Volodymyr Zelenskyj välkomnar USA:s nya sanktioner mot Ryssland och vill se ett snabbt genomförande. Indien håller samtidigt fast vid inköp av energi från flera leverantörer. Den nya amerikanska lagen öppnar för tullar på upp till 100 procent mot stora köpare av rysk olja och gas, men innebär inte att Indien redan har fått ett sådant tullpåslag.
Donald Trump undertecknade lagen fredagen den 18 september. Enligt Vita husets besked om undertecknandet utvidgas de amerikanska sanktionerna, tullarna och restriktionerna mot Ryssland. Lagen förlänger också befintliga sanktioner mot Iran.
För Rysslands handelspartner kan följderna bli betydligt bredare än dyrare oljeaffärer. Tullarna kan träffa de varor som köparländerna säljer till USA. Ett lands fortsatta köp av rysk energi kan därmed få konsekvenser för exportföretag i helt andra branscher.
Zelenskyj vill att lagen används snabbt
Ukrainas president tackar både Trump och de ledamöter i kongressens båda kamrar som stödde lagen. Enligt Sky News efterlyser Zelenskyj ett fullständigt och snabbt genomförande.
Hans reaktion återgavs i lördagsmorgonens rapportering den 19 september, efter Trumps underskrift. Stödet gäller alltså en lag som nu är undertecknad, efter att tidigare ha behandlats av kongressen.
Syftet med åtgärderna är att öka pressen på Moskva och begränsa möjligheterna att finansiera kriget mot Ukraina. Energihandeln är central, men sanktionspaketet omfattar också ryska makthavare, banker och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.
Lagen fick stöd med 262 röster mot 159 i representanthuset och 86 mot 11 i senaten. Den heter formellt Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026.
Indien sätter energiförsörjningen främst
Indiens regering hade klargjort sin hållning redan torsdagen den 17 september, före Trumps underskrift. Utrikesdepartementet framhöll då att landet ska säkra sin energiförsörjning genom inköp från olika leverantörer.
Indien hade också varnat Washington för att åtgärderna kan skada relationerna mellan länderna och störa den internationella energimarknaden, rapporterar Reuters.
Departementet hänvisar till ansvaret för energiförsörjningen för 1,4 miljarder människor. Inköpen ska utgå från marknadsförhållandena, samtidigt som regeringen säger sig vara beredd att skydda landets handel och ekonomiska intressen.
Beskedet om diversifierade inköp betyder att Indien vill kunna handla från flera håll. Det innehåller inget löfte om att helt upphöra med ryska oljeinköp. Däremot säger det inte heller att mängderna från Ryssland ska ligga kvar på en bestämd nivå.
Skillnaden spelar roll. Indien kan ändra fördelningen mellan sina leverantörer utan att överge den princip som regeringen nu försvarar.
Billigare olja ställs mot exporten till USA
Ryssland har blivit en stor leverantör till den indiska oljemarknaden. Enligt uppgifter från analysföretaget Kpler, återgivna av Financial Express, stod rysk olja för nästan hälften av Indiens råoljeimport i juli 2026.
Det visar hur omfattande handeln har blivit, även om julisiffran inte beskriver exakt hur inköpen ser ut i september. Ett snabbt leverantörsbyte skulle beröra en betydande del av försörjningen.
Reuters beskriver hur rabatterad rysk olja har gett Indien stora besparingar sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Minskade inköp kan höja energikostnaderna. Fortsatta köp innebär i stället en risk för handeln med USA.
Den amerikanska marknaden är Indiens största exportdestination. Under april–augusti 2026 uppgick den indiska varuexporten dit till 42,79 miljarder dollar, jämfört med 40,39 miljarder under motsvarande period året före.
För Indien handlar avvägningen därför om både vad landet betalar för sin energi och vad dess företag kan sälja på en viktig marknad. Besparingen på oljan behöver vägas mot risken för handelshinder på andra varor.
Så fungerar hotet om 100-procentiga tullar
Upp till 100 procent är inte samma sak som en automatiskt införd tull på 100 procent. Lagen anger vilka länder som kan omfattas och ger utrymme för olika nivåer och undantag.
| Del av reglerna | Innebörd |
|---|---|
| Handel som kan träffas | Berörda länders varuexport till USA. |
| Högsta påslag | Upp till 100 procent, utöver andra tillämpliga tullar. |
| Olje- och gasköpare | Urvalet bygger på stora importvolymer och fortsatta nya köp. |
| Kringgående | Även länder som underlättar kringgående av oljesanktioner kan omfattas. |
| Dispens | Presidenten kan ge undantag med hänvisning till USA:s nationella intresse. |
Lagtexten innehåller 30-dagarsvillkor för genomförandet och fortsatta inköp. Den föreskriver tullhöjningar för länder som omfattas, men lämnar utrymme för den konkreta tillämpningen.
Det finns också ett särskilt gasundantag. Det kräver både att köparlandets andel är under 15 procent av Rysslands gasexport och att landet har tagit betydande steg för att minska inköpen. Det är ingen allmän frigräns för oljeköp.
Indien och Kina är stora köpare som riskerar att beröras. Vilka länder som faktiskt får tullar, på vilken nivå och med vilka undantag måste dock skiljas från själva underskriften.
Undantag och oljeavtal blir avgörande
Tullhotet kan få köpare att söka andra leverantörer, kräva större rabatter från Ryssland eller försöka förhandla fram undantag i Washington. Det är möjliga följder av lagen, inte besked om att sådana förändringar redan har genomförts.
För Moskva är risken att oljeaffärerna blir mindre lönsamma eller att efterfrågan minskar. För Indien kan förhandlingar om undantag bli ett sätt att försöka behålla både energiförsörjningen och tillgången till den amerikanska marknaden.
En dispens kräver att presidenten lämnar en skriftlig motivering till kongressen om varför undantaget ligger i USA:s nationella intresse. Där finns ett konkret utrymme för fortsatta förhandlingar efter Trumps underskrift.