USA trappar upp handelskriget mot Kanada. Från den 29 september förbjuds import av en rad kanadensiska produkter samtidigt som kanadensiska varor ska börja plockas bort från stora federala upphandlingslistor.

Bakom de nya amerikanska åtgärderna ligger en snabbt växande konflikt där Kanada redan har svarat med nya strafftullar på amerikanska varor värda omkring 20 miljarder amerikanska dollar.

Det som hittills främst varit ett tullkrig håller därmed på att förändras till något större.

För fordonsindustrin, råvarumarknaderna och de tätt sammanlänkade leveranskedjorna mellan USA och Kanada ökar osäkerheten ytterligare. Effekterna kan också nå svenska industriföretag med stor verksamhet i Nordamerika.

USA inför direkta importförbud

Donald Trump skrev den 8 september under nya handelsåtgärder mot Kanada med stöd av Section 338 i den amerikanska Tariff Act från 1930.

Från den 29 september stoppas importen av flera utpekade kanadensiska produkter helt.

Det gäller bland annat en lång rad alkoholprodukter, där öl, vin, cider, whisky, gin, rom och vodka omfattas.

Även delar av handeln med mejerirelaterade produkter berörs. Förbudet omfattar bland annat vissa typer av vassle och vassleproteinkoncentrat.

Andra kanadensiska mejerivaror möter i stället kraftigt höjda tullar.

Ost är exempelvis inte en del av det direkta importförbudet, men vissa produkter omfattas av en tull på 50 procent.

Motorcyklar stoppas – större bilhot väntar

Även vissa motorfordon omfattas av importförbudet.

Det handlar dock inte om kanadensiska personbilar generellt.

Den aktuella åtgärden gäller motorcyklar och mopeder med förbränningsmotorer över 800 kubikcentimeter.

För bilindustrin finns däremot ett betydligt större hot längre fram.

USA har tidigare hotat med att från den 1 januari 2027 höja tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar och bildelar från 25 till 50 procent.

Om det genomförs skulle konsekvenserna kunna bli betydligt större än de importförbud som nu träder i kraft.

USA:s och Kanadas bilindustrier är så tätt sammanlänkade att komponenter ofta passerar gränsen flera gånger innan ett färdigt fordon lämnar fabriken.

En tull kan därför slå flera gånger mot samma produktionskedja.

Kanada har redan svarat med strafftullar

Den amerikanska upptrappningen kommer direkt efter att Kanadas senaste motåtgärder trädde i kraft den 8 september.

Det kanadensiska paketet omfattar amerikanska varor värda 27,6 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande omkring 20 miljarder amerikanska dollar.

Kanada har infört tullar på 15, 25 eller 50 procent på olika amerikanska produkter.

Bland varorna finns stål och aluminium, mejeriprodukter, vitvaror, jordbruksutrustning, massa och papper, plast och elektronik.

Tidigare kanadensiska motåtgärder mot amerikanska fordon ligger dessutom kvar.

Det innebär att företag på båda sidor gränsen nu måste hantera flera lager av tullar och handelshinder samtidigt.

Kanada plockas bort från amerikansk upphandling

USA nöjer sig inte heller med importförbuden.

Trumpadministrationen har instruerat den amerikanska handelsrepresentanten och General Services Administration att börja ta bort kanadensiska produkter från de stora federala upphandlingslistorna.

Enligt USA:s handelsrepresentant berör direktivet kanadensiska produkter till ett värde av omkring 50 miljarder dollar som finns representerade i systemet.

Det betyder inte att den amerikanska staten automatiskt slutar köpa kanadensiska varor för 50 miljarder dollar.

Men åtgärden är principiellt betydelsefull.

Handelskonflikten flyttas från vanliga tullar vid gränsen till frågan om vilka företag och produkter som över huvud taget får tillgång till den amerikanska statens inköp.

Det ökar pressen ytterligare på Kanada och gör handelskonflikten bredare.

Bilindustrin kan bli den stora förloraren

Det är framför allt fordonsindustrin som riskerar att hamna mitt i konflikten.

Kanada och USA har byggt upp en gemensam produktionsmodell där fabriker och underleverantörer på båda sidor av gränsen fungerar som delar av samma system.

GM, Ford, Stellantis, Toyota och Honda har alla stora verksamheter som är beroende av den nordamerikanska leveranskedjan.

