Att hängtorka tvätten kostar ingenting på elmätaren. Men under hösten är det inte hela sanningen. Vattnet i kläderna måste avdunsta, fukten måste bort ur bostaden och den luft som ventileras ut kan behöva ersättas med ny, uppvärmd luft. Därför kan en modern värmepumpstumlare i vissa lägen komma förvånansvärt nära hängtorkning i faktisk kostnad.
För att jämföra metoderna behöver man skilja på två saker: hur mycket el själva apparaten använder och hur mycket bostadens uppvärmning påverkas.
Så mycket kostar de olika sätten
Med ett elpris på 2 kronor per kWh ser några typiska exempel ut så här:
| Metod | Ungefärlig direkt kostnad |
|---|---|
| Hängtorkning | 0 kr i apparatel |
| Värmepumpstumlare | cirka 2 kr per cykel |
| Avfuktare i 8 timmar | cirka 4,50 kr |
| Torkskåp, snabbare program | cirka 5 kr |
Det här är bara den direkta elförbrukningen. För hängtorkning och ett torkskåp med frånluft kan uppvärmningskostnaden tillkomma.
En aktuell värmepumpstumlare från Electrolux anges exempelvis till 102 kWh per 100 standardcykler, alltså drygt 1 kWh per cykel. Med 2 kronor per kWh blir det ungefär 2 kronor.
Det visar hur mycket tekniken har förändrats. Den som fortfarande tänker på torktumlare som en apparat som utan vidare förbrukar flera kWh per körning kan överskatta kostnaden rejält. I vår jämförelse av bästa torktumlarna 2026 går det att jämföra fler moderna modeller.
Hängtorkning är inte helt gratis
När våta kläder torkar måste vattnet övergå från flytande form till vattenånga. Det kräver energi.
Om en tvätt innehåller omkring två kilo vatten efter centrifugeringen behöver ungefär 1,36 kWh värme tillföras för själva avdunstningen.
Den värmen tas i praktiken från rummet och tvätten.
Under sommaren behöver det inte spela särskilt stor roll. Under hösten och vintern, när huset samtidigt värms upp, behöver värmesystemet ersätta åtminstone en del av energin.
Hur mycket det kostar beror framför allt på hur bostaden värms.
Med direktverkande el motsvarar 1,36 kWh värme ungefär lika mycket köpt el. Vid 2 kronor per kWh blir det omkring 2,70 kronor.
Har huset en värmepump som ger tre kWh värme för varje kWh el, ett förenklat COP-värde på 3, krävs i stället omkring 0,45 kWh el. Kostnaden blir då cirka 90 öre.
Hängtorkning är alltså fortfarande billig. Men kostnaden är inte alltid noll.
Ventilationen kan avgöra kalkylen
Det större problemet kan vara fukten.
Två kilo vatten som lämnar tvätten hamnar först i luften. Den fukten måste sedan föras bort från bostaden.
Om den vanliga ventilationen klarar det utan problem behöver ingen dramatisk merkostnad uppstå. Men den som vädrar med öppet fönster eller ökar frånluften för att få tvätten att torka snabbare släpper samtidigt ut uppvärmd inneluft.
Anta exempelvis att ventilationen ökar med 15 liter per sekund under åtta timmar och att det är 15 grader kallare ute än inne.
Då passerar ungefär 432 kubikmeter extra uteluft genom bostaden. Att värma den luften till inomhustemperatur kräver omkring 2,2 kWh värme.
Lägger man till energin som behövs för att avdunsta vattnet hamnar det teoretiska värmebehovet på ungefär 3,6 kWh.
Med direktverkande el och ett pris på 2 kronor per kWh motsvarar det drygt 7 kronor. Med en värmepump med COP 3 blir elkostnaden runt 2,40 kronor.
Det betyder inte att hängtorkning automatiskt kostar 7 kronor. Exemplet visar vad som kan hända när man försöker lösa fuktproblemet genom att ventilera mycket mer än normalt.
Har huset FTX-ventilation med värmeåtervinning återvinns dessutom en del av värmen innan luften lämnar huset, vilket förbättrar kalkylen.
Värmepumpstumlare är svårslagen när det ska gå fort
En modern värmepumpstumlare återanvänder värmen i processen i stället för att värma luft och blåsa ut den ur huset.
Electrolux-modellen i vårt exempel använder cirka 1,02 kWh per viktad standardcykel och har en programtid på knappt tre timmar vid full last.
