HemNyheterUkrainas kärnkraft i vinter – därför är elnätet avgörande för säkerheten

Ukrainas kärnkraft i vinter – därför är elnätet avgörande för säkerheten

Publicerad

Ukrainas kärnkraftverk producerar en stor del av landets elektricitet. Men de är samtidigt beroende av ett fungerande elnät för att kunna drivas säkert. Efter nya attacker mot energiinfrastrukturen varnar europeiska strålsäkerhetsorganisationer för ökande risker inför vintern. Det handlar inte bara om det ockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja, utan också om Ukrainas nio elproducerande reaktorer.

Den 16 november 2026 gick de europeiska och nordiska organisationerna WENRA, HERCA och NORA ut med en gemensam varning om kärnsäkerheten i Ukraina.

Organisationerna pekar på att upprepade attacker mot landets energisystem kan orsaka så omfattande störningar att kärnkraftverkens säkerhetssystem påverkas. I värsta fall skulle ett långvarigt elavbrott kunna utvecklas till en allvarlig kärnkraftsolycka.

Det betyder inte att en sådan olycka har inträffat. Däremot har flera av de situationer som ligger bakom varningen redan uppstått i mindre omfattning.

Därför kan ett strömavbrott hota ett kärnkraftverk

Ett kärnkraftverk behöver elektricitet även när det inte producerar någon el.

Under normal drift används värmen från kärnreaktorn för att producera ånga som driver en turbin och en generator. Samtidigt krävs el till bland annat kylpumpar, kontrollsystem och säkerhetsutrustning.

En del av elbehovet kan täckas av kraftverkets egen produktion, medan elnätet har en viktig roll för anläggningens drift och säkerhet.

Om elnätet blir instabilt kan en reaktor behöva minska effekten eller stoppas automatiskt. Men ett reaktorstopp innebär inte att behovet av kylning försvinner.

När kärnklyvningen avbryts fortsätter radioaktiva ämnen i kärnbränslet att avge värme. Den kallas resteffekt och måste ledas bort för att bränslet inte ska överhettas.

Även använt kärnbränsle som förvaras i vattenbassänger behöver kylning.

Det är här elförsörjningen blir en säkerhetsfråga. Om både den normala kraftförsörjningen och reservsystemen slutar fungera kan möjligheterna att kyla anläggningen försämras.

Ett strömavbrott leder alltså inte automatiskt till en kärnkraftsolycka. Men ett långvarigt avbrott kan bli allvarligt om flera oberoende säkerhetssystem samtidigt slås ut eller inte räcker till.

Ukrainas fyra kärnkraftverk – här är skillnaderna

Ukraina har fyra kärnkraftverk med sammanlagt 15 reaktorer. Tre anläggningar ligger under ukrainsk kontroll och används för elproduktion. Det fjärde, Zaporizjzja, kontrolleras av Ryssland och har samtliga reaktorer avstängda.

KärnkraftverkReaktorer och nuvarande situation
RivneFyra reaktorer i nordvästra Ukraina. Ingår i landets elproducerande kärnkraftssystem.
ChmelnytskyjTvå färdigställda reaktorer i västra Ukraina. Ytterligare två reaktorbyggen är inte färdigställda.
Södra UkrainaTre reaktorer nära Pivdennoukrainsk. En viktig del av Ukrainas elproduktion.
ZaporizjzjaSex avstängda reaktorer i sydöstra Ukraina. Ockuperat av Ryssland sedan mars 2022 och beroende av extern elförsörjning.

De tre första anläggningarna har alltså sammanlagt nio reaktorer som kan producera elektricitet. Hur många som faktiskt är i drift och med vilken effekt varierar.

Zaporizjzja befinner sig i en annan situation.

Där har elproduktionen upphört, men anläggningen behöver fortfarande elektricitet till kylning, övervakning och säkerhetssystem.

Även det nedlagda kärnkraftverket Tjernobyl är beroende av elförsörjning för delar av verksamheten, bland annat hantering och förvaring av radioaktivt material. Tjernobyl producerar däremot ingen elektricitet.

Zaporizjzja tvingades använda reservkraft den 8 november

Den 8 november inträffade ännu ett allvarligt avbrott vid Zaporizjzja.

