Det har regnat på många håll, gräsmattorna har blivit gröna igen och mindre bäckar har börjat fyllas på. Ändå finns det fortfarande risk för vattenbrist i stora delar av Sverige. Förklaringen är att regn ovan jord och grundvatten under marken reagerar i helt olika takt.

Den 14 september omfattas 14 län av myndigheternas meddelanden om risk för vattenbrist. Bakom läget ligger inte några enstaka torra veckor, utan ett långvarigt nederbördsunderskott som byggts upp under 2025 och 2026.

Det korta svaret på frågan varför det är vattenbrist i Sverige är därför att höstens regn ännu inte har hunnit ersätta allt vatten som saknas i mark och grundvattenmagasin.

14 län har fortfarande risk för vattenbrist

I mitten av september gäller meddelanden om risk för vattenbrist i:

• Skåne
• Blekinge
• Gotland
• Kalmar
• Jönköping
• Kronoberg
• Västra Götaland
• Halland
• Östergötland
• Stockholm
• Uppsala
• Södermanland
• Västmanland
• Örebro

I samtliga berörda län finns låga grundvattennivåer. På flera håll är även vattenföringen i vattendrag låg.

Det betyder inte att hela varje län har akut brist på dricksvatten. Myndigheternas meddelanden beskriver ett större regionalt läge där grundvattnet är lågt och där problem kan uppstå eller förvärras om påfyllningen fortsätter att vara otillräcklig.

Därför räcker inte några regniga dagar

När regnet kommer efter en lång torrperiod är grundvattnet långt ifrån först i kön.

Vattnet måste först passera flera steg.

En del fastnar på blad, gräs och träd och avdunstar tillbaka till atmosfären. En del sugs upp av växtligheten. Torr jord kan samtidigt hålla stora mängder vatten innan den blir så fuktig att mer vatten börjar röra sig längre ned.

Först därefter kan en del av nederbörden fortsätta genom marken och bidra till att fylla på grundvattnet.

Det är därför en gräsmatta kan gå från gul till grön på några dagar medan grundvattennivåerna fortfarande ligger mycket lågt.

Grön gräsmatta betyder inte fullt grundvattenmagasin

Det är lätt att se vattenbristen som över när landskapet åter blir grönt.

Men växtligheten använder vatten nära markytan. Grundvatten kan ligga betydligt längre ned.

Efter en torr sommar finns ofta ett stort underskott i själva marken. De första regnen används därför till stor del för att återfukta jorden.

Först när det underskottet har minskat kan mer vatten röra sig vidare nedåt.

Ett rejält höstregn kan alltså vara mycket värdefullt utan att det direkt syns i grundvattenstatistiken.

Sjöar och bäckar kan stiga mycket snabbare

Ytvatten och grundvatten fungerar också olika.

Ett mindre vattendrag kan reagera nästan omedelbart på kraftigt regn. Vatten rinner från vägar, åkrar, skogar och sluttningar ned mot bäcken och flödet kan öka snabbt.

Även mindre sjöar kan få stigande nivåer.

Det säger däremot inte att samma mängd vatten har nått grundvattenmagasinen.

Typ av vatten	Hur snabbt kan regn märkas?
Markvatten	Ofta snabbt
Små bäckar och vattendrag	Från timmar till dagar
Små grundvattenmagasin	Kan reagera inom dagar
Stora grundvattenmagasin	Kan ta veckor eller månader

Det är därför möjligt att samtidigt ha blöta marker, stigande bäckar och fortsatt lågt grundvatten.

Små och stora grundvattenmagasin fungerar olika

När vi talar om grundvatten är det viktigt att skilja mellan små och stora magasin.

Små magasin reagerar snabbt

Små grundvattenmagasin finns ofta i morän och berg.

De kan fyllas relativt snabbt när förutsättningarna är rätt, men de töms också snabbare under torra perioder.

Många privata brunnar är beroende av just sådana magasin.

En period med bra höstregn kan därför förbättra situationen för vissa hushåll ganska snabbt. Men förbättringen kan också vara tillfällig om det sedan blir torrt igen.

Stora magasin kan ta månader att återhämta

Stora grundvattenmagasin finns exempelvis i tjocka lager av sand och grus och i stora rullstensåsar.

De kan lagra mycket vatten och är därför viktiga för många kommunala vattentäkter.

Men vatten rör sig långsamt genom marken.

Nederbörd som faller i september kan i vissa stora magasin behöva lång tid innan den når grundvattenytan och märkbart påverkar nivåerna.

Det är en av förklaringarna till att vattenbristen kan ligga kvar trots att vädret ovan jord har förändrats.

September är normalt en lågpunkt

Det finns dessutom en detalj som gör frågan särskilt relevant just nu.

I Götaland och stora delar av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst ungefär under augusti och september.

Sommaren är den period då växtligheten använder mycket vatten och avdunstningen är stor.

Även när det regnar går därför en betydande del av vattnet tillbaka till atmosfären.

Den stora påfyllningsperioden för grundvattnet i södra Sverige börjar först när hösten blir kallare, växtligheten går ned i aktivitet och avdunstningen minskar.

Att kalendern visar september betyder alltså inte att grundvattenmagasinen redan har haft en hel höst på sig att fyllas.

Snarare står vi ungefär i början av återhämtningen.

Höst och vinter är viktigast

För grundvattnet är det ofta mindre viktigt att ett enskilt dygn ger extrema regnmängder än att det kommer återkommande nederbörd under en längre period.

På hösten och vintern förbättras förutsättningarna.

