Donald Trump skruvar upp handelskonflikten med Kanada ytterligare. Nu hotar USA:s president att stoppa Bombardier från att sälja sina affärsjet i landet om flygplanstillverkaren inte flyttar mer produktion till amerikansk mark. Beskedet visar hur långt Trump är beredd att gå för att pressa utländska industriföretag att bygga i USA och väcker samtidigt frågan om europeiska och svenska exportföretag kan möta liknande krav framöver.

Trump: Bygg i USA om ni vill sälja här

Donald Trumps besked till den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardier kom den 7 september.

Presidentens budskap var tydligt: om bolaget vill fortsätta sälja sina flygplan på den amerikanska marknaden måste de byggas i USA.

Trump skrev att det inte längre skulle bli någon Bombardier-försäljning i USA och sammanfattade sin linje med att företag som vill ha tillgång till den amerikanska marknaden måste bygga där.

Det är ett steg längre än ett vanligt tullhot.

I stället för att bara göra importerade produkter dyrare försöker Trump direkt koppla tillgången till världens största ekonomi till var produktionen sker.

Något formellt försäljningsförbud mot Bombardier har däremot ännu inte presenterats.

Vita huset hade efter utspelet inte förklarat hur ett sådant stopp skulle genomföras eller vilken juridisk grund administrationen skulle använda.

Det är därför viktigt att skilja mellan Trumps politiska ultimatum och ett faktiskt förbud som redan trätt i kraft.

Bombardier har redan tusentals anställda i USA

Konflikten blir extra intressant eftersom Bombardier redan har en omfattande amerikansk verksamhet.

Bolaget har omkring 3 500 anställda i USA och arbetar med cirka 2 800 amerikanska leverantörer.

Bombardier köper varje år produkter och tjänster från amerikanska leverantörer för mer än 2,5 miljarder dollar.

Bolaget har dessutom verksamhet i bland annat Wichita i Kansas, där flygplan anpassas för olika specialuppdrag, samt tillverkning och annan industriell verksamhet i Texas.

Det innebär att Trump inte kräver att Bombardier ska börja investera i USA från noll.

Kravet handlar i praktiken om att en större del av själva flygplanstillverkningen ska hamna på amerikansk mark.

Bombardier svarade efter utspelet att bolaget tänker fortsätta investera i sina amerikanska anställda, kunder och lokalsamhällen och betonade de stora inköpen från amerikanska leverantörer.

USA är en avgörande marknad

Ett amerikanskt försäljningsstopp skulle vara svårt för Bombardier att ignorera.

Omkring hälften av de cirka 5 100 Bombardier-flygplan som finns i trafik globalt finns i USA.

Den amerikanska marknaden är därmed central både för nyförsäljningen av affärsjet och för Bombardiers omfattande service- och eftermarknadsverksamhet.

Bolaget går samtidigt in i konflikten med stark efterfrågan.

Under andra kvartalet ökade intäkterna med sex procent till 2,15 miljarder dollar, medan orderboken vid utgången av juni uppgick till 21,8 miljarder dollar.

Trump har därmed riktat sitt ultimatum mot ett företag som både är starkt beroende av den amerikanska marknaden och samtidigt har en stor industriell koppling till USA.

Det sistnämnda kan också göra hotet mer komplicerat att genomföra.

Bombardiers flygplan innehåller komponenter från ett stort antal amerikanska leverantörer. Flera modeller använder exempelvis motorer från amerikanska bolag som Honeywell och GE Aerospace.

Ett försäljningsstopp skulle därför inte bara slå mot Kanada.

Det skulle även kunna påverka amerikanska företag som tjänar pengar på Bombardiers produktion.

Trump har hotat Bombardier tidigare

Det är inte första gången Donald Trump går till angrepp mot Bombardier.

Tidigare under året hotade presidenten bland annat med att dra tillbaka amerikansk certifiering för Bombardier Global Express och införa tullar på 50 procent på flygplan tillverkade i Kanada.

Bakgrunden var då en konflikt kring Kanadas certifiering av flygplan från Bombardiers amerikanska konkurrent Gulfstream.

De hotade åtgärderna genomfördes aldrig.

Kanada godkände senare flera Gulfstream-modeller.

Det tidigare förloppet är viktigt även nu. Trumps senaste besked kan utvecklas till faktisk handelspolitik, men det kan också fungera som förhandlingspress för att få Bombardier eller den kanadensiska regeringen att ändra sig.

Kanadas nya tullar trädde i kraft samma dygn

Bombardierhotet kommer samtidigt som handelskriget mellan USA och Kanada går in i en ny fas.

Den 8 september började nya kanadensiska vedergällningstullar gälla mot amerikanska varor.

Tullarna ligger på 15, 25 eller 50 procent och omfattar amerikansk import till ett värde av 27,6 miljarder kanadensiska dollar, motsvarande omkring 20 miljarder amerikanska dollar.

Bland varorna som berörs finns stål, möbler, kläder, elektronik, mejeriprodukter och jordbruksutrustning.

Kanada beskriver åtgärderna som ett svar på de tullar USA riktat mot kanadensiska produkter.

Samtidigt är beroendet mellan länderna enormt.

Omkring 68 procent av Kanadas export har gått till USA hittills i år. En mycket stor del av handeln har kunnat ske tullfritt inom ramen för handelsavtalet USMCA.

När tullar och andra handelshinder nu byggs upp mellan länderna riskerar därför kostnaderna att spridas genom integrerade nordamerikanska leverantörskedjor.

Bombardier är ett tydligt exempel på precis detta.

Från tullar till krav på var fabrikerna ska ligga

Den större ekonomiska frågan handlar om vad Trumps metod kan utvecklas till.

