Varför dödar inte USA Putin? Det korta svaret är att frågan inte bara handlar om vad USA skulle kunna göra. Den handlar om lag, kärnvapen, staters säkerhet och vad som händer dagen efter.

Vladimir Putin är inte en ensam krigsherre ute i världen. Han är Rysslands president och leder en kärnvapenstat. Om USA skulle döda honom skulle det inte bara ses som ett angrepp mot en person. Det skulle sannolikt uppfattas som ett angrepp mot den ryska staten.

Det är därför den enkla frågan snabbt blir mycket större. Skulle kriget i Ukraina ta slut? Skulle Ryssland backa? Eller skulle en sådan attack skapa en ännu farligare konfrontation mellan två kärnvapenmakter?

Det handlar inte bara om att kunna

Det är lätt att tänka att USA har tekniken, underrättelsetjänsterna, specialförbanden och pengarna för att nå nästan vem som helst. Men i internationell politik är “kan” nästan aldrig samma sak som “bör”.

Stater låter ofta bli att göra saker de rent praktiskt skulle kunna göra. De gör det eftersom kostnaden kan bli för hög, osäkerheten för stor och följderna omöjliga att kontrollera.

Det gäller särskilt när målet är ledaren för en annan kärnvapenmakt.

Ett amerikanskt angrepp mot Putin skulle inte vara en vanlig militär operation. Det skulle öppna en helt annan nivå av konflikt mellan USA och Ryssland. Även om attacken lyckades skulle USA inte kontrollera nästa steg.

USA har förbjudit politiska mord

En viktig del av svaret är juridisk. USA har sedan länge ett formellt förbud mot att personer som arbetar för, eller agerar på uppdrag av, den amerikanska regeringen deltar i politiska mord. Förbudet finns i Executive Order 12333, som reglerar mycket av den amerikanska underrättelseverksamheten.

Det betyder inte att alla amerikanska militära insatser mot enskilda personer automatiskt är förbjudna. USA har under lång tid använt riktade attacker mot personer som landet betraktat som terrorledare eller militära mål. Men juridiken förändras när man talar om en sittande statschef, särskilt utanför ett direkt krig mellan USA och den staten.

Det är därför ord som “mord”, “likvidering”, “riktad attack” och “assassination” inte alltid betyder samma sak juridiskt. Men för en vanlig läsare räcker grundpoängen: USA kan inte bara bestämma sig för att döda en annan stats ledare och sedan behandla det som en vanlig säkerhetsåtgärd.

Putin är ledare för en kärnvapenstat

Den största risken är inte själva operationen. Den största risken är reaktionen.

Ryssland har kärnvapen. Det gör varje direkt konflikt med USA extremt farlig. En attack mot Putin skulle kunna tolkas i Moskva som början på ett försök att störta den ryska staten, slå ut den ryska ledningen eller tvinga fram ett regimskifte.

I ett sådant läge är det inte bara Putin som spelar roll. Det är hela den ryska säkerhetsapparaten, militären, underrättelsetjänsterna och kärnvapenkedjan.

Det betyder inte att Ryssland automatiskt skulle använda kärnvapen om Putin dödades. Men USA måste räkna med risken för snabb och okontrollerbar eskalering. Bara den risken räcker för att frågan ska behandlas helt annorlunda än en vanlig militär operation.

Skulle kriget i Ukraina ens ta slut?

Ett vanligt antagande är att kriget i Ukraina skulle sluta om Putin försvann. Det kan låta rimligt. Putin är den person som startade den fullskaliga invasionen och han är den politiska symbolen för kriget.

Men effekten skulle inte säkert bli så enkel.

Ryssland är inte bara Putin. Det finns en militärledning, säkerhetstjänster, nationalistiska politiska krafter, ekonomiska intressen och ett propagandasystem som under flera år har byggt upp kriget som en existentiell konflikt mot väst.

Om Putin dödades av USA skulle den berättelsen få enorm kraft. Kreml skulle kunna säga: “Vi hade rätt. Väst vill förstöra Ryssland.”

Det skulle kunna stärka de mest hårdföra krafterna i Moskva. En efterträdare skulle kunna känna sig tvingad att visa styrka för att inte själv framstå som svag. Resultatet skulle alltså inte nödvändigtvis bli fred. Det skulle kunna bli mobilisering, hämnd, hårdare repression och ännu mindre utrymme för förhandling.