Växterna tar upp mindre vatten. Temperaturen sjunker. Avdunstningen minskar.

En större andel av nederbörden kan då tränga ned genom marken.

Det är därför höst- och vinterregnen är så viktiga för nästa års vattenläge.

Om hösten och vintern blir nederbördsrika kan underskottet successivt minska.

Om även hösten blir torr kan problemen i stället följa med in i nästa år.

Ett skyfall är inte nödvändigtvis det bästa

Det kan låta logiskt att ju kraftigare regn desto bättre för grundvattnet.

Så enkelt är det inte.

Om mycket vatten faller på kort tid kan marken ha svårt att ta emot allt.

En större andel rinner då på markytan till diken, bäckar, dagvattensystem och sjöar.

För grundvattnet är långvarigare och mer måttlig nederbörd ofta värdefull eftersom marken får tid att ta emot vattnet.

Det gör att flera regniga veckor kan vara viktigare för grundvattennivåerna än ett spektakulärt skyfall på några timmar.

Hur mycket måste det regna?

Det finns inget enkelt svar i millimeter som gäller för hela Sverige.

Hur mycket nederbörd som krävs beror bland annat på:

• hur torr marken redan är
• vilken jordart som finns
• hur stort grundvattenmagasinet är
• hur långt ned grundvattnet ligger
• temperatur och avdunstning
• hur mycket vatten växtligheten använder
• hur nederbörden fördelas över tiden

Under en torr sommar kan det krävas betydligt mer regn än normalt bara för att markens vattenunderskott ska fyllas.

När hösten blivit kallare kan normala nederbördsmängder räcka för att grundvattenbildningen ska komma i gång.

Men att grundvatten börjar bildas betyder inte automatiskt att nivåerna har normaliserats.

Återhämtningen kan ta månader

Efter en lång torrperiod behöver vi därför tänka i månader snarare än dagar.

Även små grundvattenmagasin kan behöva åtskilliga månader för att helt återhämta sig från ett stort underskott.

I stora magasin kan processen vara ännu långsammare.

Hur snabbt situationen förbättras under hösten 2026 beror därför inte bara på om det regnar nästa vecka.

Det avgörande blir hur nederbörden utvecklas genom resten av hösten och vintern.

En lång period med återkommande regn och snö kan ge en helt annan effekt än några blöta dagar följda av ännu en torr period.

Den torra sommaren är bara en del av problemet

Vattenläget 2026 har inte skapats av en enda varm sommar.

Södra Sverige gick in i året med ett svagt utgångsläge efter begränsad påfyllning under föregående vinter.

På flera håll fortsatte sedan nederbördsunderskottet under våren och sommaren.

SMHI har beskrivit sommaren 2026 som en del av en exceptionellt svår torka i stora delar av Europa.

Det gör att systemen behöver ersätta ett underskott som byggts upp under lång tid.

Vattnet i ett grundvattenmagasin fungerar på så sätt lite som ett sparkonto. Det räcker inte att börja sätta in pengar igen om kontot redan har tömts under lång tid.

Vad betyder vattenbristen för den som har egen brunn?

Hushåll med egen brunn är ofta mer utsatta än de som är anslutna till ett kommunalt vattennät.

Särskilt grävda och grunda brunnar kan påverkas snabbt när grundvattennivåerna sjunker.

Tecken på problem kan vara att:

• brunnen återhämtar sig långsammare efter vattenuttag
• trycket eller tillgången på vatten varierar
• vattnet tar slut vid större samtidig förbrukning
• vattenkvaliteten förändras

I kustnära områden kan mycket låga grundvattennivåer också öka risken för att salt vatten tränger in i brunnen.

Den som har egen brunn bör därför inte utgå från att problemet är löst bara för att det har börjat regna.

Så kan den med egen brunn minska risken

Under perioder med låga grundvattennivåer är det klokt att sprida ut vattenförbrukningen.

Undvik till exempel att köra flera stora vattenkrävande aktiviteter samtidigt.

Bevattning, poolfyllning och annan användning av stora mängder vatten kan behöva begränsas när brunnen är pressad.

Den som kan mäta vattennivån i sin brunn får också en bättre bild av hur den egna brunnen faktiskt återhämtar sig.

Regionala grundvattenkartor är viktiga, men två brunnar nära varandra kan ändå reagera olika beroende på djup, geologi och lokala förhållanden.

Kan Sveriges dricksvatten ta slut?

Vattenbrist betyder inte att hela Sverige håller på att få slut på vatten.

Problemet är att vatten inte alltid finns på rätt plats, i rätt magasin och i tillräcklig mängd när behovet är som störst.

Kommunala vattenverk har ofta större och stabilare resurser än enskilda brunnar, men även kommuner kan behöva införa bevattningsförbud eller andra begränsningar när tillgången blir ansträngd.

Vi har gått igenom den bredare frågan om Sveriges långsiktiga vattenförsörjning i guiden Vattenbrist i Sverige – kan dricksvattnet ta slut?.

Därför kan vattenbristen finnas kvar hela hösten

Det viktigaste att förstå är att vattenbristen inte försvinner i samma ögonblick som regnet kommer tillbaka.

Regnet måste först fylla på markens underskott. Därefter behöver vattnet tränga ned till grundvattnet, och i stora magasin kan den processen vara långsam.

Samtidigt befinner vi oss i september, den tid på året då grundvattennivåerna i stora delar av södra Sverige normalt ligger nära sin lägsta nivå.

Höstregnet är alltså inte beviset på att vattenbristen är över.

Det är början på den period som kan få den att ta slut.