Parlamentsvalet i Nya Zeeland har utvecklats till en riktig rysare. Regeringspartiet National och oppositionspartiet Labour ligger nästan helt jämnt när rösträkningen närmar sig slutet. Premiärminister Christopher Luxons regeringskoalition har fortfarande en knapp majoritet, men med bara ett mandats marginal. Nu kan småpartierna och de återstående rösterna få avgörande betydelse.
Lördagen den 7 november har Nya Zeeland gått till val, och de preliminära resultaten visar ett ovanligt splittrat parlament. National har 29,32 procent av partirösterna, medan Labour ligger på 29,17 procent.
Skillnaden mellan landets två största partier är bara 0,15 procentenheter, motsvarande 3 479 röster i den senaste verifierade sammanställningen.
Trots det är det inte självklart att ett eventuellt övertag för Labour skulle innebära ett regeringsskifte. Nya Zeelands valsystem och småpartiernas mandat gör regeringsfrågan betydligt mer komplicerad.
Valresultatet i Nya Zeeland – så ligger partierna till
Enligt Nya Zeelands officiella valmyndighet hade resultat från 93,7 procent av röstningsställena rapporterats vid den senaste verifierade avläsningen under valkvällen.
Det preliminära resultatet ger följande fördelning:
| Parti | Röstandel och mandat |
|---|---|
| National | 29,32 % – 42 mandat |
| Labour | 29,17 % – 35 mandat |
| Green Party | 13,30 % – 16 mandat |
| ACT New Zealand | 10,99 % – 13 mandat |
| New Zealand First | 9,82 % – 12 mandat |
| Opportunity Party | 5,96 % – 7 mandat |
| Te Pāti Māori | 0,56 % – 5 mandat |
Sammanlagt fördelas preliminärt 130 mandat. Det är fler än de ordinarie 120 platserna i parlamentet, vilket beror på hur landets valsystem hanterar resultatet i de lokala valkretsarna.
Siffrorna är inte slutgiltiga. De återstående resultaten och särskilda röster som räknas senare kan förändra både partiernas röstandelar och mandatfördelningen.
Kan premiärminister Christopher Luxon behålla makten?
Christopher Luxon leder sedan valet 2023 en koalitionsregering med National, ACT New Zealand och New Zealand First.
Trots Nationals tillbakagång visar valnattens preliminära mandatfördelning att de tre regeringspartierna fortfarande har möjlighet att styra vidare.
Tillsammans har de 67 mandat. Med ett parlament på 130 ledamöter behövs 66 mandat för egen majoritet.
Regeringen ligger därmed precis över gränsen.
Labour, Green Party och Te Pāti Māori har tillsammans 56 mandat. Om även Opportunity Partys sju mandat räknas in skulle de fyra partierna nå 63 mandat, fortfarande under majoritetsgränsen.
| Möjligt regeringsunderlag | Preliminära mandat |
|---|---|
| National, ACT och NZ First | 67 |
| Labour, Greens och Te Pāti Māori | 56 |
| Labour, Greens, Te Pāti Māori och Opportunity | 63 |
| Mandat som krävs för majoritet | 66 |
Det är viktigt att skilja mellan möjliga mandatkombinationer och faktiska regeringsöverenskommelser. Någon färdig alternativ regeringskoalition följer inte automatiskt av att partiernas mandat räknas samman.
Labour skulle behöva ytterligare stöd eller en förändrad mandatfördelning för att kunna skapa ett underlag som når majoritet.
För Luxon innebär resultatet att han inte kan ta en fortsatt regeringsperiod för given. Samtidigt visar den preliminära sammanställningen att hans nuvarande koalition fortfarande har tillräckligt många mandat för att behålla makten.
Opportunity Party kan bli en viktig förhandlingspart
En av valets mest betydelsefulla förändringar är framgången för Opportunity Party.
Partiet, som leds av Qiulae Wong, ser ut att ta plats i parlamentet för första gången. Med knappt sex procent av rösterna tilldelas det preliminärt sju mandat.
Wong har öppnat för förhandlingar över de traditionella blockgränserna. Det kan göra partiet intressant om den nuvarande regeringskoalitionen förlorar sin majoritet när det officiella resultatet fastställs.
Christopher Luxon har tidigare avvisat ett samarbete med Opportunity Party. Hur de olika partierna förhåller sig till varandra efter valet kan därför bli minst lika viktigt som de sista procentandelarna i rösträkningen.
Men Opportunity är inte ensamt stort nog för att ge Labour och dess tänkbara samarbetspartier majoritet med den mandatfördelning som nu redovisas.
ACT och New Zealand First har samtidigt en central position eftersom båda behövs för att Nationals nuvarande koalition ska behålla sitt parlamentariska underlag.
Det jämna valet handlar alltså inte bara om vem som blir största parti, utan om vilka kombinationer som faktiskt kan samla en majoritet.
Därför kan Nya Zeeland få 130 ledamöter i parlamentet
En ovanlig detalj i valresultatet är att parlamentet preliminärt får 130 ledamöter, trots att det normalt har 120 platser.
