HemNyheterUSA ställer sig bakom OpenAI i jättetvisten med New York Times

USA ställer sig bakom OpenAI i jättetvisten med New York Times

Publicerad

USA:s regering har gått in på OpenAI:s sida i den stora upphovsrättstvisten med New York Times och andra mediebolag. I en domstolsinlaga argumenterar regeringen för att träning av AI-modeller på upphovsrättsskyddat material i många fall kan omfattas av fair use – en linje som kan få stor betydelse för hela AI-branschen.

Det handlar inte om att OpenAI har vunnit målet. Det handlar heller inte om ett generellt besked att AI-bolag fritt får använda vilket material som helst.

Men när USA:s regering nu formellt går in i processen och argumenterar för att själva träningen av stora språkmodeller normalt bör behandlas som en särskild och starkt transformativ användning förändras styrkeförhållandet i en av AI-industrins viktigaste juridiska konflikter.

Den amerikanska regeringens inlaga lämnades in den 1 september 2026 och uppmärksammades brett den 2 september. Dokumentet gäller den samordnade processen där flera upphovsrättsmål mot OpenAI behandlas tillsammans – inte bara New York Times stämning.

Kärnfrågan är enorm:

Måste AI-bolag betala och få tillstånd för varje upphovsrättsskyddat verk som används när modeller som ChatGPT tränas?

USA:s regering argumenterar nu tydligt för att svaret inte automatiskt är ja.

Regeringen: AI-träning kan vara fair use

Den amerikanska upphovsrätten innehåller principen fair use, som under vissa förutsättningar gör det möjligt att använda upphovsrättsskyddat material utan tillstånd.

Domstolar väger bland annat in varför materialet används, hur mycket som används och om användningen konkurrerar ekonomiskt med originalverket.

USA:s regering argumenterar i sin 20-sidiga inlaga till domstolen för att det finns starka skäl att betrakta AI-träning som fair use när verk används för att lära en modell språkliga och statistiska samband.

Resonemanget bygger på att syftet skiljer sig kraftigt från det ursprungliga verkets.

En tidningsartikel skrivs för att informera läsaren. En roman skrivs för att läsas. När samma text används i en träningsprocess är syftet enligt regeringen ett annat: modellen analyserar enorma mängder data för att lära sig mönster i språk, samband mellan ord och hur text fungerar.

Det är just denna skillnad som gör att regeringen betraktar träningen som starkt transformativ.

Det avgörande: tre olika handlingar

En av de viktigaste delarna av regeringens argument är att det inte går att behandla hela AI-processen som en enda upphovsrättslig handling.

Tre steg måste skiljas från varandra.

1. Hur materialet samlas in

Ett AI-bolag kan fortfarande hamna i problem om det exempelvis hämtar material från en olaglig källa eller använder piratkopior.

Fair use innebär inte automatiskt att själva anskaffningen av materialet blir laglig.

2. Hur materialet används vid träningen

Det är här USA:s regering ger OpenAI sitt tydligaste stöd.

Att analysera text för att träna en språkmodell kan enligt regeringens resonemang vara en helt annan användning än att publicera eller sälja texten vidare.

3. Vad modellen senare producerar

Om en AI-tjänst återger stora delar av en skyddad artikel, bok eller annat verk kan det vara en separat fråga.

Det innebär att en domstol i teorin kan komma fram till att själva träningen är tillåten samtidigt som ett specifikt AI-svar ändå bryter mot upphovsrätten.

Det är därför påståendet att USA nu anser att ”AI får träna på vad som helst” blir för grovt.

Regeringens position är betydligt mer specifik: själva träningsprocessen ska inte automatiskt betraktas som ett upphovsrättsintrång bara för att skyddade verk har använts.

New York Times argumenterar för motsatsen

New York Times stämde OpenAI och Microsoft i slutet av 2023.

Tidningen hävdar att miljontals artiklar har använts utan tillstånd för att bygga kommersiella AI-produkter och att tekniken sedan kan konkurrera direkt med den journalistik som användes för att utveckla den.

Det ekonomiska argumentet är centralt.

Om en användare kan fråga ChatGPT om ett ämne och få ett färdigt svar utan att besöka New York Times kan AI-tjänsten enligt tidningen minska både trafik, abonnemangsintäkter och värdet på journalistiken.

New York Times har därför argumenterat för att användningen inte är den typ av transformativ fair use som OpenAI hävdar.

