Donald Trump öppnar för att kinesiska biltillverkare ska få etablera fabriker i USA – så länge produktionen sker på amerikansk mark och jobben går till amerikaner. Beskedet går på tvärs med både bilindustrins och kongressens försök att hålla kinesiska tillverkare borta och kommer mindre än två veckor före Trumps planerade möte med Xi Jinping.

USA har under flera år byggt upp några av världens hårdaste handelshinder mot kinesiska bilar. Elbilar från Kina möter tullar på över 100 procent, samtidigt som nya säkerhetsregler successivt stänger marknaden för uppkopplade fordon från kinesiskt kontrollerade tillverkare.

Ändå öppnar Donald Trump nu uttryckligen för att kinesiska företag ska kunna komma in bakvägen – genom att bygga bilarna i USA.

I en intervju med Fox News säger presidenten att han inte har något emot att kinesiska biltillverkare etablerar fabriker i landet om de använder amerikansk arbetskraft.

Budskapet är i praktiken tydligt: Trump vill inte nödvändigtvis stoppa kinesiska bilföretag. Han vill stoppa kinesisk import och flytta produktionen till USA.

Trump: Bygg bilarna här

Trumps modell liknar den han länge har förespråkat för japanska och europeiska företag. Utländska bolag får gärna sälja på den amerikanska marknaden, enligt presidentens resonemang, men de ska investera i fabriker, anställa amerikaner och producera så stor del som möjligt av bilen i USA.

Samtidigt markerar han mot en modell där kinesiska företag bygger fabriker i exempelvis Mexiko för att sedan exportera bilarna norrut över den amerikanska gränsen.

Det är alltså inte kinesiskt ägande i sig som Trump nu pekar ut som problemet. Den avgörande frågan är var produktionen och jobben hamnar.

Det är en viktig skillnad mot den linje som stora delar av Washington hittills har drivit.

Inte första gången Trump öppnar dörren

Uttalandet är inte helt nytt.

Trump sade redan tidigare under 2026 att kinesiska biltillverkare gärna fick etablera sig i USA om de byggde fabriker och skapade amerikanska jobb.

Det som gör beskedet betydligt mer laddat nu är tidpunkten.

Trump väntas träffa Kinas president Xi Jinping den 24 september. Parallellt pågår nya diskussioner mellan USA och Kina om handel, tullar och investeringar.

Samtidigt har både den amerikanska bilindustrin och en bred grupp republikaner och demokrater försökt få administrationen att hålla fast vid de regler som i praktiken gör det mycket svårt för kinesiska biltillverkare att etablera sig.

Trump skapar därmed en tydlig konflikt mellan sin egen investeringspolitik och den säkerhetspolitiska linje som vuxit fram i Washington.

Kinesiska elbilar möter enorma tullar

En kinesisk biltillverkare som i dag vill exportera färdiga elbilar till USA möter flera tullager.

USA höjde 2024 den särskilda Section 301-tullen på kinesiska elbilar till 100 procent. Därefter införde Trump ytterligare 25 procents tull på importerade personbilar.

Tillsammans med den vanliga amerikanska biltullen innebär det att en kinesisk elbil i vissa fall kan belastas med sammanlagda tullar kring 127,5 procent.

Det gör en vanlig exportmodell mycket svår att få lönsam.

En bil som byggs i USA träffas däremot inte av motsvarande färdigbilstull.

Det är därför en amerikansk fabrik potentiellt skulle förändra hela kalkylen för kinesiska tillverkare.

Säkerhetsreglerna är det stora hindret

Tullarna är dock bara halva problemet.

USA har också infört hårda regler för uppkopplade fordon med kopplingar till Kina och Ryssland.

Reglerna bygger på farhågor om att moderna bilar samlar in stora mängder data, är kontinuerligt uppkopplade och i allt högre grad styrs av avancerad mjukvara. Washington vill därför minska risken att kinesiska företag eller kinesiska myndigheter får tillgång till känslig information eller system i amerikanska fordon.

Från modellår 2027 slår delar av regelverket direkt mot försäljningen av nya uppkopplade fordon från vissa kinesiskt kontrollerade tillverkare.

Det betyder att en fabrik på amerikansk mark inte automatiskt löser problemet.

En kinesisk bil kan byggas i Michigan, South Carolina eller Texas och ändå stoppas om tillverkaren, mjukvaran eller centrala komponenter omfattas av säkerhetsreglerna.

Det är därför Trumps uttalande blir politiskt betydelsefullt.

Om presidenten verkligen vill göra det möjligt för större kinesiska bilföretag att etablera personbilsproduktion i USA kan reglerna behöva justeras, undantag beviljas eller kongressens försök att permanent låsa restriktionerna stoppas.

Den amerikanska handelsmyndigheten BIS beskriver reglerna för uppkopplade fordon som ett skydd mot risker kopplade till utländska motståndare.

Geely ligger redan nära den amerikanska marknaden

Bland kinesiska fordonskoncerner finns flera bolag som på sikt skulle kunna dra nytta av en öppnare amerikansk investeringspolitik.

Geely är ett av de tydligaste exemplen.

Den kinesiska koncernen kontrollerar Volvo Cars, som redan har produktion i South Carolina. Där finns därmed både industriell infrastruktur och erfarenhet av amerikansk tillverkning inom en kinesiskt kontrollerad koncern.

Volvo har dessutom fått amerikanskt klartecken att fortsätta sälja vissa uppkopplade fordon, medan systerföretaget Polestar har fått betydligt större problem med de nya reglerna.

