En högre vaccinationstäckning bland äldre och medicinska riskgrupper skulle kunna minska behovet av sjukhusvård kraftigt i Sverige. En ny studie beräknar att omkring 75 000 ytterligare vårddygn skulle kunna undvikas under sju år om 75 procent av de rekommenderade grupperna vaccinerades. Men bakom miljardbeloppen finns modellantaganden som är viktiga att förstå – och Sveriges vaccinationsrekommendationer har dessutom förändrats.

Studien omfattar vaccination mot influensa, covid-19, pneumokocksjukdom och RS-virus. Forskarna har försökt beräkna både effekten på sjukvården och det bredare samhällsekonomiska värdet av vaccination.

Resultaten är stora. Med dagens vaccinationsnivåer uppskattas vaccinationerna under en sjuårsperiod redan förebygga omkring 4 300 dödsfall, 110 000 vårddygn och 85 000 öppenvårdsbesök jämfört med ett modellerat scenario helt utan vaccination.

Om vaccinationstäckningen i de rekommenderade grupperna i stället skulle nå 75 procent beräknas ytterligare omkring 75 000 vårddygn kunna undvikas.

Det är dock viktigt att skilja på en modellberäkning och ett observerat resultat i svensk sjukvård.

75 000 vårddygn är ett beräknat scenario

Studien bygger inte på att forskarna har följt svenska patienter och konstaterat att exakt 75 000 vårddygn har försvunnit.

I stället har de byggt en modell för hur många sjukdomsfall, sjukhusinläggningar och dödsfall som kan förväntas vid olika nivåer av vaccination mot fyra stora luftvägsinfektioner.

Scenariot med 75 procents vaccinationstäckning visar därför vad som enligt modellens antaganden skulle kunna hända om betydligt fler personer i rekommenderade grupper vaccinerades.

Formuleringen ”75 000 färre vårddygn” är därför mer rättvisande än att säga att sjukvården med säkerhet skulle få 75 000 lediga vårddygn.

Den vetenskapliga studien om vuxenvaccination i Sverige har publicerats i tidskriften Expert Review of Vaccines.

48 miljarder kronor är inte en besparing i sjukvårdens budget

Ett annat uppmärksammat resultat gäller ekonomin.

Forskarna uppskattar den samhällsekonomiska nettovinsten av dagens vaccinationer till minst omkring 38 miljarder kronor över sju år. Vid 75 procents vaccinationstäckning stiger motsvarande beräkning till omkring 48 miljarder kronor.

Det betyder däremot inte att regionerna skulle få 48 miljarder kronor över i sina budgetar.

I studiens försiktigare ekonomiska modell beräknas vaccinationskostnaderna till omkring 15,4 miljarder kronor. Den totala nyttan värderas till cirka 53,7 miljarder.

Av detta står minskade sjukvårdskostnader för ungefär 1,8 miljarder kronor och bibehållen produktivitet för omkring 270 miljoner.

Den klart största delen av det beräknade värdet – mer än 50 miljarder kronor – kommer i stället från att färre människor enligt modellen dör i sjukdomarna. Vunna levnadsår ges ett ekonomiskt värde.

Det är en etablerad typ av samhällsekonomisk analys, men skillnaden är viktig. Ett samhällsekonomiskt värde på 48 miljarder kronor är inte samma sak som 48 miljarder i frigjorda vårdpengar.

Studien jämför också med ett helt ovaccinerat Sverige

Även studiens grundscenario behöver sättas i sammanhang.

Forskarna jämför effekten av vaccination med en hypotetisk situation där ingen vaccineras och där befolkningen dessutom inte antas ha något skydd från tidigare vaccination eller tidigare infektion.

Det gör det möjligt att uppskatta vaccinationernas sammanlagda värde i modellen.

Men det är inte samma sak som att beskriva vad som skulle hända om Sverige från en dag till en annan slutade vaccinera. Den verkliga befolkningen har redan ett visst immunologiskt skydd från både tidigare infektioner och vaccinationer.

Resultaten ska därför läsas som samhällsekonomiska modellberäkningar – inte som en prognos med exakt facit.

Pfizer finansierade studien

Det finns också en tydlig koppling till läkemedelsindustrin.

Studien initierades och finansierades av Pfizer. Flera av författarna är anställda av bolaget och kan äga aktier i Pfizer.

Forskare från bland annat Office of Health Economics, Karolinska institutet och Göteborgs universitet medverkar. Office of Health Economics uppger också att organisationen fick finansiering från Pfizer för arbetet.

Finansieringen innebär inte i sig att resultaten är felaktiga. Studien är vetenskapligt publicerad och redovisar intressekonflikterna öppet.

Men kopplingen är relevant när studiens huvudfråga är vilket ekonomiskt värde en högre användning av vaccinationer kan skapa.

De svenska vaccinationsnivåerna är mer komplicerade än en enda procentsiffra

I samband med studien anges vaccinationsnivåer på ungefär 43–69 procent bland äldre och 4–12 procent bland yngre personer med medicinska riskfaktorer.

De siffrorna bör inte tolkas som en helt aktuell nationell mätning av vaccinationstäckningen för samtliga fyra vaccin hösten 2026.

Studien bygger på flera olika datakällor och antaganden, och för vissa grupper saknas heltäckande svenska registeruppgifter.

För influensa ligger verkligheten relativt nära modellens nivåer. Under säsongen 2025/26 vaccinerades omkring 68 procent av personer som var 65 år eller äldre.

