Ett större lågtryck väntas föra med sig snö och blåst till delar av Sverige under torsdag och fredag. Enligt SMHI kan det falla ett par decimeter snö i norra Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Meteorologerna pekar nu ut var de största mängderna kan komma, men det är fortfarande osäkert exakt hur mycket snö som blir liggande.

SMHI:s meteorolog Henrik Reimer säger till Ekot den 10 november att ett par decimeter snö kan falla i delar av landet när lågtrycket drar in. Det är en tydligare mängdbedömning än i de tidigare prognoserna, där omfattningen av snöfallet varit mer osäker.

Vädret väntas bli besvärligt framför allt torsdagen den 12 och fredagen den 13 november. Kombinationen av snö, blåst och temperaturer kring noll grader kan göra vägarna hala och försämra sikten.

Här kan det komma två decimeter snö

De största snömängderna väntas i ett område som sträcker sig från norra Dalarna och vidare norrut mot Härjedalen och Jämtland. Där kan nederbörden till stor del falla som snö, särskilt på högre höjd och där temperaturen håller sig under noll.

Hur mycket snö som faktiskt kommer varierar mellan olika platser. Det är inte säkert att hela det utpekade området får samma mängder.

Bedömningen om ett par decimeter ska inte tolkas som att varje ort i norra Dalarna, Härjedalen och Jämtland kommer att få 20 centimeter snö. Det handlar om en möjlig mängd i delar av området.

Även höjdskillnader kan få stor betydelse. En plats där temperaturen håller sig strax över noll kan få regn eller blötsnö, medan närliggande områden på högre höjd får ett betydligt större snötäcke.

När kommer snön?

Väderomslaget börjar märkas redan under tisdagen och onsdagen, då snöfall kan förekomma i nordvästra Svealand och delar av södra Norrland.

Det större lågtrycket väntas sedan påverka Sverige under torsdagen den 12 november. Då kan nederbörden tillta och ge mer sammanhängande snöfall i de kallare delarna av landet.

Även under fredagen den 13 november finns risk för snö och blåst. Det innebär att väglaget kan vara besvärligt under båda dagarna, även om snöfallet varierar i intensitet.

Det är ännu för tidigt att ange vilka enskilda orter som får mest snö eller exakt när de kraftigaste snöfallen inträffar.

I vår tidigare genomgång av snövädret den 12 november var det framför allt väderomslaget och de områden som kunde få snö som stod i centrum. Det nya beskedet innebär att SMHI nu också pekar på möjligheten till ett par decimeter snö i vissa områden.

Snö och blåst kan ge besvärligt väglag

För trafikanter är det inte bara snömängden som avgör hur stora problemen blir. Vind, temperatur och hur snabbt nederbörden faller kan vara minst lika viktiga.

Om snön faller kraftigt under kort tid kan vägar snabbt bli svåra att köra på. Blåst kan dessutom försämra sikten och orsaka snödrev, där snön driver ihop på vägbanan.

Särskilt besvärligt kan det bli när temperaturen pendlar kring noll grader. Då kan vägar som först är våta snabbt bli hala om temperaturen sjunker.

Även mindre snömängder kan skapa problem om de faller som tung blötsnö eller om vägbanan fryser efter nederbörden.

Trafikverket rekommenderar att bilister anpassar hastigheten efter väglaget, håller ordentligt avstånd och ser till att bilen är utrustad för vinterförhållanden.

Den som behöver köra längre sträckor genom de utpekade områdena under torsdag eller fredag bör också räkna med att resan kan ta längre tid än normalt.

Det är särskilt viktigt att kontrollera förhållandena strax före avresan. Vädret kan skilja sig kraftigt mellan närliggande vägsträckor, framför allt i områden med stora höjdskillnader.

På Trafikverkets trafikinformation går det att följa aktuellt väglag och eventuella störningar.

SMHI har ännu inte utfärdat någon snövarning

Trots den nya prognosen om ett par decimeter snö fanns det vid kontrollen den 10 november inga utfärdade snö- eller vindvarningar för det väntade ovädret.

Det betyder däremot inte att snöfallet saknar risker.

SMHI utfärdar vädervarningar utifrån vilka konsekvenser vädret kan få. Bedömningen handlar därför inte enbart om hur många centimeter snö som väntas, utan också om bland annat vindförhållanden, geografiskt område och hur samhället kan påverkas.

Ett snöfall som ger stora mängder i ett område som är vant vid vinterväder behöver inte få samma konsekvenser som ett mindre snöfall längre söderut.

Samtidigt kan kraftigt snöfall tillsammans med blåst motivera en varning om framkomligheten riskerar att försämras betydligt.

Varningsläget kan därför förändras när lågtrycket närmar sig och prognoserna blir mer detaljerade.

Den som planerar att resa i de berörda delarna av landet kan följa SMHI:s aktuella vädervarningar för att se om nya varningar tillkommer.

Hur säkert är beskedet om två decimeter snö?

SMHI:s nya bedömning ger en tydligare bild av vilka delar av landet som kan få stora snömängder. Däremot återstår flera osäkerheter kring lågtryckets utveckling.

En avgörande faktor är den exakta bana som lågtrycket tar. Om nederbördsområdet förskjuts kan också de största snömängderna hamna längre norrut eller söderut än vad prognoserna visar i dag.

Temperaturen blir också viktig. Någon enstaka grads skillnad kan avgöra om nederbörden faller som regn, blötsnö eller torrare snö.

Det finns dessutom en skillnad mellan hur mycket snö som faller och hur mycket snö som blir liggande på marken. Om marken är varm kan en del av snön smälta. Tung blötsnö kan också packas ihop och ge ett mindre snödjup än den totala mängden fallen snö.

Det innebär att prognosen om ett par decimeter inte är någon garanti för att snödjupet ökar lika mycket.

För den som ska ut på vägarna under torsdag och fredag är därför den senaste lokala prognosen och det aktuella väglaget viktigare än en enskild siffra för hela landskapet.

Det står klart att ett större väderomslag är på väg. Hur omfattande snöfallet blir på varje enskild plats kommer att bli tydligare när lågtrycket närmar sig.