Ukraina räknar med att exportera betydligt mindre spannmål än tidigare efter de intensifierade ryska attackerna mot hamnarna i Odesa. Prognosen sänks från 43 till 38–40 miljoner ton. För Ukraina betyder det pressade exportintäkter och lägre priser för bönderna. På världsmarknaden kan effekten bli den motsatta.

Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar börjar nu slå tydligt mot en av landets viktigaste exportnäringar.

Ukrainas jordbruksminister Taras Vysotskyi uppger att landet räknar med en spannmålsexport på 38–40 miljoner ton under marknadsåret 2026/27. Den tidigare prognosen låg på 43 miljoner ton.

Det handlar alltså om en minskning med mellan tre och fem miljoner ton, motsvarande ungefär 7–12 procent.

Den privata analysfirman APK-Inform ligger nära regeringens nya bedömning och har sänkt sin prognos till 39,4 miljoner ton.

Hamnarna är Ukrainas flaskhals

Problemet är inte i första hand att Ukraina saknar spannmål.

Landets regering har tidigare räknat med en spannmålsskörd på omkring 60,4 miljoner ton under 2026. En stor del av produktionen måste därför fortfarande säljas utomlands.

Men mer än 90 procent av Ukrainas spannmålsexport går normalt genom landets hamnar. Framför allt är hamnområdet kring Odesa avgörande.

Under sommaren har ryska robot- och drönarattacker allt oftare riktats mot hamnar, terminaler, fartyg och annan infrastruktur som behövs för exporten.

Bara under juli registrerades attacker mot 35 fartyg i hamn, 22 fartyg till havs och 67 hamnanläggningar, enligt uppgifter från Ukrainas infrastrukturministerium.

Som jämförelse hade fartyg angripits 14 gånger under hela 2025.

Under en period i slutet av juli och början av augusti anlände inga fartyg alls till Odesas hamnar på nästan två veckor.

Den 9 augusti utsattes Odesas hamn återigen för en större attack.

Utvecklingen är en del av ett bredare tryck mot sjöfarten i Svarta havet. Hurbra har tidigare skrivit om hur fartyget Yanina sänktes efter en attack i Svarta havet.

Ukraina försöker hitta andra vägar

Ukraina försöker kompensera genom att flytta mer spannmål via järnväg, landsväg och Donau.

Det räcker dock inte för att ersätta Svartahavshamnarna.

Enligt Vysotskyi kan de alternativa rutterna mot slutet av augusti komma upp i omkring 50–55 procent av den kapacitet som hamnarna normalt står för.

Hamnarna kan hantera omkring sex miljoner ton varor per månad.

Dessutom har den låga vattennivån i Donau efter torka gjort det svårare att snabbt öka transporterna där.

Alternativen kostar också mer. För ukrainska producenter beräknas andra transportvägar innebära en merkostnad på omkring 45–50 dollar per ton.

Det innebär att spannmålet inte bara blir svårare att exportera. Det blir också mindre lönsamt.

Ukraina kan förlora miljarder dollar

Jordbruksprodukter är en av Ukrainas viktigaste exportvaror och en betydande källa till utländsk valuta.

Bara under januari och februari 2026 exporterade landet nästan tio miljoner ton jordbruksprodukter till ett värde av omkring fyra miljarder dollar.

Vysotskyi har uppskattat att förlusterna för jordbrukssektorn till följd av problemen vid hamnarna kan uppgå till 1,5–3 miljarder dollar under året.

Det ekonomiska problemet består av flera delar.

Ukraina kan sälja färre ton utomlands. Transportkostnaderna ökar. Frakt och försäkringar blir dyrare när risken för attacker stiger.

Samtidigt blir spannmål som annars skulle ha exporterats kvar inne i landet.

Regeringen räknar med att bristen på lagringskapacitet kan nå omkring elva miljoner ton.

Billigare spannmål i Ukraina, dyrare på världsmarknaden

Det ovanliga i situationen är att samma exportproblem kan pressa priserna åt två helt olika håll.

För de ukrainska bönderna är effekten negativ.

När spannmål som skulle ha exporterats blir kvar i landet ökar utbudet på den inhemska marknaden. Enligt Vysotskyi har priserna på spannmål och oljeväxter fallit med omkring 30 procent i genomsnitt för ukrainska producenter.

För en lantbrukare betyder det alltså både sämre möjligheter att exportera och lägre pris på det som faktiskt går att sälja.

Utanför Ukraina fungerar mekanismen tvärtom.

När mindre ukrainskt spannmål når världsmarknaden minskar utbudet för internationella köpare. Samtidigt bygger marknaden in en större risk för ytterligare störningar i handeln över Svarta havet.

Europeiskt kvarnvete steg kraftigt redan i juli när attackerna mot sjöfarten trappades upp.

Även den bredare internationella prisstatistiken visar samma tendens. Enligt FAO:s senaste globala livsmedelsprisindex steg världsmarknadspriset på vete med 5,8 procent i juli. Oro för störningar i exporten från Svarta havet var en av orsakerna.

Majspriserna steg samtidigt med 3,6 procent.

Ukraina är fortfarande viktigt för världsmarknaden

Ukraina är inte ensamt tillräckligt stort för att styra världsmarknadspriserna på spannmål.

Landet står ändå för omkring sex procent av den globala veteexporten och ungefär elva procent av majsexporten.

När flera miljoner ton riskerar att försvinna från den internationella marknaden blir det därför märkbart, särskilt om andra stora producenter samtidigt får problem med väder, skördar eller transporter.

FAO:s samlade livsmedelsprisindex nådde i juli sin högsta nivå sedan januari 2023.

Det betyder inte att världen redan befinner sig i en ny livsmedelskris. Priserna ligger fortfarande klart under toppnivåerna från våren 2022.

Men Ukrainas sänkta exportprognos lägger ytterligare ett riskmoment ovanpå en marknad som redan påverkas av krig, extremväder och andra geopolitiska störningar.

Importländerna kan få betala mer

Konsekvenserna stannar därför inte i Ukraina.

Under årets första två månader gick ungefär hälften av Ukrainas jordbruksexport räknat i värde till EU. Mellanöstern och Nordafrika stod för omkring 20 procent och Turkiet för 13 procent.

För länder som är starkt beroende av importerad spannmål kan högre priser snabbt slå igenom i både handelsbalans och matkostnader.

Särskilt känsligt blir läget för länder där staten subventionerar bröd och andra baslivsmedel. Högre spannmålspriser blir då också en direkt belastning på statsbudgeten.

Hur stor effekten till slut blir beror framför allt på hur länge störningarna vid Odesa fortsätter.

Även om hamnarna börjar fungera mer normalt igen bedömer den ukrainska regeringen att det kan ta minst en månad innan exporten är tillbaka på tidigare nivåer.

Så länge Ryssland kan störa sjöfarten finns därför samma grundproblem kvar: spannmålet blir billigare för bönderna som inte kan få ut det ur Ukraina, samtidigt som köparna på andra sidan Svarta havet riskerar att få betala mer.