En arbetslös som tidigare tjänade 34 000 kronor i månaden kan i dag få 27 200 kronor i a-kassa i början av arbetslösheten. Efter 200 dagar har ersättningen sjunkit till 22 100 kronor. Vänsterpartiet vill stoppa hela nedtrappningen och behålla 80 procent under hela perioden. För samma person skulle det innebära 5 100 kronor mer i månaden från dag 201. Prislappen för partiets nya vallöfte beräknas till 10–12 miljarder kronor om året.
Vänsterpartiet går in i slutspurten inför valet den 13 september med ett stort löfte om a-kassan.
Partiet vill att den som kvalificerar sig för den högsta ersättningsnivån ska kunna behålla 80 procent av sin tidigare lön under hela ersättningsperioden. Även den som blir långtidsarbetslös och går vidare till aktivitetsstöd ska enligt V kunna behålla samma ersättningsnivå.
Samtidigt vill partiet höja taket i a-kassan, indexera det mot löneutvecklingen och förbättra villkoren för fler arbetslösa.
Förslaget innebär en tydlig konflikt med Centerpartiet, som i stället vill att ersättningen ska trappas ned snabbare för den som förblir arbetslös.
Så fungerar nedtrappningen i a-kassan i dag
Sedan hösten 2025 bygger den svenska a-kassan på tidigare inkomst.
Den som har varit medlem i en a-kassa tillräckligt länge kan som mest få 80 procent av sin tidigare lön. Det finns samtidigt ett inkomsttak på 34 000 kronor i månaden.
Det betyder att den högsta ersättningen i början av arbetslösheten är 27 200 kronor före skatt.
Ersättningen ligger dock inte kvar på samma nivå.
För den som börjar på 80 procent ser nedtrappningen ut så här:
| Period | Ersättning |
|---|---|
| Dag 1–100 | 80 procent |
| Dag 101–200 | 70 procent |
| Dag 201–300 | 65 procent |
De aktuella reglerna och villkoren finns samlade hos Sveriges a-kassor.
Det är framför allt den här nedtrappningen som Vänsterpartiet nu vill ta bort.
Så mycket mer skulle olika arbetslösa få
För personer som tjänade upp till dagens tak på 34 000 kronor går det att räkna direkt på skillnaden.
Jämförelsen nedan gäller personer som uppfyller villkoren för den högsta ersättningsnivån och visar beloppen före skatt.
| Tidigare lön | Dag 1–100 i dag | Dag 101–200 i dag | Dag 201–300 i dag | Med V hela perioden |
|---|---|---|---|---|
| 20 000 kr | 16 000 kr | 14 000 kr | 13 000 kr | 16 000 kr |
| 25 000 kr | 20 000 kr | 17 500 kr | 16 250 kr | 20 000 kr |
| 30 000 kr | 24 000 kr | 21 000 kr | 19 500 kr | 24 000 kr |
| 34 000 kr | 27 200 kr | 23 800 kr | 22 100 kr | 27 200 kr |
Skillnaden växer alltså ju längre arbetslösheten varar.
För någon som tidigare tjänade 20 000 kronor skulle V:s modell innebära 3 000 kronor mer i månaden från dag 201.
Vid 25 000 kronor i tidigare lön blir skillnaden 3 750 kronor.
Den som tidigare tjänade 30 000 kronor skulle få 4 500 kronor mer och vid dagens tak på 34 000 kronor blir skillnaden 5 100 kronor i månaden.
V vill också höja taket
Vänsterpartiets förslag går samtidigt längre än att bara stoppa nedtrappningen.
Partiet vill höja taket så att 80 procent av löntagarna ska kunna få 80 procent av sin tidigare lön.
Det betyder att personer som tjänar mer än dagens 34 000 kronor också skulle kunna få högre ersättning än i dag.
Exakt hur stor skillnaden blir går däremot ännu inte att räkna ut.
Vänsterpartiet har inte angett vilket nytt tak i kronor som partiet vill införa. Därför går det inte att säga exakt vad exempelvis en arbetslös med 40 000 eller 50 000 kronor i tidigare månadslön skulle få.
Partiet vill också att taket ska indexeras efter löneutvecklingen. Tanken är att ersättningen inte gradvis ska tappa i värde när lönerna stiger.
Störst skillnad för långtidsarbetslösa
Skillnaden mellan dagens system och Vänsterpartiets förslag blir ännu större för den som går arbetslös länge.