Kanadensiskt byggda fordon stod under 2025 för omkring 6 procent av den amerikanska bilförsäljningen.

Toyota och Honda står samtidigt tillsammans för mer än tre fjärdedelar av Kanadas fordonsproduktion.

För Honda motsvarar kanadensiskt byggda bilar omkring en fjärdedel av försäljningen i USA. För Toyota är andelen omkring 17 procent.

Om amerikanska tullar på kanadensiska bilar och bildelar verkligen höjs till 50 procent från årsskiftet blir det därför inte bara ett kanadensiskt problem.

Amerikanska fabriker kan få dyrare komponenter. Amerikanska bilhandlare kan få dyrare fordon och amerikanska konsumenter kan i slutänden möta högre priser.

Råvarorna gör konflikten större än bilindustrin

Relationen mellan USA och Kanada är också avgörande för handeln med energi och råvaror.

USA importerade i genomsnitt omkring 3,9 miljoner fat kanadensisk råolja per dag under 2025.

Kanada är därmed USA:s klart viktigaste utländska oljeleverantör.

Även inom aluminium, stål, koppar och flera kritiska mineraler är Kanada en viktig leverantör till den amerikanska ekonomin.

Om handelshindren fortsätter att byggas ut kan Kanada försöka styra en större del av dessa flöden mot andra marknader.

Det har redan börjat synas.

Kanadensisk aluminiumexport till Europa ökade kraftigt under 2025 samtidigt som exporten till USA minskade efter tidigare amerikanska tullhöjningar.

Även för oljan finns större möjligheter än tidigare att sälja mot Stillahavsmarknaden efter utbyggnaden av Trans Mountain-systemet.

Ett långvarigt handelskrig kan därför successivt förändra hur nordamerikanska råvaror rör sig på världsmarknaden.

USMCA sätts under allt större press

USA och Kanada har fortfarande en mycket omfattande tullfri handel genom handelsavtalet USMCA.

Omkring två tredjedelar av Kanadas export går till USA och en stor del av handeln har fortsatt kunnat ske utan tull genom avtalet.

Men den senaste utvecklingen gör själva spelreglerna mindre förutsägbara.

När USA använder andra delar av amerikansk handelslagstiftning för att införa tullar, importförbud och begränsningar i offentlig upphandling minskar värdet av att företag tidigare kunnat räkna med stabila regler inom Nordamerika.

För företag som planerar fabriker och investeringar över årtionden kan den osäkerheten i sig bli kostsam.

Därför är handelskriget viktigt för Sverige

Sverige står utanför själva konflikten, men svenska företag är långt ifrån opåverkade.

USA är en av Sveriges största exportmarknader.

Under första halvåret 2026 exporterade svenska företag varor till USA för omkring 84 miljarder kronor. Det motsvarade knappt 8 procent av Sveriges totala varuexport.

Samtidigt är flera stora svenska industribolag djupt integrerade i den nordamerikanska ekonomin.

Volvo Group har exempelvis omfattande produktion och försäljning i USA, Kanada och Mexiko.

Nordamerika stod för omkring 29 procent av koncernens försäljning under 2025.

När komponenter, råvaror och färdiga produkter korsar flera nationsgränser kan nya tullar få konsekvenser även för företag som inte själva exporterar direkt från Kanada till USA.

SKF har dessutom redan beskrivit hur tullrelaterade prisökningar påverkat verksamheten i Nord- och Sydamerika.

För svenska investerare blir frågan därför bredare än exakt vilka kanadensiska produkter som förbjuds den 29 september.

Det viktiga är vad som händer med kostnaderna för att producera och sälja varor i Nordamerika.

Nästa stora datum är 29 september och 1 januari

De direkta importförbuden börjar gälla den 29 september.

Men den betydligt större prövningen kan komma vid årsskiftet.

Om USA fullföljer hotet om 50-procentiga tullar på kanadensiska bilar, lastbilar och bildelar från den 1 januari 2027 skulle konflikten på allvar träffa en av Nordamerikas mest integrerade industrier.

Det är också därför den senaste eskaleringen är större än listan över whisky, vassle och motorcyklar först kan få den att se ut.

USA och Kanada har ännu inte brutit upp sin gemensamma marknad.

Men handelskriget handlar nu om mer än tullsatser. Importförbud, offentlig upphandling och hot mot bilindustrin gör att företag måste börja räkna med en helt annan risk i den ekonomiska relationen mellan de två grannländerna.