskola eller gymnasium
- betyg eller externa prov
- kortsiktiga resultat eller vuxenutfall
- den enskilda friskolan eller hela det lokala skolsystemet
- skolval i sig eller specifikt vinstdrivande ägande
Därför går det inte att ta en enskild studie och avgöra hela frågan om friskolevinster.
Har friskolor bidragit till segregationen?
Forskningen visar att skolval och friskoleexpansion har bidragit till ökad sortering mellan elever.
IFAU har bland annat funnit att friskoleexpansionen bidrog till ökad skolsegregation mellan elever med svensk och utländsk bakgrund.
Men bostadssegregationen har samtidigt haft större betydelse för den totala skolsegregationen.
Det är därför lika missvisande att säga att friskolor har skapat hela segregationen som att säga att friskolesystemet saknar betydelse.
Skolval kan förstärka den uppdelning som redan finns genom hur familjer väljer skolor och vilka elever olika skolor får.
Har friskolor färre lärare?
Det finns tydliga skillnader mellan huvudmännen.
Läsåret 2025/26 var drygt 74 procent av lärarna i kommunala grundskolor behöriga, jämfört med omkring 68 procent hos fristående huvudmän.
Äldre forskning har också visat lägre lärartäthet i delar av friskolesektorn.
Men inte heller här kan man automatiskt dra slutsatsen att vinstutdelning är orsaken.
Fristående och kommunala skolor skiljer sig på flera andra sätt: elevsammansättning, storlek, programutbud, geografiskt läge och organisation.
Siffrorna visar en skillnad.
De förklarar inte ensamma varför skillnaden finns.
Betygen är en särskilt känslig fråga
Betyg har länge varit en av friskoledebattens mest omstridda delar.
När skolor konkurrerar om elever finns ett uppenbart teoretiskt problem: höga betyg kan göra en skola attraktiv.
Forskning från IFAU har hittat tecken på mer generös intern bedömning på fristående gymnasieskolor när samma elevers prestationer jämförts med externa bedömningar.
Det betyder inte att alla friskolor sätter för höga betyg.
Det visar däremot varför betygssystemet behöver granskas oberoende av huvudman och varför konkurrens om elever kan skapa andra incitament än enbart bättre undervisning.
Kommunala och fristående skolor har inte exakt samma ekonomiska uppdrag
En annan viktig konflikt gäller själva skolpengen.
Principen är att fristående skolor ska få ersättning på samma grunder som kommunens egna skolor.
Men kommunerna har ett ansvar som en fristående skola inte fullt ut delar.
Kommunen måste se till att det finns skolplatser för alla elever som behöver dem.
Det betyder att kommunen kan behöva hålla lokaler, personal eller annan kapacitet även om några elever plötsligt väljer en annan skola.
Många skolkostnader är dessutom fasta på kort sikt.
Om fem elever lämnar en kommunal skola minskar inte automatiskt kostnaden för byggnaden, rektorn eller en hel klass med motsvarande fem skolpengar.
Riksrevisionen har pekat på att detta kan göra dagens finansieringsmodell ineffektiv.
När elever flyttar kan kommunen förlora intäkter snabbare än den kan minska sina kostnader.
Det är därför debatten om friskolor egentligen handlar om mer än vinster.
Den handlar också om hur kostnaden för hela skolsystemets beredskap ska fördelas.
Argumentet för ett totalt vinstförbud
Det grundläggande argumentet är enkelt:
Pengar som staten och kommunerna avsätter till undervisning bör användas till undervisning och skolverksamhet – inte till avkastning åt privata ägare.
Förespråkarna menar att skolor fortfarande skulle kunna drivas privat av exempelvis stiftelser, föreningar, kooperativ eller företag med begränsad möjlighet att föra ut pengar.
Valfriheten behöver alltså inte försvinna bara för att utdelningar förbjuds.
Danmark och Nederländerna används ofta som exempel på att offentlig finansiering och fristående skolor går att kombinera utan en svensk modell för kommersiell vinst.
Ett annat argument gäller incitamenten.
Eftersom skolans intäkter till stor del bestäms av antalet elever kan ett företag förbättra sitt resultat genom att hålla kostnaderna lägre.
Det kan ske genom verklig effektivisering.
Men det kan också ske genom lägre bemanning, billigare lokaler eller andra besparingar.
Problemet är att det inte alltid är enkelt för en elev eller förälder att avgöra skillnaden.
Argumentet mot ett vinstförbud
Motargumentet är att ett ekonomiskt överskott inte i sig är något negativt.
Alla långsiktigt fungerande verksamheter behöver marginaler.
En skola kan behöva bygga kapital inför renoveringar, köpa utrustning, öppna en ny verksamhet eller klara ett år med färre elever.
Företag som investerar kapital och tar ekonomisk risk brukar dessutom kräva möjlighet till avkastning.
Om den möjligheten helt tas bort kan färre företag vilja investera i skolsektorn.
Motståndare till ett generellt förbud menar därför att staten i första hand bör ställa hårda krav på kvalitet, ekonomi och ägare och ingripa mot skolor som missköter sig.
En välskött skola behöver enligt det argumentet inte bli sämre för att dess ägare får avkastning.