Här finns själva kärnkonflikten.

OpenAI säger i praktiken:

Vi kopierar inte artiklar för att sälja dem vidare som artiklar. Vi använder dem för att lära en modell hur språk och information fungerar.

New York Times svarar:

Ni bygger ändå en kommersiell produkt med hjälp av vårt arbete, och den produkten kan konkurrera med oss.

Regeringen vill dra en tydlig gräns för marknadsskada

Fair use-bedömningen handlar inte bara om hur materialet används.

En annan central fråga är hur originalverkets marknad påverkas.

Här intar USA:s regering en position som är mycket viktig för AI-industrin.

Regeringen argumenterar för att allmän konkurrens inte automatiskt är samma sak som upphovsrättsligt relevant marknadsskada.

Om en AI-modell exempelvis gör det möjligt att skapa fler texter i framtiden betyder det enligt regeringens resonemang inte nödvändigtvis att varje bok eller artikel som ingått i träningen har fått sin upphovsrätt kränkt.

Det måste finnas en tydligare koppling till det skyddade verket och den marknad som upphovsrätten faktiskt ska skydda.

Det är en avgörande skillnad.

Om domstolar i stället accepterar teorin att AI-träning är otillåten redan därför att AI på längre sikt kan konkurrera med mänskligt skapade verk skulle rättighetsinnehavarnas position bli betydligt starkare.

Därför kan beskedet bli enormt för AI-branschen

OpenAI är långt ifrån det enda bolaget som möter denna typ av krav.

Anthropic, Meta och andra AI-bolag har också stämts av författare, förlag, mediebolag och andra rättighetsinnehavare.

Den juridiska grundfrågan återkommer i många av fallen:

Är det tillåtet att använda skyddade verk för att träna en modell utan ett individuellt licensavtal?

Om domstolarna landar i att träningen normalt omfattas av fair use skulle stora delar av den ekonomiska risken för AI-bolagen minska.

Om de i stället kommer fram till att omfattande licensiering krävs kan AI-branschens kostnadsstruktur förändras dramatiskt.

Bolagen skulle då i praktiken kunna behöva betala för enorma mängder träningsmaterial.

Det skulle även kunna gynna de allra rikaste företagen, eftersom bolag med störst kapital har bäst möjlighet att köpa omfattande licenser.

USA:s regering lyfter själv detta konkurrensargument.

Ett mycket dyrt licenssystem skulle kunna göra det svårare för mindre AI-bolag att konkurrera med jättar som OpenAI, Google och Meta.

Anthropic-fallet visar varför skillnaden är viktig

Ett tidigare mål mot Anthropic illustrerar hur domstolar kan skilja mellan olika delar av processen.

I det fallet behandlades användning av böcker för AI-träning på ett sätt, medan uppgifter om piratkopierade böcker bedömdes separat.

Anthropic gick senare med på en förlikning på 1,5 miljarder dollar i en grupptalan med författare.

Det visar varför regeringens uppdelning är så viktig.

Ett AI-bolag kan i teorin vinna frågan om fair use vid själva träningen men ändå bli ansvarigt för hur material har anskaffats eller hur skyddat innehåll senare återges.

Det betyder också att New York Times och andra rättighetsinnehavare fortfarande kan ha starka argument även om regeringen får gehör för delar av sin linje.

Regeringen går också emot en bredare syn på AI-skada

USA:s regering kritiserar dessutom tanken att det räcker att AI generellt ökar mängden konkurrerande innehåll på marknaden.

En sådan syn skulle göra upphovsrätten betydligt bredare.

Om en författare kunde hävda intrång därför att en modell tränats på hennes bok och senare gör det lättare för människor att skapa nya böcker skulle upphovsrätten i praktiken även börja skydda mot mer indirekt teknisk konkurrens.

Regeringen vill inte att lagen ska sträckas så långt.

I stället vill den hålla fokus på om den konkreta användningen ersätter eller exploaterar de upphovsrättsskyddade delarna av ett specifikt verk.

Det är den juridiska linje som är mest gynnsam för AI-bolagen.

USA ser frågan som strategisk

Bakom regeringens agerande finns också en större industripolitisk fråga.

USA vill behålla sitt försprång inom artificiell intelligens.

Om amerikanska AI-bolag möter regler som kraftigt begränsar vilka data som får användas vid modellträning kan det enligt regeringen påverka både konkurrenskraft och nationell säkerhet.

