Kanadas premiärminister Mark Carney och USA:s president Donald Trump har talat direkt med varandra när klockan tickar mot nya amerikanska tullar mot Kanada. Om inget ändras träder 50-procentiga tilläggstullar på kanadensiska varor värda omkring 20 miljarder dollar i kraft tidigt på onsdagsmorgonen svensk tid. Samtidigt pågår en separat förhandling om att sänka USA:s tull på kanadensiska bilar från 25 till 15 procent.

Det direkta samtalet mellan Trump och Carney är det tydligaste tecknet hittills på att förhandlingarna gått in i sitt politiska slutspel.

Men något avtal är ännu inte offentliggjort.

Kanadensiska förhandlare befinner sig samtidigt i Washington och försöker hitta en väg framåt innan de nya tullarna börjar gälla klockan 06.01 svensk tid onsdagen den 19 augusti.

Det betyder att de närmaste timmarna kan bli avgörande för en handelsrelation som är betydligt större än det aktuella tullpaketet.

50 procent gäller inte all handel med Kanada

Det är viktigt att skilja på tullnivån och hur stor del av handeln som faktiskt berörs.

USA planerar inte att lägga en generell 50-procentig tull på all import från Kanada.

De nya tilläggstullarna gäller i stället ett urval av kanadensiska varor med ett sammanlagt handelsvärde på omkring 20 miljarder dollar.

Det motsvarar bara en mindre del av den totala amerikanska importen från Kanada.

Den omedelbara ekonomiska effekten är därför mer begränsad än vad själva siffran 50 procent kan antyda.

Problemet är i stället vad beslutet säger om riktningen för hela handelsrelationen.

Hurbra har tidigare gått igenom hur Trumps tullar mot Kanada fungerar och vilka juridiska verktyg USA använder.

Hur nära är Trump och Carney ett avtal?

Det finns fortfarande stora avstånd mellan länderna i flera frågor.

Därför är ett helt nytt och omfattande handelsavtal före onsdagens deadline svårt att se som det mest sannolika utfallet.

En mindre lösning är mer realistisk.

Det skulle exempelvis kunna handla om att USA skjuter upp 50-procentstullarna medan förhandlingarna fortsätter, eller att Kanada får delar av tullpaketet stoppat i utbyte mot eftergifter på andra områden.

Ett sådant resultat skulle ge båda ledarna möjlighet att hävda framsteg utan att alla konfliktfrågor behöver lösas omedelbart.

Det direkta samtalet mellan Trump och Carney ökar därför chanserna för någon form av sista minuten-lösning, men det är fortfarande långt ifrån samma sak som att ett genombrott är nära.

Tre möjliga utfall

Utfall	Vad det skulle innebära
Tullarna skjuts upp	USA pausar införandet medan förhandlingarna fortsätter
Partiell uppgörelse	Länderna löser vissa tullfrågor men skjuter större konflikter framför sig
Ingen uppgörelse	50-procentstullarna börjar gälla och risken för kanadensiska motåtgärder och en bredare konflikt ökar

Kanada har signalerat att stöd till drabbade branscher kan bli aktuellt om USA går vidare.

Något automatiskt kanadensiskt svar med nya tullar är däremot inte fastslaget.

Bilarna kan vara viktigare än 50-procentstullen

Den kanske viktigaste delen av förhandlingarna finns vid sidan av själva onsdagsdeadlinen.

USA har redan en tull på 25 procent på kanadensiska fordon, med särskilda regler för hur amerikanskt innehåll i bilarna behandlas.

Nu diskuteras en möjlig sänkning till 15 procent.

Det skulle vara betydelsefullt för en nordamerikansk bilindustri där fabriker och leverantörer är djupt integrerade mellan USA, Kanada och Mexiko.

Men även här är procentsatsen bara en del av konflikten.

USA vill fortsätta kunna räkna bort amerikanska delar när det tullbelagda värdet på ett fordon bestäms.

Kanada vill gå längre och även låta kanadensiska och mexikanska komponenter undantas.

