USA, Danmark och Grönland har nått en överenskommelse om stärkt säkerhet i Arktis. Donald Trump aviserar en större amerikansk militär närvaro, medan Danmark och Grönland betonar suveränitet och självbestämmande. Avtalet väntas undertecknas i samband med FN:s generalförsamling – men har ännu inte trätt i kraft.

Beskeden den 18 september 2026 visar att parterna närmar sig ett nytt säkerhetsavtal efter konflikten om USA:s anspråk på Grönland. Däremot ger de olika beskrivningar av vad uppgörelsen innebär.

Trump talar om permanent amerikansk kontroll över säkerheten. Danmarks statsminister Mette Frederiksen framhåller att kungarikets territoriella integritet ska respekteras. För Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen är erkännandet av öns intressen och roll i det internationella samarbetet centralt.

Trump aviserar större militär närvaro

Enligt Trump ska USA omedelbart börja utveckla en stor militär närvaro på en lämplig del av Grönland. Han beskriver också överenskommelsen som ett avtal utan slutdatum.

Det är ett amerikanskt besked om ambitionen. Någon redovisning av truppantal, placeringar eller när utbyggnaden ska vara färdig följer inte med. Det finns därför inte grund för att beskriva nya amerikanska baser som färdigbeslutade eller utbyggnaden som redan påbörjad.

En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement uppger för Reuters att avtalet ska ge permanent tillträde, baserings- och överflygningsrättigheter. Tjänstemannen säger också att baser från länder utanför Nato ska utestängas och att känsliga investeringar ska begränsas till USA och dess allierade.

Uppgifterna beskriver hur den amerikanska sidan ser på villkoren. Utan den fullständiga avtalstexten går det inte att avgöra exakt vilka investeringar som omfattas eller hur besluten ska fattas. Det är exempelvis för långtgående att säga att Washington därmed får bestämma över alla utländska investeringar på Grönland.

Danmark och Grönland betonar självbestämmandet

I det gemensamma dansk-grönländska beskedet är tonvikten en annan. Där beskrivs överenskommelsen som ett sätt att stärka säkerheten i Arktis och Nordatlanten.

Frederiksen säger att den samtidigt erkänner kungarikets suveränitet och territoriella integritet samt det grönländska folkets rätt till självbestämmande. Nielsen framhåller nyttan för Grönland, Danmark, USA och den västliga alliansen.

Det innebär att Trumps beskrivning av permanent kontroll inte kan läsas som ett besked om att Grönland överlåts till USA. Militär tillgång och territoriell suveränitet är olika saker: ett land kan upplåta baser och ingå långtgående försvarssamarbeten utan att territoriet byter statstillhörighet.

Den skillnaden är avgörande för att förstå USA:s avtal om Grönland. Större amerikanskt militärt inflytande kan få betydande praktiska konsekvenser även om öns politiska status består.

USA har redan en strategisk bas på ön

USA:s militära närvaro på Grönland bygger på ett försvarsavtal med Danmark från den 27 april 1951. Det gav omfattande amerikansk tillgång inom Nato-samarbetet och har senare kompletterats.

Pituffik Space Base i nordvästra Grönland, tidigare Thule Air Base, stöder robotvarning, robotförsvar och rymdövervakning. Basen fick sitt nuvarande namn 2023.

Det amerikanska intresset handlar alltså om att utveckla en närvaro som redan har en viktig funktion i försvaret av Nordamerika. Grönlands läge är centralt, vilket vi går igenom närmare i förklaringen till varför USA vill ha Grönland.

Samtidigt är de befintliga rättigheterna en del av ett samarbete med Danmark och Grönland. Igaliku-avtalet från 2004 omfattade både radaruppgradering och konsultationer mellan parterna om den amerikanska militära närvaron. Att USA redan finns på ön betyder därför inte att Washington ensamt bestämmer över varje framtida förändring.

Enligt SVT:s återgivning av Reuters källor har förhandlarna också diskuterat Grönlands roll i USA:s planerade robotförsvar Golden Dome. Det är ännu inte ett bekräftat beslut om att placera ut ett visst system på en bestämd plats.

Självbestämmande och självständighet är olika frågor

Grönland är en självstyrande del av kungariket Danmark. De grönländska myndigheterna ansvarar för de områden som självstyret har övertagit, medan utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik hör till rikets ansvar. Grönland ska samtidigt involveras i internationella avtal av särskild betydelse för ön.

Rätten att bestämma sin framtid finns redan i självstyrelagen. Enligt paragraf 21 fattas beslut om grönländsk självständighet av det grönländska folket.

För att genomföra självständighet krävs förhandlingar med Danmark. En överenskommelse måste få samtycke från Grönlands parlament Inatsisartut och det danska Folketinget samt godkännas i en folkomröstning på Grönland.

Erkännandet av självbestämmandet i det nya beskedet ska därför inte förväxlas med att Grönland nu blir självständigt. Det är heller inte ett besked om att ön ska bli amerikansk.

Enligt den amerikanska tjänsteman som Reuters citerar ska USA:s rättigheter bestå även vid framtida grönländsk självständighet. Hur en sådan bestämmelse utformas blir betydelsefullt för ett framtida självständigt Grönlands handlingsutrymme. Uppgiften innebär däremot inte i sig att vägen till självständighet stängs.

Underskrift väntas – därefter återstår parlamentarisk behandling

De tre regeringarna väntas underteckna avtalet under veckan som börjar den 21 september, i samband med FN:s generalförsamling. Någon exakt undertecknandedag anges inte i det gemensamma beskedet.

Efter underskriften måste avtalet genomgå nödvändiga parlamentariska procedurer innan det kan träda i kraft. Trumps besked om att omedelbart utveckla den militära närvaron ska därför hållas isär från när det nya avtalet faktiskt börjar gälla.

Det saknas också offentliga detaljer om kostnader, omfattning och genomförandetakt. Vilka möjligheter parterna får att senare ändra eller säga upp avtalet framgår inte av regeringarnas korta uttalande. Att Trump beskriver löptiden som obegränsad räcker inte för slutsatsen att avtalet juridiskt aldrig kan ändras eller upphöra.