Statens haverikommission utreder varför olyckor inträffar och hur liknande händelser kan förhindras. Myndigheten kan peka ut allvarliga säkerhetsbrister, men avgör inte om någon ska straffas. Misstänkta brott utreds av polis och åklagare, och vid en rättegång prövar domstolen skuldfrågan.
Efter explosionen på Kråks skjutfält söder om Karlsborg den 17 september 2026 arbetar flera aktörer med det som hänt. Försvarsmakten har beskrivit hur man ska klarlägga händelseförloppet och identifiera förebyggande åtgärder. Polisen hanterar händelsen som en arbetsplatsolycka.
I SVT:s rapportering den 20 september uppger Statens haverikommission, SHK, att två sakkunniga utredare är inkopplade. Det beskedet säger däremot inte i sig att myndigheten har fattat beslut om en fullständig haveriutredning.
Vad gör Statens haverikommission?
SHK undersöker allvarliga olyckor och tillbud inom både civil och militär verksamhet. Utredningen ska klarlägga vad som hände, varför det hände och vilka förändringar som kan minska risken för en upprepning.
Det kan handla om tekniska fel, bristande rutiner eller hur arbetet har organiserats. Även om en människas agerande har betydelse behöver utredarna förstå omständigheterna kring det. Vilka instruktioner fanns? Vilken utrustning användes? Vilka risker hade verksamheten tagit hänsyn till?
Att identifiera en brist och att bevisa ett brott är olika uppgifter. SHK tar inte ställning till straffansvar eller skadestånd och beslutar inte om disciplinära åtgärder mot enskilda.
Vem utreder vad efter en olycka?
Flera utredningar kan behövas eftersom de ska besvara olika frågor. En säkerhetsutredning kan exempelvis visa att en rutin behöver ändras samtidigt som en brottsutredning prövar om någon har åsidosatt en skyldighet.
| Aktör | Uppgift |
|---|---|
| Statens haverikommission | Klarlägger orsaker och lämnar rekommendationer som ska förbättra säkerheten. |
| Polis och åklagare | Utreder misstänkt brott och säkrar bevis. Åklagaren tar ställning till åtal. |
| Domstol | Prövar skuld och påföljd när brottmålet går till rättegång. |
| Arbetsgivaren | Utreder olycksfall och allvarliga tillbud för att förebygga att de upprepas. |
| Arbetsmiljöverket | Kontrollerar arbetsmiljön och att reglerna följs. Kan besluta om föreläggande eller förbud. |
| Försvarsmakten internt | Undersöker händelser i den egna verksamheten och tar fram underlag för säkerhetsåtgärder. |
Tabellen beskriver aktörernas roller. Alla behöver inte öppna en separat utredning efter varje olycka.
När SHK utreder en händelse där det också pågår en förundersökning ska arbetet ske i samråd med förundersökningsledaren. Samordningen behövs, men utredningarna behåller sina olika syften.
Vem avgör om någon har gjort fel?
Det beror på vilken sorts fel frågan gäller. SHK kan konstatera att en konstruktion eller en säkerhetsrutin varit bristfällig. Arbetsmiljöverket kan bedöma att en arbetsgivare inte uppfyller arbetsmiljöreglerna. Ingen av de bedömningarna är i sig en brottmålsdom.
Vid misstanke om arbetsmiljöbrott behöver polis och åklagare utreda vem som hade ansvar för att förebygga skador, vilka skyldigheter som kan ha åsidosatts och hur bristerna hänger samman med skadan eller faran.
Att en olycka inträffat räcker inte ensamt för att någon ska dömas. För en fällande dom krävs att brottet kan bevisas. Den närmaste chefen blir inte automatiskt straffrättsligt ansvarig bara för att en anställd skadas.
Om åklagaren väcker åtal prövar domstolen om personen är skyldig och vilken påföljd som i så fall ska följa. Vissa brott kan också hanteras genom att den ansvarige godkänner ett strafföreläggande från åklagaren, utan rättegång.
Arbetsmiljöutredning kan betyda olika saker
Arbetsgivaren ska själv utreda arbetsrelaterad ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. Den utredningen ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska hitta bakomliggande orsaker så att händelsen inte upprepas.
Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivarens olycksutredning ska försöka förstå vad som hände, inte lägga skuld på någon. Den ska ge underlag för att åtgärda riskerna.
Arbetsmiljöverkets egen tillsyn har en annan funktion. Myndigheten kontrollerar att arbetsgivaren följer reglerna och kan kräva att brister rättas till. Om arbetsgivaren inte gör det kan myndigheten besluta om föreläggande eller förbud, som kan förenas med vite.
