Flera kandidater för Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet driver företag inom skattefinansierad välfärd – samtidigt som partierna vill stoppa eller begränsa möjligheten att ta ut vinster. Mest känsligt är läget för Vänsterpartiet. Ett bolag kopplat till två V-kandidater i Trosa har delat ut tio miljoner kronor på tio år. Nooshi Dadgostar säger att hon inte kände till uttagen och kallar möjligheten att ta ut vinster ur välfärden ”orimlig”.

En granskning från Expressen visar att 229 kandidater för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ägar- eller styrelsekopplingar till aktiebolag inom skattefinansierad skola, vård och omsorg.

Siffran betyder inte att 229 politiker har tagit ut stora vinster. Men bland kandidaterna finns flera personer vars företag har beslutat om utdelningar på hundratusentals eller miljontals kronor.

Det skapar en uppenbar konflikt inför valet.

Alla tre partier vill på olika sätt begränsa vinster i välfärden. Vänsterpartiet går längst och vill förbjuda möjligheten att ta ut vinster ur skattefinansierad verksamhet.

Samtidigt finns V-kandidater bland dem som själva har tjänat pengar på dagens system.

V-kandidaternas bolag delade ut tio miljoner

Det mest uppmärksammade fallet gäller Gerty Fexler Höjer och Ulf Höjer, som båda kandiderar för Vänsterpartiet i Trosa.

De är kopplade till Familjehemsguiden AB, som arbetar inom familjehemsvård.

Bolaget har under en tioårsperiod delat ut sammanlagt tio miljoner kronor till sina ägare. Enligt uppgifter från TT har merparten av pengarna gått till paret.

Det är viktigt att skilja på bolagets totala utdelning och exakt hur mycket respektive person har fått. Det går därför inte att säga att en av kandidaterna ensam har tagit ut hela tiomiljonersbeloppet.

Men utdelningarna är ändå betydande – och blir politiskt känsliga eftersom båda kandiderar för partiet med den hårdaste linjen mot välfärdsvinster.

Gerty Fexler Höjer har dessutom själv gett uttryck för en mjukare hållning än partiledningen. Hon är inte helt emot att privata företag gör vinst inom välfärden, men anser att uttagen bör begränsas.

Det innebär att konflikten inte bara handlar om vad kandidaterna gjort under dagens regelverk.

Den handlar också om att en kandidat för Vänsterpartiet inte fullt ut delar partiets politik i en av dess mest profilerade frågor.

Dadgostar: Kände inte till uttagen

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar säger att hon inte kände till utdelningarna.

Hon beskriver samtidigt möjligheten att ta ut vinster ur välfärden som orimlig.

Vänsterpartiets linje är att pengar avsedda för skola, vård och omsorg ska stanna i verksamheterna. Partiet vill införa ett system där vinstuttag ur skattefinansierad välfärd inte är möjliga.

Dadgostars svar på kritiken är samtidigt att frågan inte kan lösas genom krav på enskilda företagares privatmoral.

Så länge systemet är lagligt gäller samma regler för alla, resonerar hon. Vänsterpartiets uppgift är i stället att förändra reglerna.

Hon har också markerat att ett framtida förbud ska gälla oavsett vem som äger företaget.

Partiets fullständiga linje om vinster i välfärden finns beskriven av Vänsterpartiet.

För V blir frågan extra känslig eftersom kampen mot välfärdsvinster är en central del av partiets politiska identitet. Hurbra har tidigare gått igenom Vänsterpartiets viktigaste frågor inför valet 2026.

Kandidaterna och utdelningarna

Granskningen innehåller flera exempel från samtliga tre partier.

Kandidat	Dokumenterade utdelningar
Gerty Fexler Höjer och Ulf Höjer, V	Familjehemsguiden AB har delat ut 10 miljoner kronor på tio år
Servan Bozarslan, MP	Inkludering AB har delat ut cirka 1,17 miljoner kronor 2020–2025
Rolf Linnér, MP	Waxö Omsorg AB har delat ut 4,1 miljoner kronor 2023–2025
Salih Sabah, MP	Evviva AB har delat ut cirka 9,8 miljoner kronor 2021–2025
Emina Basic-Gutic, S	Eminas läkarpraktik AB har delat ut sammanlagt 1,7 miljoner kronor 2021–2025
Andreas Johansson, S	C Omsorg AB har i senaste redovisade bokslutet beslutat om 295 000 kronor i utdelning

Beloppen ovan avser i flera fall företagens totala utdelningar.

