EU avvisar USA:s hot om att stoppa dieselexporten till Europa om unionen inte frigör mer bränsle ur sina beredskapslager. Något amerikanskt exportförbud har ännu inte införts och EU har inte heller fattat beslut om ett nytt lagerutsläpp. Men konflikten kommer i ett redan pressat marknadsläge – och ett faktiskt stopp skulle kunna ge ytterligare uppåttryck på dieselpriset även i Sverige.
EU: Ett exportförbud skulle skada förtroendet för USA
EU-kommissionens besked den 2 oktober är tydligt. Unionen avvisar helt tanken på att USA skulle stoppa dieselexporten för att pressa europeiska länder att frigöra bränsle ur sina beredskapslager.
Kommissionens talesperson Anna-Kaisa Itkonen framhåller att ett exportförbud inte skulle gynna någon av parterna och att en sådan åtgärd skulle skada USA:s trovärdighet som energipartner.
Bakgrunden är amerikanska krav på att framför allt Frankrike och Tyskland ska släppa ut mer diesel på marknaden. Enligt uppgifter som Reuters tagit del av har USA efterfrågat omkring 120 miljoner fat diesel under sex månader.
USA har samtidigt hållit möjligheten till exportrestriktioner öppen om Europa inte agerar.
Det är viktigt att skilja det hotet från ett fattat beslut. Den 2 oktober gäller följande:
- USA har inte stoppat dieselexporten till EU.
- EU har inte beslutat om ett nytt omfattande uttag ur beredskapslagren.
- EU-länderna diskuterar däremot konkreta alternativ för att få ut mer diesel på marknaden.
EU:s Oil Coordination Group har ett ordinarie möte den 15 oktober, men kommissionen har öppnat för att gruppen kan sammankallas tidigare om situationen kräver det.
Förslag om 50 miljoner fat diesel
Samtidigt som kommissionen avvisar det amerikanska hotet pågår förhandlingar om ett europeiskt svar på de höga priserna.
Ett franskt förslag innebär att europeiska länder skulle kunna frigöra omkring 50 miljoner fat diesel. Parallellt skulle IEA-länder kunna bidra med ytterligare cirka 50 miljoner fat råolja.
Det är fortfarande ett förslag och inte ett fattat EU-beslut.
En viktig del av diskussionerna är dessutom att ett europeiskt lagerutsläpp ska kombineras med någon form av amerikanskt åtagande att inte därefter införa ett ensidigt exportförbud.
Det gör konflikten mer komplicerad än att EU helt enkelt vägrar använda sina lager. Europeiska regeringar diskuterar tvärtom hur ett lagerutsläpp skulle kunna genomföras, men vill inte tömma delar av sin säkerhetsbuffert samtidigt som risken för att viktiga amerikanska leveranser försvinner finns kvar.
USA har blivit avgörande för Europas diesel
Ett amerikanskt exportstopp skulle få betydelse eftersom Europa numera köper en mycket stor del av sin importerade diesel från USA.
EU-kommissionen uppgav i september att omkring hälften av EU:s dieselimport under augusti kom från USA.
Det betyder inte att hälften av all diesel som används i EU kommer från USA. Europa har en omfattande egen raffinaderikapacitet. Men USA:s andel av den diesel som måste importeras har blivit så stor att bortfall av amerikanska leveranser snabbt skulle påverka balansen på marknaden.
Utvecklingen sammanfaller dessutom med problem på flera andra håll.
Rysk dieselproduktion och export har störts av raffinaderiproblem och exportrestriktioner. Leveranser från Mellanöstern har blivit mer osäkra och även den kinesiska exporten av oljeprodukter har begränsats.
USA:s raffinaderier har därför fått en allt viktigare roll.
Amerikansk dieselexport nådde omkring 1,6 miljoner fat om dagen i augusti. Om en stor del av dessa volymer plötsligt försvinner från den internationella marknaden måste europeiska köpare hitta diesel någon annanstans.
Det är där prisrisken uppstår.
Sverige riskerar högre pris före faktisk dieselbrist
För svenska bilister är den viktigaste skillnaden den mellan brist på diesel och dyrare diesel.
Ett amerikanskt exportstopp skulle inte automatiskt innebära att svenska bensinstationer står utan bränsle.
Sverige och övriga EU har beredskapslager och marknaden kan dessutom styra om leveranser från andra delar av världen. Svenska myndigheter har inte beskrivit läget som en situation där fysisk brist på bensin eller diesel är nära förestående.
Priset kan däremot reagera betydligt snabbare.
Om amerikansk diesel försvinner måste europeiska importörer konkurrera om ett mindre tillgängligt utbud från andra producenter. Det kan driva upp det nordvästeuropeiska priset på färdig diesel, vilket i sin tur påverkar de svenska drivmedelsbolagens inköpskostnader.
Därifrån är steget till svenska pumppriser relativt kort.
Det slutliga priset påverkas samtidigt av flera andra faktorer:
- råoljepriset
- raffinaderimarginalerna
- kronans växelkurs
- kostnader för biodrivmedel
- skatter och moms
- distribution och konkurrensen mellan drivmedelskedjorna.
Det går därför inte att översätta ett möjligt amerikanskt exportstopp till ett bestämt antal kronor per liter i Sverige.
Men riktningen är tydligare än storleken på förändringen: ett exportstopp skulle, allt annat lika, skapa ytterligare uppåttryck på europeiska och svenska dieselpriser.
Europeiska diesellager är en försäkring – inte bara ett sätt att pressa priser
EU-länderna är skyldiga att hålla omfattande beredskapslager av olja och oljeprodukter.
Minimikravet motsvarar i princip minst 90 dagars genomsnittlig nettoimport eller 61 dagars inhemsk konsumtion, beroende på vilket krav som blir högst för landet.