AI har därför blivit mer än en vanlig upphovsrättsfråga.

Det handlar också om vem som ska dominera nästa generations tekniska plattformar.

Samma dragkamp syns i den snabba utvecklingen kring modeller som OpenAI:s senaste system. Hurbra har tidigare granskat hur långt tekniken har kommit i vårt test av GPT-5.6.

Samtidigt växer den ekonomiska pressen på AI-bolagen. De investerar enorma summor i modeller, datacenter och datainsamling samtidigt som juridiska krav kan uppgå till miljardbelopp. Det är en av anledningarna till att frågan också spelar in i den bredare diskussionen om OpenAI och Anthropic inför nästa stora börstest.

Det betyder inte att licensmarknaden försvinner

Även om själva träningsprocessen i många fall skulle räknas som fair use betyder det inte att medieföretag förlorar all möjlighet att sälja innehåll till AI-bolag.

Färskt material, realtidsdata, betalväggsskyddade databaser, specialiserade arkiv och strukturerade informationsflöden kan fortfarande ha ett stort kommersiellt värde.

AI-bolag behöver inte bara historisk text.

De behöver också uppdaterad, korrekt och pålitlig information.

Där finns en helt annan typ av licensmarknad där mediebolag kan sälja tillgång, snabbhet och datakvalitet snarare än en generell rätt att träna på allt som redan publicerats.

Det är en viktig skillnad eftersom en seger för OpenAI i fair use-frågan inte automatiskt innebär slutet för innehållslicenser.

OpenAI har inte vunnit

USA:s regerings inlaga är tung, men den avgör inte målet.

Domaren är inte skyldig att följa regeringens argument.

Det är inte heller ett prejudikat från Högsta domstolen.

Processen kan fortsätta genom flera rättsliga nivåer, och olika domstolar kan komma fram till olika slutsatser innan en tydligare nationell standard växer fram.

Även om OpenAI vinner den rena träningsfrågan kan bolaget fortfarande möta krav kring hur material har samlats in och vad modellerna faktiskt producerar.

Det är därför för tidigt att säga att upphovsrättsstriden är avgjord.

Det verkliga slaget om AI:s råvara har börjat

Den kanske största frågan är inte vem som vinner just New York Times mot OpenAI.

Den är vad information betyder ekonomiskt i en värld där AI kan lära sig av enorma mängder mänskligt arbete.

För mediebolag och författare handlar konflikten om rätten att få betalt när deras arbete används för att bygga produkter värda miljarder.

För AI-bolagen handlar den om möjligheten att över huvud taget träna konkurrenskraftiga modeller utan att först förhandla fram licenser för varje enskilt verk.

USA:s regering har nu valt sida i just den principiella frågan.

Den säger inte att upphovsrätten upphör när AI kommer in i bilden.

Men den argumenterar tydligt för att att lära en modell från ett verk inte är samma sak som att kopiera och sälja verket.

Om domstolarna accepterar den principen kan den bli en av de viktigaste juridiska grundstenarna för hela den amerikanska AI-industrin.

Senaste artiklar

Elpriset 20 november 2026: stora skillnader mellan norr och söder

Elpriset sjunker i hela Sverige fredagen den 20 november, men skillnaderna mellan landets fyra...

Ulva julmarknad 2026 – tider, parkering och buss till kvarnen

Ulva julmarknad utanför Uppsala arrangeras lördag 21 och söndag 22 november 2026. Marknaden är...

Norrskenståget 23 november 2026 – tider, rutt och stopp

Snälltågets särskilda norrskenståg avgår från Malmö den 23 november 2026 och fortsätter via Stockholm...

Northmill Bank får betala 20 miljoner – FI pekar ut brister

Northmill Bank får en anmärkning och ska betala 20 miljoner kronor i sanktionsavgift efter...

liknande artiklar

Elpriset 20 november 2026: stora skillnader mellan norr och söder

Elpriset sjunker i hela Sverige fredagen den 20 november, men skillnaderna mellan landets fyra...

Ulva julmarknad 2026 – tider, parkering och buss till kvarnen

Ulva julmarknad utanför Uppsala arrangeras lördag 21 och söndag 22 november 2026. Marknaden är...

Norrskenståget 23 november 2026 – tider, rutt och stopp

Snälltågets särskilda norrskenståg avgår från Malmö den 23 november 2026 och fortsätter via Stockholm...