Anläggningen förlorade sin externa elförsörjning när den återstående kraftledningen kopplades bort efter skador.

Enligt Internationella atomenergiorganet IAEA startade fyra reservdieselaggregat automatiskt. Därefter kunde antalet generatorer i användning minskas till två för att spara bränsle.

Avbrottet varade i mer än tolv timmar innan den externa elförsörjningen återställdes.

Det var enligt IAEA det 27:e fullständiga bortfallet av extern el vid Zaporizjzja sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Händelsen är viktig eftersom den visar skillnaden mellan ett allvarligt elavbrott och en faktisk kärnkraftsolycka.

Reservkraften fungerade och kunde försörja de nödvändiga systemen. Det har inte rapporterats någon kärnkraftsolycka till följd av det aktuella avbrottet.

I en tidigare artikel har Hurbra beskrivit strömavbrottet vid Zaporizjzja den 8 november mer ingående.

Även Ukrainas elproducerande reaktorer påverkas

Det är inte bara Zaporizjzja som har problem.

I en lägesrapport den 14 november bekräftade IAEA att instabiliteten i Ukrainas elnät hade tvingat vissa reaktorer vid landets elproducerande kärnkraftverk att minska effekten.

Det är en annan sorts störning än den vid Zaporizjzja, men den visar hur nära sammankopplade kärnkraftverken och det nationella elnätet är.

Kärnkraftverken måste kunna leverera sin elektricitet till ett nät som kan ta emot produktionen. Om viktiga ledningar eller transformatorstationer skadas kan den möjligheten begränsas.

Samtidigt måste kärnkraftverken kunna få elektricitet till sina säkerhetssystem, även om den egna produktionen avbryts.

Det skapar ett dubbelt beroende: Ukraina behöver kärnkraften för sin elförsörjning, medan kärnkraften behöver ett fungerande elsystem för säker drift.

Om flera stora kraftverk samtidigt tvingas minska sin produktion kan dessutom elbristen förvärras i resten av landet.

Varför är vintern särskilt farlig?

Ukrainas elsystem har utsatts för omfattande attacker under flera års krig. Inför vintern 2026–2027 är situationen särskilt ansträngd.

I Internationella energiorganet IEA:s vinteranalys, publicerad den 4 november, beskrivs hur nya attacker hotar både elproduktion, överföringskapacitet och värmeförsörjning.

När temperaturen sjunker ökar behovet av energi. Om fjärrvärmen samtidigt slås ut kan fler hushåll behöva använda elektricitet för uppvärmning.

Det ökar belastningen på ett redan skadat elsystem.

En annan svårighet är att elektricitet inte bara måste produceras. Den måste också kunna transporteras mellan olika delar av landet.

Även när ett kärnkraftverk tekniskt kan producera el kan skadade ledningar eller transformatorstationer begränsa hur mycket elektricitet som kan levereras.

18 transformatorstationer har särskilt stor betydelse

En konkret uppgift i IEA:s analys visar hur viktig elnätets infrastruktur är.

Ukrainas nätoperatör Ukrenergo har identifierat 18 prioriterade transformatorstationer med särskild betydelse för bland annat kärnkraftens elproduktion, elförbindelser med andra länder och möjligheterna att återstarta elsystemet efter omfattande avbrott.

Det förklarar varför attacker långt från själva kärnkraftverken ändå kan påverka kärnsäkerheten.

En skadad transformatorstation kan försämra ett kraftverks möjligheter att leverera el. Om nätstörningarna blir tillräckligt omfattande kan även anläggningens tillgång till extern elektricitet hotas.

Det gör skyddet av ledningar och transformatorstationer till en viktig del av arbetet med att hålla Ukrainas kärnkraftverk säkra.

Vad händer om reservkraften inte räcker?

Kärnkraftverk är byggda med flera skyddsnivåer. Om den ordinarie elförsörjningen försvinner finns reservsystem som ska kunna driva viktiga säkerhetsfunktioner.

Reservdieselaggregat är en central del av detta skydd.

