Donald Trump går till hårt angrepp mot Norge efter att sydafrikanska Navi Pillay tilldelats Nobels fredspris 2026. USA:s president kallar beslutet skamligt och beskriver det som en outplånlig fläck på Norges anseende. Men den norska regeringen bestämmer inte vem som får priset.

Trump framförde kritiken under ett republikanskt kampanjmöte i Syracuse i delstaten New York på fredagen den 9 oktober, bara timmar efter att årets fredspristagare presenterats i Oslo.

Presidenten beskrev Pillay som en person som ingen känner till och anklagade Nobelkommittén för att styras av radikala ideologer. Han återkom också till sin uppfattning att hans egna insatser för internationell fred borde ha belönats.

– Och vi kommer inte att glömma, Norge, sade Trump enligt Reuters.

Uttalandet kommer efter en längre tids motsättningar mellan presidenten och Norge om fredspriset. Redan tidigare under året har Trump uttryckt missnöje med att han inte belönats.

Trump anklagar Norge – men regeringen beslutar inte

En central del av Trumps kritik är att han håller Norge ansvarigt för Nobelkommitténs val.

Men det är inte den norska regeringen som delar ut Nobels fredspris. Beslutet fattas av en självständig kommitté med fem ledamöter, som utses av det norska parlamentet, Stortinget, för sexårsperioder.

Det innebär att det finns en politisk koppling till hur kommittén tillsätts, men inte att regeringen kan bestämma vem som ska få priset.

Sittande norska statsråd får inte vara ledamöter i kommittén. Inte heller sittande stortingsledamöter är valbara.

Den som vill läsa hur systemet fungerar kan se Norska Nobelkommitténs officiella beskrivning.

Frågan har dessutom redan varit uppe direkt mellan Trump och Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

I januari 2026 kopplade Trump sin besvikelse över fredspriset till Norge i ett meddelande till statsministern. Støre svarade då offentligt att priset delas ut av en oberoende kommitté och inte av den norska regeringen.

Det nya angreppet riktar sig alltså mot ett land vars regering tidigare uttryckligen har förklarat att den saknar beslutanderätt över priset.

Trump hävdar att han har avslutat åtta krig

Under talet återkom Trump till ett av sina viktigaste argument för att själv få Nobels fredspris: att han har bidragit till att avsluta åtta krig.

Han hänvisade också till konflikter som han hävdar att hans administration har förhindrat, däribland möjliga krig på Koreahalvön, mellan Nordkorea och Japan samt mellan Kina och Taiwan.

Men presidentens sätt att räkna diplomatiska framgångar är omstritt.

USA har spelat en roll i flera internationella förhandlingar och vapenvilor. Det innebär däremot inte automatiskt att varje berörd konflikt har fått ett varaktigt slut.

I konflikterna mellan Thailand och Kambodja samt i Kongo har våld återkommit trots diplomatiska uppgörelser. Andra situationer som Trump hänvisat till har handlat om spänningar mellan länder snarare än pågående fullskaliga krig.

Det finns därför en viktig skillnad mellan tre saker:

• Att medla fram en vapenvila mellan stridande parter.
• Att bidra till ett fredsavtal som faktiskt avslutar ett krig.
• Att hävda att ett framtida krig har förhindrats genom diplomatiska insatser.

Alla tre kan vara betydelsefulla utrikespolitiska insatser, men de är inte likvärdiga bevis för att ett krig har avslutats.

Det finns heller inget offentliggjort underlag som visar att just Trumps agerande förhindrat samtliga hypotetiska konflikter han nämner.

Samtidigt har Nobelkommittén inte redovisat någon bedömning av Trumps kandidatur. Det går därför inte att fastställa vilka av hans insatser kommittén har vägt in eller varför han inte valdes.

Därför fick Navi Pillay fredspriset

Årets fredspristagare, den sydafrikanska juristen Navi Pillay, har under flera årtionden arbetat med internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Hon har bland annat varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och tjänstgjort som domare vid internationella domstolar.

Nobelkommittén lyfter fram hennes arbete för fred, internationell rätt och rättsligt ansvar för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

Pillay har också lett FN:s undersökningskommission om de ockuperade palestinska områdena och Israel. Kommissionen slog 2025 fast att Israel begått folkmord i Gaza, en bedömning som Israel avvisar. Slutsatsen är inte en dom från Internationella domstolen.

Hennes arbete ligger därmed nära flera av de frågor om internationell rätt och domstolars befogenheter där Trumpadministrationen har intagit kritiska positioner.

Den 9 oktober tillkännagav USA dessutom nya omfattande sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, där Pillay tidigare varit domare. Administrationen motsätter sig att domstolen utövar jurisdiktion över amerikanska medborgare och andra personer från länder som inte anslutit sig till domstolen.

Det finns dock inga belägg för att sanktionerna beslutades som en följd av fredspriset.

Läs också Hurbra:s tidigare artikel om Navi Pillay och Nobels fredspris 2026.

Nobelkommitténs beslut är inte ett besked från Norge

Trumps uttalande gör årets fredspris till ytterligare en konflikt mellan Vita huset och Norge. Men två frågor behöver hållas isär.

Den ena handlar om presidentens fredsinsatser och hur de ska bedömas. Den andra handlar om vem som faktiskt ansvarar för att välja fredspristagaren.

Stortinget utser Nobelkommitténs ledamöter, men kommittén fattar sitt eget beslut. Den norska regeringen kan varken tilldela Trump priset eller ändra valet av Pillay.

Nobelkommitténs överväganden omfattas dessutom av sekretess i 50 år. Det gäller även vilka kandidater som diskuterats och vilka skäl som legat bakom bedömningarna.

Trump kan därmed kritisera beslutet offentligt, men något offentligt besked om varför han inte fick årets fredspris finns inte.