Och en kommunal eller ideell skola blir inte automatiskt bra enbart för att ingen kan ta utdelning.
Vad skulle hända om Sverige förbjöd friskolevinster?
Det beror helt på hur ett sådant förbud utformas.
Ett rent utdelningsförbud skulle inte innebära att skolor måste göra ett resultat på exakt noll kronor.
De skulle kunna fortsätta att få överskott, men pengarna skulle behöva stanna i verksamheten eller organisationen.
Det skulle göra modellen mer lik den som används i flera andra länder.
Ett betydligt hårdare system skulle vara att kräva att alla offentligt finansierade skolor drivs av juridiska personer som inte får ha privata vinstintressen.
Då skulle dagens stora kommersiella skolkoncerner ställas inför ett betydligt större problem.
De skulle kunna behöva ändra organisation eller ägande, sälja verksamheter eller helt lämna skolmarknaden.
Skulle friskolorna stänga?
Inte nödvändigtvis.
Det är en viktig skillnad mellan friskolor och vinstdrivande friskolor.
En skola kan drivas fristående även om ägaren inte har rätt att dela ut vinsten.
Det finns redan svenska friskolor som drivs av stiftelser, föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer.
Men för kommersiella koncerner skulle förutsättningarna förändras kraftigt.
Hur många skolor som skulle säljas, ombildas eller stängas beror framför allt på reglernas utformning och hur lång övergångstid företagen får.
Därför går det inte seriöst att säga att alla friskolor skulle försvinna.
Det går heller inte att säga att ett totalt vinstförbud skulle genomföras utan större förändringar.
Skulle alla vinstpengar automatiskt gå till eleverna?
Nej.
Det är ytterligare en vanlig förenkling.
Om ett skolbolag redovisar 100 miljoner kronor i vinst betyder det inte att 100 miljoner kronor annars hade betalats ut till lärare, böcker eller elevhälsa.
En del av resultatet kan redan ha stannat i bolaget.
Överskott kan behövas som kapital och ekonomisk buffert.
Det relevanta måttet för frågan om pengar lämnar skolan är därför inte enbart årets redovisade vinst utan också bland annat utdelningar och andra värdeöverföringar.
Ett fungerande vinstförbud måste dessutom reglera mer än vanlig utdelning.
Annars kan pengar i princip flyttas inom en koncern genom exempelvis avgifter, lån, fastighetskostnader eller andra transaktioner.
Det är en viktig anledning till att de nya svenska reglerna talar om värdeöverföringar och inte bara utdelning.
Men varför behåller Sverige modellen?
Det finns ingen enda förklaring.
En viktig orsak är att dagens system har vuxit fram under mer än tre decennier och att hundratusentals elever nu går i fristående skolor.
Stora företag, fastigheter, personalorganisationer och skolplatser är byggda kring modellen.
Det gör en förändring betydligt mer komplicerad än det hade varit att införa andra regler när systemet skapades.
Samtidigt finns en djup politisk skiljelinje.
Den ena sidan betraktar möjligheten till avkastning som ett legitimt incitament som gör det möjligt för fler aktörer att investera, expandera och konkurrera.
Den andra betraktar samma möjlighet som ett principiellt fel: offentliga utbildningspengar ska inte kunna lämna skolsystemet som privat kapitalinkomst.
Frågan handlar alltså både om praktisk skolpolitik och om två olika synsätt på vad offentligt finansierad verksamhet får vara.
Friskolor, skolval och vinster är tre olika frågor
Det här är kanske den viktigaste skillnaden i hela debatten.
Sverige skulle kunna ha skolval utan vinstdrivande företag.
Sverige skulle kunna ha privata skolor utan utdelningar.
Sverige skulle kunna ändra skolpengen utan att förbjuda privata huvudmän.
Och Sverige skulle kunna behålla vinstdrivande friskolor men skärpa kvalitetskrav, urvalsregler och ersättningssystem.
När alla dessa frågor beskrivs som en enda strid ”för eller mot friskolor” blir mycket av den verkliga konflikten osynlig.
Den som vill förstå hur partiernas olika syn på skolan passar in i den större valrörelsen kan också läsa Hurbra:s stora guide till valet 2026.
Därför kan skattepengar bli privat vinst
Svaret på grundfrågan är till sist ganska enkelt.
Sverige valde på 1990-talet att låta offentliga pengar följa elever till fristående skolor för att skapa större valfrihet och konkurrens.
Samtidigt tilläts vanliga aktiebolag att driva skolorna.
När ett sådant bolag bedriver verksamheten billigare än de intäkter det får uppstår en vinst. Eftersom Sverige inte har något generellt förbud mot att ägare får ta ekonomisk avkastning från dessa företag kan delar av värdet också lämna skolverksamheten.
Det är inte en nödvändig följd av skolval.
Det är en följd av just den modell Sverige har valt.
Och det är därför den svenska debatten inför valet 2026 egentligen inte handlar om huruvida skolor får gå med överskott.
Den handlar om något betydligt mer specifikt:
Ska den som driver en skattefinansierad skola kunna behålla en del av överskottet som privat avkastning – eller ska alla sådana pengar stanna permanent i utbildningsverksamheten?