Geely har därför en position som få andra kinesiska bilmärken kan matcha om USA gradvis börjar öppna för kinesiskt kapital.

Chery vill in – BYD har kapaciteten

Chery är ett annat namn att bevaka.

Kinas största bilexportör har uttryckligen sagt att bolaget vill ta sig in på den amerikanska marknaden när tidpunkten är rätt.

Någon konkret amerikansk fabriksplan har ännu inte offentliggjorts, men Trumps besked skulle kunna förändra förutsättningarna markant.

BYD är samtidigt den mest uppenbara potentiella tungviktaren.

Bolaget är en av världens största tillverkare av elbilar och laddhybrider och har redan verksamhet i USA inom bland annat bussar och kommersiella fordon.

BYD har däremot hittills sagt att man inte planerar någon amerikansk lansering av personbilar.

Det betyder inte att frågan är ointressant. Ett permanent amerikanskt regelverk som uttryckligen tillåter kinesiska fabriker skulle kunna göra USA betydligt mer attraktivt för ett bolag med BYD:s storlek, teknik och finansiella resurser.

Amerikanska biljättar varnar

För de etablerade biltillverkarna är utvecklingen känslig.

Alliance for Automotive Innovation representerar bland andra General Motors, Ford, Toyota, Volkswagen, Hyundai, Honda och Stellantis och har arbetat för att de amerikanska restriktionerna mot kinesiska bilar ska bestå.

Argumenten handlar dels om säkerhet och data, dels om konkurrenskraft.

Kinesiska biltillverkare har under de senaste åren pressat priserna hårt och vunnit marknadsandelar i bland annat Europa, Sydostasien och Latinamerika.

I Mexiko har kinesiska märken snabbt byggt upp en betydande marknadsposition.

Den amerikanska bilindustrins farhåga är att samma sak kan hända i USA om företag som BYD, Geely och Chery får bygga lokalt och därmed undvika de tullar som i dag fungerar som marknadens främsta skyddsvall.

Fordchefen Jim Farley har själv varnat för hur effektiv den kinesiska bilindustrin blivit. Han har samtidigt argumenterat för att amerikanska tillverkare måste sänka sina kostnader och lära sig konkurrera med kinesiska bolag snarare än att utgå från att marknaden förblir stängd för alltid.

Ovanligt bred enighet i kongressen

Motståndet finns också långt utanför bilindustrin.

Republikaner och demokrater har tillsammans arbetat för att göra de nuvarande restriktionerna mot kinesiskt kontrollerade uppkopplade fordon permanenta.

Senatorerna Elissa Slotkin och Bernie Moreno har lagt fram Connected Vehicle Security Act of 2026, som skulle föra in centrala delar av dagens regelverk direkt i lag.

Även i representanthuset finns ett tvåpartiförslag som riktas mot import, försäljning och tillverkning av Kinaanknutna uppkopplade fordon.

Tidigare har över 120 ledamöter från båda partierna tillsammans uppmanat Trump att inte öppna den amerikanska marknaden för kinesiska biltillverkare.

Frågan har därmed blivit ovanligt bipartisan i ett annars starkt polariserat Washington.

Det är bakgrunden som gör presidentens besked så anmärkningsvärt.

Trump argumenterar i praktiken för en modell som stora delar av hans eget parti, demokraterna och de amerikanska biltillverkarna försöker förebygga.

Kan bli en bricka inför mötet med Xi

Tidpunkten gör samtidigt att uttalandet omedelbart får en större handelspolitisk dimension.

Trump väntas möta Xi Jinping den 24 september samtidigt som USA och Kina arbetar vidare med handelspolitiska frågor.

Kinesiska investeringar i USA skulle kunna bli ett sätt att hantera en konflikt som annars är svår att lösa.

Trump kan fortsätta försvara höga tullar mot importerade kinesiska produkter och samtidigt erbjuda kinesiska företag tillträde till världens näst största bilmarknad – på villkor att de flyttar kapital, fabriker och arbetstillfällen till USA.

För Kina skulle den modellen innebära en möjlig väg runt en allt högre vägg av amerikanska tullar.

För Trump skulle den kunna säljas som en seger för amerikansk industripolitik.

Men det finns ännu inget belägg för att kinesiska bilfabriker faktiskt ingår i någon färdig uppgörelse mellan Washington och Peking.

Trump har själv avvisat uppgifter om att kinesiska biltillverkare skulle få marknadstillträde som en del av ett större avtal.

Uttalandet ska därför inte tolkas som att USA redan har öppnat dörren.

En ny gräns mellan Kina och USA

Det mest intressanta är i stället var Trump verkar vilja dra gränsen.

Under flera år har den amerikanska politiken i praktiken utgått från att kinesiska bilar är något som ska hållas utanför den amerikanska marknaden.

Trump signalerar en annan modell.

Kinesiska bilar som skeppas över Stilla havet ska mötas av enorma tullar. Kinesiska företag som bygger amerikanska fabriker och anställer amerikanska arbetare kan däremot vara välkomna.

Om den skillnaden omsätts i faktisk politik skulle det vara en betydande omläggning.

USA skulle då gå från att försöka stänga ute den kinesiska bilindustrin till att försöka få en del av den att flytta sin produktion till amerikansk mark.

Och det är precis den utveckling som både Detroit och en växande tvåpartikoalition i kongressen försöker stoppa.