För covid-19 var täckningen hösten 2025 omkring 73 procent bland personer som var 75 år eller äldre.

Pneumokockvaccination är svårare att jämföra. Bland de första årskullarna som omfattades av det nationella programmet, personer födda 1947 och 1948, hade omkring 36 procent minst en registrerad vaccination. Samtidigt saknas fortfarande fullständig nationell täckningsstatistik för medicinska riskgrupper.

För RS-virus finns inte heller samma etablerade nationella täckningsmått för äldre som för influensa.

Det betyder att vissa av de låga procentsiffrorna i modellen bygger på antaganden och proxydata snarare än ett komplett aktuellt register över hur många svenskar som faktiskt är vaccinerade.

Rekommendationerna har ändrats

Ytterligare en komplikation är att de svenska vaccinationsrekommendationerna inte står stilla.

Reglerna för både covid-19 och pneumokocker har förändrats jämfört med delar av det underlag som användes när modellen byggdes.

Sedan den 1 september 2026 erbjuds exempelvis pneumokockvaccination inom det nationella programmet redan från 65 års ålder för personer födda 1961 och senare. Tidigare låg åldersgränsen högre.

Det innebär att Sveriges faktiska vaccinationsprogram redan har blivit bredare på ett område där studien pekar på potential för högre täckning.

För den som vill veta mer finns Hurbra:s guide om pneumokockvaccination från 65 år och de nya reglerna 2026.

Vilka vaccin rekommenderas äldre hösten 2026?

De fyra vaccinationerna i studien riktar sig inte till exakt samma grupper.

Influensa

Influensavaccination rekommenderas till alla från 65 års ålder, gravida och personer i vissa medicinska riskgrupper.

För de rekommenderade grupperna är vaccinationen kostnadsfri i samtliga regioner.

Den stora vaccinationsinsatsen inför säsongen 2026/27 inleds huvudsakligen den 2 november 2026.

Hurbra har en separat guide om influensavaccination 2026, riskgrupper och bokning.

Covid-19

Covidvaccination rekommenderas inte längre generellt för alla från 65 års ålder.

Inför hösten 2026 omfattar rekommendationen bland annat alla från 75 år, personer mellan 50 och 74 år i vissa medicinska riskgrupper samt äldre personer med dagliga omsorgsinsatser.

Vuxna med nedsatt immunförsvar kan omfattas redan från 18 års ålder.

Det här är en viktig förändring jämfört med tidigare svenska rekommendationer och påverkar också hur äldre studier om vaccinationstäckning ska tolkas.

Pneumokocker

Sedan september 2026 omfattar det nationella vaccinationsprogrammet personer från det år de fyller 65, för dem som är födda 1961 eller senare.

Dessutom rekommenderas vaccination för flera medicinska riskgrupper.

Vaccination som ges inom det nationella programmet är kostnadsfri.

Vilket vaccin som används och om ytterligare doser behövs kan skilja sig beroende på ålder, tidigare vaccination och medicinsk riskgrupp.

RS-virus

Vaccination mot RS-virus rekommenderas för alla från 75 års ålder.

Personer från 60 års ålder kan också rekommenderas vaccination om de har vissa sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för allvarlig infektion. Det gäller bland annat vissa hjärt- och lungsjukdomar, diabetes, lever- eller njursvikt, kraftig obesitas och nedsatt immunförsvar.

Här finns en viktig skillnad mot flera av de andra vaccinationerna: vaccination av äldre mot RS-virus ingår inte i något nationellt kostnadsfritt vaccinationsprogram.

Kostnad och tillgång kan därför variera.

Det är ännu inte heller fastställt i vilken utsträckning äldre kommer att behöva återkommande påfyllnadsdoser mot RS-virus.

Störst potential finns inte nödvändigtvis där flest redan vaccineras

En av studiens mest intressanta slutsatser är därför inte bara att en hög vaccinationsnivå kan ge färre sjukdomsfall.

Det stora gapet kan finnas i grupper där vaccinationstäckningen är betydligt lägre än bland de äldsta.

Influensavaccination bland äldre ligger redan kring två tredjedelar av gruppen. För vissa medicinska riskgrupper och nyare vaccinationer är kunskapsläget och täckningen betydligt svagare.

Att nå 75 procent överallt skulle därför kräva mycket olika insatser beroende på sjukdom och målgrupp.

För vissa grupper handlar det om att få den sista fjärdedelen att vaccinera sig. För andra kan det handla om att först identifiera vilka som faktiskt tillhör en riskgrupp, göra erbjudandet tydligare och skapa en fungerande väg till vaccination.

Studien visar potential – inte ett löfte om 75 000 vårddygn

Den nya studien ger ett ovanligt brett försök att sätta ett värde på vaccination mot flera luftvägssjukdomar samtidigt.

Resultatet pekar på att högre vaccinationstäckning kan minska både allvarlig sjukdom och trycket på vården, särskilt bland äldre och personer med hög medicinsk risk.

Men siffrorna måste läsas för vad de är.

De 75 000 vårddygnen är ett modellerat utfall. De 48 miljarderna är framför allt ett samhällsekonomiskt värde där minskad dödlighet räknas om till pengar. Och flera av de svenska vaccinationsnivåerna i modellen är inte identiska med det faktiska läget hösten 2026.

Det gör inte studien mindre intressant.

Tvärtom visar den hur stor skillnaden potentiellt kan vara mellan att ha ett vaccin tillgängligt och att faktiskt nå de människor som rekommenderas att ta det.