Ulf Kristersson lämnar posten som statsminister efter valförlusten. Det betyder däremot inte att Sverige står utan regering eller att Magdalena Andersson automatiskt tar över. Nu börjar i stället processen med att försöka få fram en ny regering.

Ulf Kristersson har under torsdagen den 17 september meddelat att han lämnar in sin avskedsansökan som statsminister.

Därmed går Sverige in i nästa fas efter det jämna riksdagsvalet.

Den aktuella preliminära mandatfördelningen ger Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans 176 mandat, medan de fyra Tidöpartierna har 173.

Det slutliga valresultatet är ännu inte formellt fastställt. Samtidigt innebär Kristerssons beslut att regeringsbildningen nu kan börja på allvar.

Kristersson sitter kvar tills en ny regering finns

Det första som händer är att talmannen entledigar Ulf Kristersson från posten som statsminister.

När statsministern entledigas lämnar också de övriga statsråden sina poster.

Men regeringen försvinner inte från Rosenbad.

Kristersson och hans ministrar fortsätter att sköta regeringsarbetet som en övergångsregering tills en ny regering har tillträtt.

Sverige står därför inte utan regering under tiden som partierna förhandlar.

En övergångsregering kan fortfarande fatta beslut och sköta den löpande styrningen av landet. Praxis är samtidigt att den är försiktig med större politiskt kontroversiella beslut som en kommande regering bör få avgöra.

Talmannen får en nyckelroll

Nu flyttas mycket av fokus till riksdagens talman.

Talmannen ska prata med företrädare för riksdagens partier för att ta reda på vilken regering som kan få tillräckligt stöd i den nya riksdagen.

En partiledare kan därefter få ett sonderingsuppdrag.

Det innebär att personen får i uppgift att undersöka möjligheterna att bilda regering och förhandla med andra partier.

När talmannen bedömer att det finns en möjlig statsministerkandidat läggs ett förslag fram för riksdagen.

Magdalena Andersson blir inte automatiskt statsminister

Att S, V, MP och C tillsammans har fler mandat än Tidöpartierna innebär inte att Socialdemokraternas Magdalena Andersson automatiskt blir Sveriges nästa statsminister.

Först måste en regeringslösning förhandlas fram.

Här finns en av de stora frågorna efter valet.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har tillsammans en riksdagsmajoritet i den preliminära mandatfördelningen, men partierna är inte överens i alla centrala politiska frågor.

Centerpartiet har efter valet markerat att Tidöpartierna har förlorat sitt regeringsunderlag, men samtidigt framhållit att valresultatet inte ska tolkas som ett mandat för en tydlig vänstersväng.

Vänsterpartiet har samtidigt krävt politiskt inflytande för att stödja en ny regering.

Mandaten räcker alltså matematiskt. Hur en regering faktiskt ska sättas samman är en annan fråga.

Så fungerar omröstningen om statsminister

Sverige har så kallad negativ parlamentarism.

Det betyder att en statsministerkandidat inte behöver få en majoritet av riksdagen att aktivt rösta ja.

För att kandidaten ska stoppas måste minst 175 av riksdagens 349 ledamöter rösta nej.

Om exempelvis 170 röstar ja, 10 avstår och 169 röstar nej blir kandidaten godkänd.

Det gör att partier inte nödvändigtvis behöver ingå i eller aktivt stödja en regering. Det kan räcka att de accepterar den genom att avstå från att rösta nej.

Just det kan bli viktigt i regeringsförhandlingarna efter valet 2026.

Fyra försök att få fram en statsminister

Talmannen kan lägga fram totalt fyra förslag på statsminister.

Om riksdagen säger nej även till det fjärde förslaget ska ett extra val hållas inom tre månader.

Det är dock inte samma sak som att ett extra val automatiskt närmar sig bara för att regeringsförhandlingarna blir svåra.

Partierna kan förhandla länge mellan omröstningarna och talmannen behöver inte omedelbart lägga fram en kandidat.

Regeringsbildningen kan börja direkt

Den nyvalda riksdagen samlas den 28 september. Då ska riksdagen bland annat välja talman och tre vice talmän för den nya mandatperioden.

Regeringsbildningen behöver däremot inte vänta tills dess.

Den sittande talmannen kan redan nu inleda samtal med partiledarna och låta sonderingar börja.

Så skedde även efter valet 2022.

Magdalena Andersson lämnade då in sin avskedsansökan den 15 september. Fyra dagar senare fick Ulf Kristersson uppdraget att sondera möjligheterna att bilda en ny regering.

Först den 17 oktober godkändes Kristersson av riksdagen som ny statsminister.

Det kan alltså gå flera veckor mellan en statsministers avgång och att en efterträdare är på plats.

Vad händer om förhandlingarna drar ut på tiden?

Det finns ingen enkel tidsgräns som säger att Sverige måste ha en ny ordinarie regering inom exempelvis en vecka eller en månad.

Kristerssons övergångsregering kan fortsätta sköta landet medan talmannen och partierna arbetar med regeringsbildningen.

När den nya riksdagen har samlats och en ny talman har valts kan den personen ta över arbetet om regeringsfrågan fortfarande inte är löst.

Processen fortsätter tills riksdagen accepterar en statsminister eller tills talmannens fyra försök har misslyckats.

Det här är nästa steg

Det mest intressanta de närmaste dagarna blir därför inte vem som rent matematiskt har flest mandat bakom sig.

Det blir vilka kompromisser partierna är beredda att göra.

Talmannen ska kartlägga vilka regeringsalternativ som faktiskt kan tolereras av riksdagen. Därefter kan en eller flera partiledare få försöka samla ett tillräckligt parlamentariskt underlag.

Först när talmannen lägger fram en statsministerkandidat och riksdagen röstar får Sverige ett konkret svar på vem som kan ta över efter Ulf Kristersson.

Fram till dess styr Kristerssons regering vidare som övergångsregering.