Frankrike och Tyskland har särskilt stora lager.
De två länderna har tillsammans omkring 13,8 miljoner ton diesel i beredskap och står för ungefär 35 procent av EU:s samlade lager av diesel och gasoil.
Det förklarar varför USA i första hand har vänt sig mot just Paris och Berlin.
Men lagren har ett annat huvudsyfte än att finjustera marknadspriset. De fungerar som en försäkring om den normala energiförsörjningen utsätts för en allvarlig störning.
Det skapar ett dilemma för EU.
Att släppa diesel ur lagren nu kan öka utbudet och pressa ned priserna. Samtidigt minskar bufferten om ett ännu allvarligare leveransproblem uppstår senare.
Den amerikanska begäran om omkring 120 miljoner fat motsvarar mer än 40 procent av EU:s samlade beredskapslager av diesel och gasoil. Det skulle därför vara ett betydande ingrepp i den europeiska reservkapaciteten.
Marknaden reagerade redan på förslaget
Det krävs inte ens ett genomfört lagerutsläpp för att påverka priserna.
När uppgifterna om det franska förslaget på 50 miljoner fat diesel blev kända föll europeiska gasoil-terminer omkring fem procent. Brentoljan sjönk samtidigt med mer än två procent.
Reaktionen visar hur känslig marknaden är för varje besked om nytt tillgängligt utbud.
Den fungerar också åt andra hållet.
Om förhandlingarna mellan USA och Europa bryter samman och sannolikheten för ett amerikanskt exportförbud ökar kan dieselmarknaden snabbt börja prisa in mindre framtida utbud.
Europa har alltså ännu ingen akut fysisk dieselbrist. Problemet är snarare att marginalerna är pressade och att flera stora försörjningsrisker existerar samtidigt.
Hurbra har tidigare beskrivit hur dieselpriset kan stiga även när själva råoljan blir billigare. Det beror på att dieselpriset inte bara bestäms av priset på ett fat råolja utan också av tillgången på raffinaderikapacitet och färdiga oljeprodukter.
Svenska prisförändringar har också en annan förklaring
Det finns samtidigt en viktig detalj för den som följer dieselpriset i Sverige just nu.
Alla prisförändringar vid svenska pumpar kan inte kopplas till konflikten mellan EU och USA.
Den tillfälliga svenska sänkningen av energiskatten på diesel upphörde den 30 september. Från den 1 oktober finns därför redan en svensk skatteeffekt som sammanfaller med turbulensen på den internationella marknaden.
Den tillfälliga extra sänkningen av koldioxidskatten med 2,40 kronor per liter fortsätter däremot till och med den 30 november 2026.
En svensk prisökning under början av oktober kan alltså bestå av flera komponenter samtidigt. Det är inte korrekt att automatiskt beskriva hela rörelsen som en konsekvens av USA:s exporthot.
Sverige har inga enda gigantiska statliga diesellager
Även den svenska beredskapsmodellen skiljer sig något från den bild man lätt kan få när det talas om att ”länder öppnar sina lager”.
Sveriges dieselberedskap består inte bara av ett centralt statligt lager som regeringen kan öppna och stänga.
Importörer, säljare och vissa större förbrukare omfattas av lagringsskyldighet. Energimyndigheten fastställer hur stora volymer som ska hållas i beredskap.
Myndighetens utgångspunkt är också att en lageravtappning ska användas vid allvarliga försörjningsstörningar eller som en del av internationellt samordnade åtgärder – inte primärt som ett verktyg för att tillfälligt göra drivmedlet billigare.
Om en lageravtappning blir aktuell kan Energimyndigheten lämna en rekommendation, varefter regeringen fattar beslut.
Det är därför inte självklart att Sverige skulle frigöra stora lager enbart därför att dieselpriset stiger.
EU har fler verktyg än beredskapslagren
På kort sikt är den mest konkreta europeiska strategin att försöka nå en samordnad lösning tillsammans med USA och andra IEA-länder.
Europa kan frigöra diesel, andra länder kan bidra med råolja och USA kan i gengäld avstå från exportrestriktioner.
Kommissionens Energy Union Task Force konstaterade den 2 oktober att den europeiska dieselförsörjningen fortfarande är stabil, men att priserna är höga och att medlemsländerna behöver fortsätta samordna sina åtgärder. EU-kommissionens egen lägesbild finns här.
EU har dessutom ett särskilt instrument mot ekonomiskt tvång från tredjeländer, Anti-Coercion Instrument. Det kan i långtgående fall möjliggöra ekonomiska motåtgärder om ett annat land försöker pressa EU eller medlemsländer genom handelsrestriktioner.
Det finns dock inget offentligt besked om att EU har inlett ett sådant förfarande med anledning av dieselkonflikten. Ett möjligt amerikanskt exportstopp skulle först behöva bedömas juridiskt och politiskt.
Det mer omedelbara spåret är därför fortfarande förhandling, lagerpolitik och internationell samordning.
Nästa besked kan bli viktigare än dagens hot
Det finns alltså ännu två möjliga utvecklingar som leder marknaden i helt olika riktningar.
Om EU, USA och andra IEA-länder kommer överens om ett stort samordnat lagerutsläpp samtidigt som USA avstår från exportrestriktioner kan mer diesel och råolja snabbt nå marknaden. Det skulle kunna minska prispressen.
Om förhandlingarna i stället misslyckas och USA faktiskt begränsar exporten får Europa försöka ersätta stora volymer på en marknad där konkurrensen om diesel redan är hård.
För Sverige innebär det inte automatiskt dieselbrist.
Men det skulle göra den europeiska dieselmarknaden ännu tajtare – och öka risken för att svenska bilister, åkerier och andra stora dieselförbrukare får möta ytterligare prisökningar.