Förklaringen finns i valsystemet, som kallas Mixed Member Proportional, MMP.
Väljarna har två röster. Den ena läggs på ett parti och den andra på en kandidat i en lokal valkrets.
Partirösten avgör i huvudsak hur många mandat varje parti ska ha. Samtidigt får en kandidat som vinner sin valkrets en plats i parlamentet.
Om ett parti vinner fler valkretsmandat än vad dess andel av partirösterna normalt berättigar till, får partiet behålla dessa platser.
Då uppstår så kallade överhängsmandat, vilket kan göra parlamentet större än 120 ledamöter.
National och Te Pāti Māori påverkas av valsystemet
National har vunnit många lokala valkretsar trots att partiet ligger under 30 procent av partirösterna.
Det innebär att partiet preliminärt får sina 42 mandat genom valkretsarna, utan några ytterligare mandat från partilistan.
Ett uppmärksammat möjligt resultat är att finansminister Nicola Willis riskerar att förlora sin plats i parlamentet eftersom hon står på partilistan. Andra regeringsföreträdare kan också påverkas av hur valkretsmandaten slutligen fördelas.
Te Pāti Māori är ett annat tydligt exempel på hur det lokala valresultatet skiljer sig från partirösterna.
Partiet har bara 0,56 procent av partirösterna men får preliminärt fem mandat genom sina segrar i lokala valkretsar.
Det är en viktig förklaring till varför mandatfördelningen inte kan räknas fram genom att bara jämföra partiernas nationella procenttal.
Och när parlamentets storlek förändras påverkas också hur många ledamöter som krävs för majoritet.
De återstående rösterna kan förändra mandatläget
Även om valnattens preliminära sammanställning ger regeringskoalitionen majoritet återstår en viktig del av rösträkningen.
Nya Zeeland har en kategori röster som kallas special votes. Dit hör bland annat röster från väljare utomlands och personer som röstar utanför sin egen valkrets.
Dessa röster ingår inte i valnattens preliminära sammanställning på samma sätt som de vanliga rösterna från röstningsställena. De kontrolleras och räknas inför det officiella resultatet.
De kan få betydelse när mandatmarginalerna är små.
Vid valet 2023 förändrades flera mandat
Vid parlamentsvalet 2023 räknades drygt 603 000 särskilda röster, vilket motsvarade omkring 20,9 procent av samtliga avgivna röster.
När det officiella resultatet fastställdes hade National förlorat två mandat jämfört med valnattens preliminära sammanställning.
Samtidigt fick både Green Party och Te Pāti Māori fler mandat.
Erfarenheten visar att valnattens fördelning inte behöver bli den slutliga. Det betyder däremot inte att samma förändringar kommer att ske 2026.
Utöver de särskilda rösterna finns också jämna lokala valkretsar där små skillnader kan avgöra vem som tar ett direktmandat. Sådana förändringar kan i sin tur påverka överhängsmandaten och parlamentets totala storlek.
Med en regeringsmajoritet på endast ett mandat är varje förändring i mandatberäkningen betydelsefull.
Ekonomin har präglat valrörelsen
Det jämna resultatet kommer efter en valrörelse där ekonomiska frågor stått högt på dagordningen.
Levnadskostnader, arbetslöshet, bostäder och sjukvård har varit centrala ämnen. Även frågor om relationen mellan staten och landets maoriska befolkning har fått stor uppmärksamhet.
Resultatet visar en tydlig förändring jämfört med valet 2023.
Då fick National 38,06 procent av partirösterna, medan Labour fick 26,91 procent.
I årets preliminära resultat ligger båda partierna omkring 29 procent.
Det innebär att landets två största partier tillsammans samlar en mindre andel av partirösterna än vid förra valet. Samtidigt får flera mindre partier betydande representation i parlamentet.
Green Party ligger på drygt 13 procent, ACT får omkring 11 procent och New Zealand First närmar sig 10 procent.
Opportunity Partys inträde innebär dessutom att ytterligare ett parti kan komma att delta i diskussionerna om landets politiska framtid.
För både National och Labour skapar detta ett parlament där samarbete med andra partier är nödvändigt för att kunna styra.
När kommer det slutliga valresultatet?
Nya Zeelands valmyndighet har en fastställd tidsplan för den fortsatta rösträkningen.
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 7 november 2026 | Preliminärt valresultat |
| 8–26 november | Kontroll och officiell rösträkning, inklusive särskilda röster |
| 27 november | Planerat offentliggörande av det officiella valresultatet |
| 3 december | Sista dag för den formella återrapporteringen |
Det innebär att mandatfördelningen kan förbli osäker under flera veckor efter valdagen.
Regeringsförhandlingar behöver heller inte vara avslutade när resultatet offentliggörs.
För att en ny regering ska kunna tillträda krävs ett hållbart parlamentariskt underlag. Även om det befintliga regeringssamarbetet har majoritet enligt valnattens siffror kan partierna behöva diskutera hur samarbetet ska fortsätta efter valet.
Den 27 november väntas nästa avgörande besked, när de särskilda rösterna har räknats och den officiella mandatfördelningen ska presenteras.