Dagen efter är det verkliga problemet

Den svåra frågan är därför inte om USA teoretiskt skulle kunna döda Putin. Den svåra frågan är vad som händer efteråt.

Vem tar makten i Ryssland? Vem kontrollerar kärnvapnen? Hur reagerar ryska militären? Hur reagerar Kina? Hur reagerar andra auktoritära stater? Vad händer med Ukraina? Vad händer med amerikanska och europeiska ledare?

Ingen kan veta säkert.

Det är just därför stormakter ofta undviker åtgärder som verkar enkla på papperet men kan skapa okontrollerbara kedjereaktioner. Ett ledarskifte i en kärnvapenstat är farligt även när det sker inifrån. Om det sker genom ett utländskt mord blir osäkerheten mycket större.

Prejudikatet skulle slå tillbaka

Det finns också en större regel bakom allt detta. Om USA börjar döda andra länders statsledare, varför skulle andra stater inte göra samma sak?

Ryssland skulle kunna använda samma logik mot amerikanska ledare. Kina skulle kunna använda den mot taiwanesiska, japanska eller amerikanska beslutsfattare. Iran, Nordkorea eller andra stater skulle kunna hävda att politiska mord är ett legitimt försvar om de upplever sig hotade.

Då förändras hela spelplanen.

En värld där stormakter mördar varandras ledare är inte en tryggare värld. Den är mer paranoid, mer instabil och mer benägen att glida in i direkt krig.

Det är en av anledningarna till att även mycket fientliga stater ofta håller sig borta från direkta angrepp på varandras högsta ledare. De kan bedriva cyberattacker, sanktioner, sabotage, underrättelseoperationer, proxykrig och militärt stöd till motståndare. Men att döda statschefen är något annat.

Därför försöker USA stoppa Putin på andra sätt

USA och väst har i stället valt andra verktyg mot Ryssland: stöd till Ukraina, vapenleveranser, sanktioner, underrättelsesamarbete, diplomatiskt tryck och ekonomisk isolering.

Det är långsammare. Det är frustrerande. Det ser inte lika avgörande ut som en enda dramatisk handling.

Men det är också mer kontrollerbart.

Poängen är att pressa Ryssland utan att göra konflikten till ett direkt krig mellan USA och Ryssland. Den gränsen har varit central sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina började. Väst vill hjälpa Ukraina att försvara sig, men vill samtidigt undvika ett större krig mellan kärnvapenmakter.

Det är den balansen hela frågan handlar om.

Borde inte Putin kunna ställas till svars?

Jo, men att ställa någon till svars är inte samma sak som att mörda personen.

Det finns en skillnad mellan rättsligt ansvar, politiskt ansvar och utomrättsligt dödande. Ett samhälle som säger sig försvara lag och internationell ordning kan inte samtidigt göra politiska mord till en normal metod.

Det är också därför väst ofta talar om krigsbrott, sanktioner, domstolar och ansvar efter kriget. Det kan låta svagt jämfört med en snabb lösning. Men alternativet vore att ersätta juridik med hämnd.

Och när kärnvapenmakter är inblandade kan hämnd bli katastrofal.

Fler texter i samma typ av förklarande format finns under Stora frågor på Hurbra.

Den enkla lösningen är inte enkel

Frågan “varför dödar inte USA Putin?” bygger på en begriplig frustration. Kriget i Ukraina har kostat enormt många liv. Putin bär ett mycket tungt ansvar. Det är därför många undrar varför världen inte bara tar bort honom.

Men det enkla svaret är inte det säkra svaret.

USA gör det inte eftersom det skulle vara juridiskt förbjudet, politiskt extremt farligt och strategiskt osäkert. Det skulle kunna utlösa en direkt konflikt mellan två kärnvapenmakter. Det skulle inte säkert stoppa kriget. Det skulle kunna skapa en hårdare rysk ledning, ge Kreml en martyrberättelse och göra politiska mord till ett farligare globalt prejudikat.

Det är därför USA försöker begränsa, pressa och försvaga Putins krigsmakt i stället för att döda Putin.

Problemet är inte att supermakter saknar våldsamma alternativ. Problemet är att vissa alternativ kan göra världen mycket farligare än den redan är.