Efter 300 dagar kan en arbetslös i stället få aktivitetsstöd inom ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Även där fortsätter ersättningen att trappas ned.
För en person som tidigare tjänade 34 000 kronor kan utvecklingen illustreras så här:
| Period | Dagens högsta nivå | V:s 80 procent | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Dag 1–100 | 27 200 kr | 27 200 kr | 0 kr |
| Dag 101–200 | 23 800 kr | 27 200 kr | +3 400 kr |
| Dag 201–300 | 22 100 kr | 27 200 kr | +5 100 kr |
| Dag 301–400 | cirka 18 000 kr | 27 200 kr | +9 200 kr |
| Dag 401–500 | cirka 16 500 kr | 27 200 kr | +10 700 kr |
Skillnaden kan alltså bli mer än 10 000 kronor i månaden för en långtidsarbetslös med en tidigare lön på 34 000 kronor.
Det är en central del av Vänsterpartiets argument.
Partiet menar att den som varit arbetslös länge inte får lättare att hitta ett arbete för att inkomsten fortsätter falla.
Kostnaden: upp till 12 miljarder kronor om året
Förändringarna skulle samtidigt bli dyra för staten.
Vänsterpartiet beräknar kostnaden för den starkare a-kassan till omkring 10–12 miljarder kronor om året.
I paketet ingår inte bara stoppad nedtrappning.
V vill också höja taket och grundbeloppet, indexera ersättningen, förbättra möjligheterna att kvalificera sig för a-kassa och återinföra ett studerandevillkor.
Partiet vill dessutom förstärka stödet till arbetslösa genom fler arbetsmarknadsutbildningar.
Det gör a-kassan till en av de större ekonomiska skiljelinjerna i slutet av valrörelsen.
Mer om partiets bredare ekonomiska och politiska linje finns i Hurbra:s guide till Vänsterpartiet inför valet 2026.
Alla skulle inte automatiskt få 80 procent
Det finns samtidigt en viktig begränsning i hur Vänsterpartiets löfte kan tolkas.
Dagens system ger inte automatiskt 80 procent till alla arbetslösa.
Hur hög ersättningen blir påverkas bland annat av hur länge personen har varit medlem i a-kassan. Den högsta nivån är 80 procent, medan kortare medlemstid kan ge lägre ersättning.
Vänsterpartiet vill förbättra kvalificeringsvillkoren men har i det aktuella utspelet inte presenterat en komplett ny modell för hur medlemskapstiden ska påverka ersättningen.
Det går därför inte att säga att varje arbetslös skulle få 80 procent från första dagen.
De exakta plånboksexemplen ovan gäller personer som redan i dagens system kvalificerar sig för den högsta nivån.
Centerpartiet vill gå åt andra hållet
Centerpartiets syn på a-kassan skiljer sig tydligt från Vänsterpartiets.
C vill att ersättningen ska vara relativt hög i början, men att den sedan ska trappas ned snabbare.
Partiets argument är att a-kassan framför allt ska fungera som en omställningsförsäkring mellan två jobb och att en snabbare nedtrappning stärker drivkrafterna att söka och ta ett nytt arbete.
Vänsterpartiet gör motsatt bedömning.
V anser att den ekonomiska tryggheten ska finnas kvar även när arbetslösheten blir lång och att en sänkt ersättning framför allt gör människor fattigare snarare än mer anställningsbara.
Det gör konflikten ovanligt tydlig.
V vill minska skillnaden mellan inkomsten i början och slutet av arbetslösheten. C vill använda en större skillnad som en del av arbetsmarknadspolitiken.
Hurbra har samlat mer om Centerpartiets politik inför valet i guiden Centerpartiet valet 2026.
Nästan en halv miljon arbetslösa
A-kassan är samtidigt en fråga som berör en stor grupp väljare.
I juli var omkring 468 000 personer arbetslösa i Sverige. Av dem hade 144 000 varit utan arbete i minst 27 veckor.
Det innebär att debatten om nedtrappningen inte bara handlar om en teoretisk försäkringsmodell.
För tiotusentals långtidsarbetslösa kan skillnaden mellan de politiska alternativen handla om flera tusen kronor varje månad.
Och för den som tidigare låg vid dagens inkomsttak kan skillnaden mellan fortsatt 80-procentig ersättning och dagens nedtrappning på sikt överstiga 10 000 kronor i månaden.
Inför valet den 13 september blir frågan därför både en klassisk ideologisk konflikt och en mycket konkret plånboksfråga.