USA står inför ett av årets viktigaste regulatoriska besked för kryptomarknaden. Republikanerna i senaten har nu lagt fram en reviderad version av Clarity Act med skärpta etikregler, tydligare konsumentskydd och nya begränsningar för handel mellan närstående aktörer. Redan den 15 september väntar en proceduromröstning som kan avgöra om lagpaketet går vidare.

Den stora amerikanska kryptolagen har förändrats på flera avgörande punkter inför den kommande omröstningen i senaten.

Den nya versionen av Digital Asset Market Clarity Act, ofta kallad Clarity Act, presenterades den 14 september. Bakom ändringarna ligger månader av hårda förhandlingar mellan republikaner, demokrater, kryptobranschen och banksektorn.

Lagen handlar i grunden om vem som ska övervaka USA:s snabbt växande marknad för digitala tillgångar och vilka krav som ska ställas på kryptobörser, mäklare, förvaringsbolag och andra mellanhänder.

För bitcoin skulle förändringen framför allt märkas i infrastrukturen runt handeln.

Tydligare regler för bitcoin och kryptobörser

Bitcoin betraktas redan i huvudsak som en digital råvara i USA. Clarity Act skulle därför inte skapa ett nytt regelverk för själva Bitcoin-nätverket.

Den stora förändringen är i stället att Commodity Futures Trading Commission, CFTC, skulle få en tydligare federal roll över spotmarknaden för digitala råvaror.

Samtidigt skulle Securities and Exchange Commission, SEC, fortsätta ansvara för sådana kryptotillgångar och transaktioner som räknas som värdepapper.

Det är en central fråga för kryptobranschen. Under många år har företag tvingats navigera mellan två myndigheter utan att alltid veta vilket regelverk som gäller.

Clarity Act är tänkt att dra tydligare gränser.

För stora kryptobörser innebär lagen samtidigt hårdare krav.

Börser, mäklare och andra mellanhänder kan behöva registrera sig federalt och omfattas av tydligare regler för bland annat kundmedel, förvaring, finansiella resurser och intressekonflikter.

Nya regler mot handel med närstående bolag

En av de mest uppmärksammade förändringarna i den senaste versionen gäller handel mellan närstående aktörer.

Regelverket skärps för situationer där samma företagsgrupp exempelvis driver handelsplatsen, kontrollerar andra bolag som handlar där och samtidigt har andra ekonomiska intressen i transaktionerna.

Även egenhandel på den egna marknadsplatsen begränsas.

Det är en viktig förändring efter flera år där amerikanska tillsynsmyndigheter och politiker pekat på riskerna med att olika funktioner inom kryptohandeln samlas i samma koncern.

Den nya versionen innehåller också förstärkta konsumentskyddsregler och tydliggör att delstaternas konsumentskyddslagar fortsatt ska kunna tillämpas.

Etikregler skärps efter politisk strid

Etikfrågan har samtidigt blivit en av lagförslagets känsligaste politiska delar.

Den reviderade texten innehåller hårdare regler kring ekonomiska intressen för federalt valda politiker, domare och deras makar.

Bakgrunden är en bredare debatt om hur nära politiska beslutsfattare själva ska kunna vara ekonomiskt knutna till företag som emitterar eller handlar med digitala tillgångar.

De nya skrivningarna har varit viktiga för att försöka vinna stöd från senatorer som tidigare krävt hårdare regler mot intressekonflikter.

Bankerna slåss om stablecoins

Den kanske största ekonomiska konflikten kring lagen handlar dock inte om bitcoin.

Den handlar om stablecoins.

Stablecoins är digitala tillgångar vars värde normalt följer exempelvis den amerikanska dollarn. De används redan i stor omfattning inom kryptohandeln men börjar också konkurrera med traditionella betalnings- och sparprodukter.

För bankerna är det ett potentiellt hot.

Om privatpersoner och företag flyttar stora mängder pengar från vanliga bankkonton till stablecoins minskar bankernas insättningar. Dessa insättningar är i sin tur en viktig finansieringskälla för utlåning till hushåll och företag.

Det är därför banksektorn lagt stora resurser på att påverka lagstiftningen.

En central fråga har varit om stablecoins ska få ge någon form av ränta eller avkastning.

Den grundläggande kompromissen förbjuder ränta enbart för att kunden håller en betalnings-stablecoin, samtidigt som vissa belöningar kopplade till aktivitet och transaktioner kan vara möjliga.

Den nya texten ger dessutom finansdepartementet möjligheter att ingripa om stablecoins skulle orsaka betydande uttag av insättningar från mindre banker.

Kryptobranschen har satsat enorma resurser

Även kryptobranschen har bedrivit en omfattande politisk kampanj.

Branschorganisationer och företag har lagt stora summor på lobbying, politiska kampanjer och direkt påverkan på kongressen.

För kryptobolagen handlar mycket om att få ett permanent regelverk som ersätter den osäkerhet som länge präglat den amerikanska marknaden.

Företagen vill veta vilka myndigheter som ansvarar för vilka delar av marknaden, hur olika digitala tillgångar ska klassificeras och vilka regler som gäller för börser och andra mellanhänder.

Argumentet från branschen är att tydligare regler kan göra det lättare att investera och utveckla verksamheter i USA i stället för att flytta kapital och företag till andra länder.

Banksektorn ser samtidigt risken att samma utveckling öppnar dörren för nya konkurrenter inom betalningar, sparande och förvaring.

Det är därför lagstiftningen utvecklats till en betydligt större ekonomisk maktkamp än en vanlig kryptofråga.

Omröstningen den 15 september kan bli avgörande

Nästa stora steg kommer redan den 15 september.

Då väntas senaten hålla en proceduromröstning om Clarity Act.

Det krävs 60 röster för att gå vidare, vilket innebär att republikanerna behöver stöd från demokratiska senatorer.

Det är viktigt att skilja denna omröstning från ett slutligt godkännande av lagen.

Ett ja innebär inte att Clarity Act omedelbart blir amerikansk lag. Det öppnar i stället vägen för fortsatt behandling i senaten med debatt, möjliga ändringsförslag och senare en slutlig omröstning.

Eftersom senatens version dessutom skiljer sig från den text som tidigare behandlats i representanthuset måste de båda kamrarna till slut enas om samma lagtext.

Ett nej i proceduromröstningen skulle däremot kunna stoppa eller kraftigt försena hela den nuvarande processen.

Kan förändra kryptomarknaden i grunden

Om Clarity Act till slut går igenom kan den bli den största förändringen av USA:s kryptoreglering på många år.

För bitcoin skulle den viktigaste effekten vara tydligare federala spelregler för den marknad där tillgången handlas, förvaras och säljs.

För kryptobörser innebär lagen både större rättslig tydlighet och hårdare krav.

För bankerna handlar frågan om betydligt mer än krypto. Stablecoins kan på sikt bli direkta konkurrenter om de dollar som i dag ligger på bankkonton och används för att finansiera traditionell utlåning.

Det är därför omröstningen den 15 september blivit så betydelsefull.

Den handlar formellt om en amerikansk kryptolag, men i praktiken också om vem som ska kontrollera en större del av framtidens handel, betalningar och digitala dollar.