Om Kanada får igenom en sådan modell skulle den faktiska tullbelastningen på många bilar kunna hamna betydligt under den nominella nivån på 15 procent.

Bilindustrin betalar redan för handelskonflikten

De stora amerikanska biltillverkarna har redan räknat med miljardkostnader från tullarna.

General Motors har uppskattat sina tullkostnader under 2026 till mellan 2,5 och 3,5 miljarder dollar. Ford har räknat med omkring en miljard dollar.

Det visar varför bilindustrin är så central i förhandlingarna.

Bilar byggs inte längre på ett enda ställe med delar från ett enda land.

Komponenter kan passera gränsen flera gånger innan ett färdigt fordon når bilhandlaren.

Ju fler tullar och specialregler som läggs ovanpå den modellen, desto större blir kostnaden och osäkerheten för företagen.

På längre sikt kan det också påverka var nya fabriker och investeringar hamnar.

Kanada är betydligt mer beroende av USA

För Kanada är insatserna särskilt höga.

Omkring sju av tio dollar i kanadensisk varuexport går till USA.

Det gör den amerikanska marknaden svår att ersätta på kort tid.

Kanadensiska företag inom bland annat fordon, metaller, skogsprodukter och andra exportberoende branscher har redan påverkats av tidigare amerikanska handelsåtgärder.

Bank of Canada har samtidigt pekat på hur handelsosäkerheten håller tillbaka investeringar.

Även företag som inte direkt träffas av en tull kan tveka inför att bygga en ny fabrik eller expandera om de inte vet vilka regler som kommer att gälla några år framåt.

USMCA finns kvar – men osäkerheten växer

Handelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, USMCA, gäller fortfarande.

Det har alltså inte upphört trots de växande konflikterna.

Avtalet har däremot gått in i ett osäkrare skede där återkommande översyner kan bli en del av förhandlingarna framöver.

Det spelar stor roll för industriföretagen.

Beslut om fabriker, leverantörskedjor och investeringar fattas ofta med tio eller tjugo års perspektiv. Då räcker det inte att veta vilka tullar som gäller nästa vecka.

Företagen måste också kunna bedöma om den nordamerikanska marknaden fortfarande fungerar som ett sammanhängande handelsområde om fem eller tio år.

Den formella amerikanska grunden för de nya Kanada-tullarna finns beskriven av USA:s handelsrepresentant USTR.

Vad betyder det för svenska sparare?

För svenska fondsparare är Kanada i sig sällan den största exponeringen.

I breda globala index väger USA mångdubbelt tyngre än Kanada. Därför ligger den viktigaste risken inte i att kanadensiska aktier skulle falla efter onsdagens deadline.

Det avgörande är om konflikten börjar påverka stora amerikanska bolag, inflationen och investerarnas syn på den amerikanska ekonomin.

Högre tullar kan slå mot företagens marginaler. Företagen kan också försöka föra vidare delar av kostnaden till kunderna genom högre priser.

En sådan utveckling kan i sin tur påverka inflationsutsikterna och marknadens förväntningar på Federal Reserve.

För den som äger en bred globalfond är detta särskilt relevant eftersom USA utgör en mycket stor del av de vanligaste globala aktieindexen.

Ett begränsat tullpaket mot Kanada behöver därför inte i sig bli någon stor börshändelse.

Men om onsdagens deadline blir början på en betydligt bredare nordamerikansk handelskonflikt förändras bilden snabbt.

Därför är onsdagens deadline viktig

Det mest sannolika är inte att hela handelsrelationen mellan USA och Kanada avgörs över en natt.

Men de närmaste timmarna blir ändå ett viktigt test.

Om Trump och Carney lyckas hitta en paus eller en partiell lösning kan länderna köpa tid och fortsätta förhandla om bilar och andra större frågor.

Om samtalen misslyckas börjar 50-procentstullarna gälla samtidigt som den redan infekterade bilkonflikten fortsätter.

Då handlar frågan snabbt om betydligt mer än kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar.

Det handlar om hur mycket av den integrerade nordamerikanska handelsmodellen som fortfarande går att rädda.