De ska därför inte automatiskt läsas som summor som den namngivna politikern ensam har satt in på sitt privata konto. Företag kan ha flera ägare och utdelningen kan vara fördelad mellan dem.

Det är ändå utdelningarna som skapar den politiska konflikten.

Pengarna kommer från företag som verkar inom verksamheter som helt eller delvis finansieras med skattemedel samtidigt som kandidaternas partier går till val på att begränsa just möjligheten att föra pengar från verksamheten till ägarna.

MP-kandidat försvarar privata vinster

Miljöpartiet har flera kandidater i granskningen.

Ett av de största beloppen finns i Evviva AB, som bland annat arbetar inom personlig assistans och LSS.

Bolaget är kopplat till MP-kandidaten Salih Sabah och har under åren 2021–2025 beslutat om utdelningar på sammanlagt omkring 9,8 miljoner kronor.

Även här handlar siffran om bolagets utdelningar, inte ett belagt privat uttag på 9,8 miljoner kronor till Sabah ensam.

Den politiska motsättningen blir däremot tydlig av ett annat skäl.

Sabah har själv sagt att han inte fullt ut delar Miljöpartiets hållning. Han anser att privata företag ska kunna göra vinst.

Det gör hans fall principiellt annorlunda än en kandidat som säger sig vilja förbjuda ett system men ändå använder det så länge det är lagligt.

Här finns en faktisk politisk skillnad mellan kandidaten och partiet.

Även Rolf Linnér, MP-kandidat i Vaxholm, är kopplad till ett omsorgsbolag med stora utdelningar.

Waxö Omsorg AB har beslutat om sammanlagt 4,1 miljoner kronor i utdelningar under åren 2023–2025. Linnér är styrelseordförande och har ett betydande ägarinflytande i bolaget.

Ytterligare ett fall gäller Servan Bozarslan i Solna. Hans bolag Inkludering AB har delat ut omkring 1,17 miljoner kronor under perioden 2020–2025.

Bozarslan har samtidigt tagit ställning mot att vinstdrivande aktiebolag ska få driva skolor.

Hans eget företag är däremot verksamt inom social omsorg och inte inom skolan, vilket gör den skillnaden viktig.

Hurbra har samlat mer om Miljöpartiet och partiets politik inför valet 2026.

S-kandidatens läkarbolag delade ut 1,7 miljoner

Även Socialdemokraterna har kandidater med betydande företagsutdelningar.

Emina Basic-Gutic, som kandiderar för S i Mjölby, driver Eminas läkarpraktik AB.

Bolaget är registrerat inom primärvård och har under åren 2021–2025 beslutat om utdelningar på sammanlagt 1,7 miljoner kronor.

Basic-Gutic har inte sagt att all vinst inom välfärden bör förbjudas.

Hon har i stället invänt mot bilden av att utdelningar skulle vara obeskattade eller automatiskt innebära att pengar på ett otillbörligt sätt förs bort från verksamheten.

Ett annat socialdemokratiskt exempel är Andreas Johansson i Karlstad.

Han är knuten till C Omsorg AB, som arbetar inom omsorg och HVB-verksamhet. Bolaget beslutade i sitt senaste redovisade bokslut om en utdelning på 295 000 kronor.

Johansson har försvarat möjligheten till ekonomisk ersättning för personer som driver företag och arbetar i verksamheten.

Socialdemokraternas nationella linje skiljer sig också något från Vänsterpartiets.

S vill stoppa vinstuttag i skolan och talar bredare om att stoppa vinstjakten i välfärden, men partiets politik är inte identisk med Vänsterpartiets generella krav på vinstförbud.

Mer om skillnaden mellan partiernas positioner finns i Hurbra:s genomgång av Socialdemokraternas politik inför valet 2026.