Arbetsmiljöverkets utredning kan dessutom ingå i åklagarens underlag. Inspektörernas kunskap kan behövas för att bedöma vilka säkerhetskrav som gällde. Därför kan tillsynen och brottsutredningen beröra samma omständigheter utan att vara samma utredning.
Vilka civila och militära olyckor kan SHK utreda?
Namnet haverikommission förknippas ofta med flyg och fartyg, men uppdraget är bredare. Det omfattar händelser till lands, till sjöss och i luften.
| Utredningsområde | Exempel på händelser |
|---|---|
| Civil luftfart | Flygolyckor och allvarliga tillbud, exempelvis med allvarliga personskador eller betydande skador på luftfartyget. |
| Civil sjöfart | Olyckor och tillbud i samband med driften av handelsfartyg, fiskefartyg och statsfartyg. |
| Spårbunden trafik | Kollisioner, urspårningar och andra säkerhetsrelaterade händelser inom järnväg, tunnelbana och spårväg. |
| Militär verksamhet | Militära flyg- och sjöolyckor samt andra militära olyckor och tillbud, exempelvis vid övningar. |
| Övriga händelser | Allvarliga vägtrafikolyckor, bränder, ras, farliga utsläpp och olyckor inom exempelvis gruvdrift och medicinteknisk verksamhet. |
Ett tillbud är en händelse som kunde ha lett till en olycka. SHK kan därför behöva undersöka något som slutade utan personskador, om risken var allvarlig eller händelsen tyder på betydande säkerhetsbrister.
Varför utreds inte varje allvarlig händelse?
Reglerna skiljer sig mellan utredningsområdena. Vissa olyckor måste SHK undersöka. I andra fall behöver myndigheten bedöma både händelsens allvar och vad en utredning kan bidra med.
För vissa olyckor inom spårtrafiken anges exempelvis minst en omkommen, minst fem allvarligt skadade eller skador motsvarande minst två miljoner euro. De kriterierna gäller de typer av händelser som bestämmelserna omfattar. De är ingen generell gräns för alla SHK-utredningar.
För vägtrafik och andra allvarliga olyckor är flera dödade eller allvarligt skadade, omfattande egendoms- eller miljöskador och faran för en sådan olycka centrala kriterier. Dessutom krävs enligt SHK:s beskrivning att utredningen bedöms kunna ge betydande säkerhetsvinster.
Även mindre allvarliga händelser kan utredas när det är motiverat av säkerhetsskäl. För allvarliga sjöolyckor finns särskilda regler om en preliminär bedömning före beslut.
Ett beslut att avstå från en SHK-utredning betyder inte att allt har gjorts rätt. Det avgör inte heller om polisen ska fortsätta utreda misstänkt brott eller om arbetsgivaren behöver ändra sitt säkerhetsarbete.
Hur skiljer sig Försvarsmaktens interna granskning?
Försvarsmakten behöver undersöka händelser i sin egen verksamhet för att förstå vad som brustit och vilka åtgärder som behövs. Efter olyckan på Kråks skjutfält har myndigheten beskrivit just ett sådant arbete med händelseförlopp och förebyggande åtgärder.
SHK är en separat myndighet. Dess granskning av militära händelser följer samma principer som för motsvarande civila händelser. Försvarsmaktens interna arbete ersätter inte polisens brottsutredning eller en SHK-utredning som ska göras.
För vissa mindre allvarliga militära luft- och sjöfartshändelser har Försvarsmakten också särskilt utredningsansvar enligt förordningen om undersökning av olyckor.
SHK:s uppdrag utomlands har egna begränsningar. Svenska militära fartyg och luftfartyg kan omfattas, medan andra militära händelser utomlands enligt SHK inte utreds av myndigheten.
Vad händer med Haverikommissionens rapport?
Utredarna samlar in uppgifter, intervjuar berörda, undersöker teknik och analyserar omständigheterna. Resultatet publiceras i en rapport. Myndigheten beskriver själv hur haveriutredningarna genomförs.
Säkerhetsrekommendationerna riktas till verksamheter, exempelvis företag eller myndigheter, och inte till enskilda personer. Myndigheter som får rekommendationer ska återrapportera vilka åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta.
Utredningen ska bli klar snarast möjligt och, om möjligt, inom tolv månader. Det är ingen garanti för att en slutrapport kommer exakt ett år efter olyckan. Om SHK upptäcker ett säkerhetsproblem som behöver hanteras tidigare kan myndigheten lyfta behovet av åtgärder innan rapporten är färdig.