Men generatorerna behöver bränsle, underhåll och fungerande teknisk utrustning. Under ett krig kan också möjligheterna att transportera fram bränsle och reservdelar påverkas.

Ju längre ett elavbrott pågår, desto viktigare blir det att reservsystemen fungerar och kan försörjas.

Om kylningen blir otillräcklig kan temperaturen i kärnbränslet stiga. I ett allvarligt förlopp kan bränslet skadas och radioaktiva ämnen frigöras inne i anläggningen. Vid ytterligare fel på skyddsbarriärer kan radioaktiva ämnen i värsta fall nå omgivningen.

Men ett sådant scenario kräver betydligt mer än att en kraftledning slutar fungera.

Det är därför viktigt att hålla isär tre olika situationer:

  • Bekräftade störningar: Kraftverk har behövt minska produktionen och Zaporizjzja har använt reservkraft.
  • Ökande risker: Fortsatta attacker kan skada fler nätanslutningar och göra reservförsörjningen svårare.
  • En faktisk kärnkraftsolycka: Skador på kärnbränsle eller utsläpp av radioaktiva ämnen skulle innebära ett helt annat och allvarligare läge.

De europeiska organisationernas varning gäller framför allt risken för att störningarna utvecklas till ett sådant allvarligare förlopp.

Det finns inte stöd för att beskriva de aktuella novemberhändelserna som en inträffad kärnkraftskatastrof.

Kan Sverige påverkas av en kärnkraftsolycka i Ukraina?

En allvarlig kärnkraftsolycka i Ukraina skulle under vissa väderförhållanden kunna leda till att radioaktiva ämnen transporteras över stora avstånd.

Det betyder inte automatiskt att befolkningen i Sverige skulle behöva vidta skyddsåtgärder.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens information om kärnsäkerheten i Ukraina skulle eventuella svenska konsekvenser framför allt kunna beröra livsmedelsproduktionen.

Myndigheten bedömer inte att åtgärder som utrymning, inomhusvistelse eller intag av jodtabletter skulle bli aktuella i Sverige vid en kärnkraftsolycka i Ukraina.

Bedömningen utgår bland annat från avståndet mellan Ukraina och Sverige.

Det avgörande är att elförsörjningen fortsätter fungera

Ukrainas kärnkraftverk står inför två olika men sammanhängande utmaningar.

De nio reaktorerna vid de tre elproducerande anläggningarna behöver ett tillräckligt stabilt elnät för att kunna bidra till landets energiförsörjning. De sex avstängda reaktorerna vid Zaporizjzja behöver framför allt tillförlitlig elektricitet för kylning och säkerhetssystem.

Båda situationerna blir svårare att hantera om landets elnät skadas ytterligare.

Varningen den 16 november handlar därför inte om att en kärnkraftsolycka redan har inträffat, utan om att marginalerna för säker drift kan minska när attacker, elbrist och vinterkyla sammanfaller.

Det gör Ukrainas elledningar, transformatorstationer och reservkraftssystem avgörande för betydligt mer än att hålla lamporna tända.

Senaste artiklar

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

Barns medborgarskap – vilka måste ansöka igen efter de nya reglerna?

Barn som tidigare stod med på en förälders ansökan om svenskt medborgarskap kan behöva...

Trippel med Viaplay, Storytel och Podme – när lönar sig paketet?

Trippel samlar Viaplay, Storytel och Podme i ett abonnemang. Grundpaketet kostar från 149 kronor...

BYD Atto 2 eller Atto 3 EVO – så mycket kostar leasingvalet

BYD Atto 2 Comfort kostar från 3 890 kronor i månaden på privatleasing, medan...

liknande artiklar

Elcertifikat för solceller – lönar det sig att ha kvar kontot?

Den som har solceller och ett elcertifikatkonto kan betala betydligt mer i avgifter än...

Barns medborgarskap – vilka måste ansöka igen efter de nya reglerna?

Barn som tidigare stod med på en förälders ansökan om svenskt medborgarskap kan behöva...

Trippel med Viaplay, Storytel och Podme – när lönar sig paketet?

Trippel samlar Viaplay, Storytel och Podme i ett abonnemang. Grundpaketet kostar från 149 kronor...