Magdalena Andersson försvarar kandidaternas rätt att följa lagen

Socialdemokraternas Magdalena Andersson har bemött motsättningen med ett argument som liknar Dadgostars.

Att ett parti vill ändra ett regelverk innebär inte att dess väljare eller kandidater måste avstå från möjligheter som lagen ger dem i dag.

Andersson har bland annat jämfört situationen med politiker som använder lagstadgade rättigheter även om deras parti historiskt har motsatt sig dem.

Argumentet sätter fingret på den centrala skiljelinjen i hela granskningen.

Det finns inget som tyder på att kandidaterna genom utdelningarna i sig har brutit mot lagen.

Frågan är i stället politisk.

Hur trovärdigt är det att gå till val på att stoppa ett system som partiets egna företrädare använder?

Två helt olika trovärdighetsproblem

Det är lätt att beskriva samtliga fall som samma typ av politisk motsättning.

Det är de inte.

Den första situationen gäller politiker som använder reglerna som finns i dag men samtidigt vill förändra dem.

Det är fullt möjligt att hävda att välfärdsvinster bör förbjudas och ändå ta emot en laglig utdelning innan ett sådant förbud införts.

Det är Dadgostars principiella försvar.

Den andra situationen är svårare för partierna.

Där säger kandidater själva att de inte delar den egna partiledningens politik.

Gerty Fexler Höjer vill inte helt stoppa välfärdsvinster trots att hon kandiderar för V.

Salih Sabah anser att privata välfärdsföretag ska kunna göra vinst trots att han kandiderar för MP.

Då handlar konflikten inte längre bara om privat ekonomi under dagens regler.

Den handlar om vilken politik kandidaterna faktiskt företräder.

Extra känsligt för Vänsterpartiet

Statsvetaren Tommy Möller har pekat ut situationen som särskilt besvärande för Vänsterpartiet.

Det är logiskt.

För Socialdemokraterna och Miljöpartiet är vinster i välfärden viktiga frågor bland många andra.

För Vänsterpartiet har motståndet mot privata vinstuttag under lång tid varit en av partiets tydligaste profilfrågor.

När två V-kandidater samtidigt är kopplade till ett företag som har delat ut tio miljoner kronor blir kontrasten därför större.

Det betyder inte automatiskt att kandidaterna måste lämna eller att de har gjort något otillåtet.

Men det ger motståndarna ett enkelt argument i valrörelsen och tvingar partiledningen att förklara varför den egna politiken inte behöver följas frivilligt av de egna kandidaterna.

229 kandidater – men inte 229 miljonuttag

Den kanske viktigaste faktakontrollen i hela frågan gäller siffran 229.

Det är antalet kandidater för S, V och MP som i granskningen kopplas till aktiebolag inom skattefinansierad välfärd.

Det är inte antalet kandidater som har tagit ut miljonbelopp.

Att vara styrelseledamot eller ägare i ett aktiebolag betyder inte heller automatiskt att personen har fått utdelningar.

På samma sätt ska ett bolags utdelning inte utan vidare bokföras som politikerns privata inkomst.

Därför säger de dokumenterade bolagssiffrorna betydligt mer än svepande påståenden om att hundratals vänsterpolitiker skulle ha ”plockat ut miljoner”.

Frågan lär följa partierna fram till valet

Välfärdsvinster är redan en etablerad konfliktlinje mellan partierna.

Granskningen flyttar nu diskussionen från lagstiftning och ideologi till de egna valsedlarna.

Dadgostar kan argumentera för att lösningen är att förbjuda utdelningarna för alla, inte att kräva frivillig återhållsamhet från vänsterpartister.

Socialdemokraterna kan peka på att deras politik inte innebär ett identiskt totalförbud i hela välfärden.

Miljöpartiet måste förklara varför kandidater som uttryckligen försvarar privata välfärdsvinster ändå företräder partiet.

Men ju närmare valet frågan lever vidare, desto mindre kommer debatten sannolikt att handla om bolagsjuridik.

Den kommer att handla om trovärdighet.

Hurbra:s samlade genomgång av partier, datum och de viktigaste frågorna finns i guiden till valet 2026.