USA har länge använt tullar för att skydda inhemsk industri och göra import dyrare.

Trump försöker i allt större utsträckning använda samma ekonomiska makt för att påverka företagens investeringsbeslut.

Logiken är enkel:

Vill ett utländskt företag ha fortsatt tillgång till amerikanska kunder ska företaget också investera, anställa och producera i USA.

Administrationen har redan använt liknande resonemang inom andra sektorer. Inom läkemedelsindustrin har amerikansk produktion blivit en viktig del av Trumps tullpolitik.

Bombardierutspelet är ändå ovanligt tydligt eftersom Trump uttryckligen kopplar marknadstillträdet till var företaget bygger sina produkter.

Om den principen börjar användas bredare skulle det förändra kalkylen för stora globala industriföretag.

Det skulle inte längre bara handla om huruvida en exportvara klarar en tull på exempelvis 10 eller 25 procent.

Företag kan i stället behöva välja mellan att bygga fabriker i USA eller riskera att förlora en av sina viktigaste marknader.

Svenska företag påverkas redan av tullpolitiken

För Sverige är utvecklingen långt ifrån teoretisk.

USA är en av Sveriges allra viktigaste exportmarknader.

Under första halvåret 2026 exporterade Sverige varor till USA för omkring 84 miljarder kronor. Det motsvarade 7,8 procent av den svenska varuexporten.

Samtidigt hade exporten till USA minskat med sju procent jämfört med samma period året före.

Business Swedens undersökning bland svenska företag i USA visar också hur snabbt handelspolitiken har förändrat företagens vardag.

59 procent av de svarande bolagen uppgav 2026 att tullar utgjorde ett märkbart handelshinder. Ett år tidigare var motsvarande andel 26 procent.

Företagen lyfter dessutom fram tullprocedurer och lokala krav som problem.

Business Sweden konstaterar att utvecklingen redan påverkar beslut om bland annat leverantörer, lager och lokal produktion.

Bombardierhotet kommer alltså i ett läge där svenska företag redan räknar på hur mycket mer av verksamheten som behöver flyttas närmare den amerikanska marknaden.

Volvo Cars har redan börjat anpassa sig

Volvo Cars är ett konkret exempel.

Bolaget har en fabrik i South Carolina och har under året talat om behovet av att stärka sin industriella närvaro i USA och använda den amerikanska fabriken bättre.

Strategin har kopplats direkt till de nya handelshindren och amerikanska biltullarna.

För företag som redan har fabriker i USA kan en hårdare amerikansk handelspolitik därför leda till att mer produktion flyttas dit.

För svenska exportföretag utan amerikansk produktion blir alternativen betydligt dyrare.

En ny fabrik kräver miljardinvesteringar, nya leverantörskedjor, personal och långsiktig planering.

Det är beslut som normalt styrs av kostnader, kompetens och logistik.

Om marknadstillträde börjar användas som påtryckningsmedel får politiken en betydligt större roll i var företagen väljer att investera.

Högre amerikanska barriärer kan slå hårt mot Sverige

Kommerskollegium har tidigare räknat på hur bredare amerikanska tullar skulle påverka svensk export.

Vid en amerikansk tilläggstull på 10 procent bedömdes svensk export till USA kunna minska med omkring 16 procent.

Vid 25 procent steg den uppskattade nedgången till cirka 28 procent.

I vissa delar av elektronik- och tillverkningsindustrin kunde exportfallet bli ännu större.

De siffrorna går inte att direkt överföra till Bombardierkonflikten. Ett produktionskrav och en tull fungerar på olika sätt.

Men de visar hur känslig svensk industri är för förändrade villkor på den amerikanska marknaden.

Det är därför Bombardierfallet är intressant även långt utanför flygindustrin.

Saab har dessutom en direkt koppling till Bombardier

Det finns även en konkret svensk koppling till det kanadensiska bolaget.

Kanada valde tidigare i år Saab som föredragen leverantör i förhandlingarna om landets framtida flygburna radar- och ledningssystem.

Saabs GlobalEye bygger på affärsjetplanet Bombardier Global 6500.

Den kanadensiska satsningen är samtidigt tänkt att skapa mer industriell produktion och fler arbetstillfällen i Kanada.

Något slutligt kontrakt är ännu inte tecknat.

Det finns inga belägg för att Saab-affären ligger bakom Trumps senaste ultimatum mot Bombardier och de två frågorna ska därför hållas isär.

Men kopplingen visar hur sammanflätad den moderna industrin är.

Ett kanadensiskt flygplan kan bära svensk försvarsteknik, innehålla amerikanska komponenter och säljas till kunder över hela världen.

När politiker börjar kräva att större delar av produktionen ska flyttas inom de egna nationsgränserna påverkas därför betydligt fler företag än den tillverkare som står längst fram i konflikten.

Nästa steg avgör hur långt Trump faktiskt går

Den viktigaste frågan nu är om Vita huset går från ultimatum till konkret åtgärd.

Trump har tidigare riktat mycket långtgående hot mot Bombardier utan att de blivit verklighet.

Men hans senaste formulering visar samtidigt tydligt vart handelspolitiken är på väg.

Målet är inte bara att minska importen.

Trump vill använda den amerikanska marknadens storlek för att få utländska företag att flytta investeringar och produktion till USA.

För Bombardier kan nästa besked handla om nya fabriksinvesteringar, fortsatta förhandlingar eller ett konkret försök från Trumpadministrationen att begränsa bolagets försäljning.

För svenska och europeiska industriföretag är frågan större:

Om principen blir att den som vill sälja i USA också måste bygga där kan Bombardier vara början på en betydligt mer långtgående förändring av villkoren för internationell handel.