Mer än hälften av Sveriges unga uppger besvär av ängslan, oro eller ångest. Bland tjejer mellan 16 och 24 år är andelen 71 procent, enligt nya siffror från MUCF. Men statistiken betyder inte att sju av tio unga tjejer har en ångestdiagnos – och den senaste utvecklingen pekar snarare mot en fortsatt hög nivå än en ny kraftig ökning.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rapport Ung idag 2026 ger en bred bild av ungas levnadsvillkor. En av de siffror som sticker ut mest gäller psykiska besvär.
År 2025 uppgav 56 procent av alla 16–24-åringar att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest.
Skillnaden mellan könen är stor:
| Grupp | Andel som uppger ängslan, oro eller ångest |
|---|---|
| Tjejer 16–24 år | 71 % |
| Killar 16–24 år | 43 % |
| Samtliga 16–24 år | 56 % |
Det skiljer alltså 28 procentenheter mellan tjejer och killar.
71 procent betyder inte att 71 procent har en diagnos
Det är viktigt att vara noggrann med vad statistiken faktiskt mäter.
Siffrorna bygger på SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, ULF. De tillfrågade får själva uppge om de har besvär av ängslan, oro eller ångest.
Det handlar alltså om självrapporterade psykiska besvär, inte om hur många som fått diagnosen ångestsyndrom eller någon annan psykiatrisk diagnos.
En person kan exempelvis känna oro under en begränsad period utan att uppfylla kriterierna för en psykiatrisk sjukdom. Besvären kan också variera kraftigt i svårighetsgrad och påverka vardagen väldigt olika.
En psykiatrisk diagnos kräver en professionell bedömning där bland annat symtom, varaktighet och hur mycket besvären påverkar personens funktionsförmåga vägs in.
Den som vill läsa mer om vad ångest kan innebära kan också se Hurbra-guiden om ångest.
Äldre unga uppger besvär oftare
MUCF:s siffror visar också tydliga skillnader inom gruppen 16–24 år.
Bland 16–19-åringar uppgav 49 procent besvär av ängslan, oro eller ångest. Bland 20–24-åringar var motsvarande andel 62 procent.
| Åldersgrupp | Andel |
|---|---|
| 16–19 år | 49 % |
| 20–24 år | 62 % |
Skillnaden mellan åldersgrupperna är statistiskt säkerställd.
Även när tjejer och killar delas upp efter ålder syns samma mönster.
Bland tjejer mellan 16 och 19 år var andelen 66 procent. Bland tjejer i åldern 20–24 år var den 74 procent.
För killarna var motsvarande siffror 33 respektive 51 procent.
Det innebär att skillnaden mellan yngre och äldre är tydlig även bland killarna.
Så ser siffrorna ut för tjejer och killar i olika åldrar
| Grupp | Andel |
|---|---|
| Tjejer 16–19 år | 66 % |
| Tjejer 20–24 år | 74 % |
| Killar 16–19 år | 33 % |
| Killar 20–24 år | 51 % |
MUCF redovisar också skillnader beroende på bakgrund.
Bland unga med svensk bakgrund uppgav 60 procent besvär av ängslan, oro eller ångest. För unga med utländsk bakgrund var andelen 47 procent.
Siffrorna visar att gruppen unga inte är enhetlig. Kön, ålder och bakgrund hänger samman med tydliga skillnader i de självrapporterade besvären.
Oro och ångest har blivit mycket vanligare över tid
Sett över längre tid ligger dagens nivåer betydligt högre än för drygt 15 år sedan.
Under 2008–2009 uppgav omkring 21 procent av 16–24-åringarna besvär av ängslan, oro eller ångest.
År 2020 var andelen 36,7 procent och 2021 hade den stigit till 45,7 procent.
Därefter följde ytterligare höga nivåer:
| År | Andel 16–24 år |
|---|---|
| 2008–2009 | 21 % |
| 2020 | 36,7 % |
| 2021 | 45,7 % |
| 2022 | 55,9 % |
| 2023 | 60,2 % |
| 2024 | 56,8 % |
| 2025 | 56 % |
Utvecklingen visar en tydlig långsiktig ökning. Men tabellen måste läsas med en viktig reservation.
SCB förändrade undersökningens design 2021 och datainsamlingsmetoden 2022. Det innebär att jämförelser över metodbytet måste göras försiktigt. Hela uppgången kan därför inte utan vidare tolkas som en exakt förändring i befolkningens psykiska hälsa.
Ingen säker ökning det senaste året
Den senaste siffran på 56 procent innebär inte heller att problemen fortsätter att öka år efter år.
År 2023 låg andelen på 60,2 procent. År 2024 var den 56,8 procent och 2025 omkring 56 procent.
MUCF bedömer inte förändringen mellan 2024 och 2025 som statistiskt säkerställd.
Det gäller även tjejerna och killarna var för sig.
Det är därför mer rättvisande att beskriva läget som att psykiska besvär ligger kvar på en mycket hög nivå än att säga att de har ökat ytterligare under det senaste året.
Bland killar har punktestimatet minskat från 50,2 procent 2023 till 45,4 procent 2024 och 43 procent 2025. Det kan se ut som en tydlig nedgång, men skillnaden mellan just 2024 och 2025 är inte statistiskt säkerställd.
Varför mår så många unga dåligt?
Det går inte att läsa ut någon enskild orsak ur den här statistiken.
MUCF:s generaldirektör Magnus Jägerskog har bland annat pekat på pandemin, klimatkrisen och krig som möjliga faktorer som påverkat unga.
Det är däremot inte samma sak som att undersökningen visar att just dessa faktorer orsakat de rapporterade besvären.
ULF-statistiken beskriver hur många som uppger ängslan, oro eller ångest och hur nivåerna skiljer sig mellan olika grupper. Den kan inte ensam förklara varför en viss person mår dåligt eller varför utvecklingen har sett ut som den gjort.
Ekonomi, familjesituation, skola, arbete, sociala relationer, framtidsutsikter och andra livsvillkor kan också spela roll.
Självrapporterade besvär är fortfarande viktiga
Att siffrorna inte motsvarar psykiatriska diagnoser betyder inte att de saknar betydelse.
Tvärtom kan återkommande oro eller ångest påverka bland annat sömn, studier, arbete, relationer och livskvalitet långt innan någon söker vård eller får en diagnos.
Självrapporterade undersökningar fångar dessutom människor som aldrig kommer i kontakt med vården och därför inte syns i patientregister.
Men måttet måste användas för det det faktiskt är: en indikator på hur vanligt det är att unga själva upplever den här typen av psykiska besvär.
Den visar inte hur svåra besvären är för varje person.
Den visar inte hur många som behöver behandling.
Och den visar inte hur många som har en psykiatrisk diagnos.
Det här visar MUCF:s nya siffror
Den viktigaste bilden från 2025 är därför dubbel.
Psykiska besvär är mycket vanliga bland unga, särskilt bland tjejer. Att 71 procent av tjejer mellan 16 och 24 år uppger ängslan, oro eller ångest är en hög nivå även om statistiken inte handlar om diagnoser.
Samtidigt finns inget stöd i de senaste siffrorna för att säga att besvären fortsätter att öka kraftigt från år till år. Nivån för samtliga unga är i stort sett oförändrad jämfört med 2024 och lägre än punktestimatet 2023.
Den långsiktiga utvecklingen är fortfarande bekymmersam, men de senaste åren ser mer ut som en hög platå än en fortsatt obruten uppgång.
Den fullständiga sammanställningen finns i MUCF:s rapport Ung idag 2026.