Vid olika elpriser blir kostnaden ungefär:
| Elpris | Kostnad per cykel |
|---|---|
| 1 kr/kWh | cirka 1 kr |
| 2 kr/kWh | cirka 2 kr |
| 3 kr/kWh | cirka 3 kr |
Dessutom stannar mycket av energin kvar som värme i bostaden. På hösten, när huset ändå behöver värmas, är den värmen inte helt bortkastad.
Det innebär inte att torktumlaren blir gratis. Men den verkliga skillnaden mot hängtorkning kan bli betydligt mindre än skillnaden på apparaternas elmätare antyder.
Avfuktare kan vara ett bra mellanting
En avfuktare angriper problemet från andra hållet. Tvätten hängs upp som vanligt, men apparaten tar bort vatten ur rumsluften.
En aktuell Wood’s MRD20G anges till 280 watt under specificerade testförhållanden.
Om en sådan avfuktare skulle gå i åtta timmar blir energianvändningen:
0,28 kW × 8 timmar = 2,24 kWh.
Vid 2 kronor per kWh innebär det cirka 4,50 kronor.
Åtta timmar är bara ett räkneexempel. Verklig torktid påverkas kraftigt av temperatur, hur fuktig tvätten är, rummets storlek, hur tätt kläderna hänger och hur mycket fukt apparaten faktiskt kan ta bort under de aktuella förhållandena.
Äldre laboratorietester från Energimyndigheten har visat ungefär 1,37–3,05 kWh för att torka sju kilo tvätt med olika kondensavfuktare, med torktider på knappt sju till drygt tio timmar.
Fördelen är att vattnet samlas upp i stället för att behöva ventileras bort. Elen som avfuktaren använder blir också till stor del värme i rummet.
En avfuktare fungerar därför särskilt bra i ett relativt litet, uppvärmt rum där dörren kan hållas stängd. Den som funderar på den lösningen kan även läsa vår jämförelse av avfuktare bäst i test 2026.
Torkskåpet kan bli dyrast
Ett vanligt torkskåp med uppvärmd frånluft fungerar på ett helt annat sätt än en värmepumpstumlare.
Ett aktuellt torkskåp från Nimo anges för en normallast till cirka 2,56–2,76 kWh och ungefär 85–90 minuters torktid.
Vid 2 kronor per kWh betyder 2,56 kWh drygt 5 kronor enbart i apparatel.
Dessutom evakuerar skåpet luft ur bostaden. Ett angivet luftflöde på 95 kubikmeter per timme innebär att ungefär 135 kubikmeter luft kan lämna bostaden under ett program på 85 minuter.
Är temperaturskillnaden mellan ute och inne 15 grader krävs omkring 0,7 kWh värme för att värma motsvarande mängd ersättningsluft.
Med direktverkande el blir den sammanlagda kostnaden då i storleksordningen 6,50 kronor i vårt räkneexempel.
Har huset värmepump blir merkostnaden för uppvärmningen mindre.
Torkskåpets styrka ligger därför snarare i kapaciteten och möjligheten att torka sådant som inte bör tumlas än i lägsta möjliga energikostnad.
Ett snålt torkskåpsprogram kan ta väldigt lång tid
Programvalet spelar också stor roll.
För fyra kilo tvätt anges exempelvis ungefär:
| Program | Elförbrukning |
|---|---|
| Auto Eco+ | cirka 0,4 kWh |
| Auto High | cirka 2,56 kWh |
| Auto High Extra Dry | cirka 4,8 kWh |
Eco+-programmet ser överlägset ut på elmätaren, men torktiden kan vara omkring tio timmar.
Om skåpet samtidigt evakuerar luft under lång tid kan uppvärmningsförlusten bli viktigare än apparatelen.
Det är därför missvisande att bara titta på watt eller kWh på apparatens märkning. Torktid, luftflöde och bostadens värmesystem behöver också vägas in.
Två kilo vatten måste någonstans
Det enklaste sättet att förstå skillnaden mellan metoderna är att följa vattnet.
Efter centrifugeringen kan en normal tvätt fortfarande innehålla ett par kilo vatten.
Vid hängtorkning:
Vattnet avdunstar till rumsluften och måste så småningom föras bort genom ventilationen.
Med avfuktare:
Vattnet avdunstar men kondenseras sedan i apparaten och hamnar i en behållare eller leds till avlopp.
I värmepumpstumlare:
Vattnet tas bort i ett slutet torksystem och samlas upp eller leds bort som kondensvatten.
I ett traditionellt torkskåp:
En betydande del av fukten förs bort tillsammans med den uppvärmda frånluften.
Det är den skillnaden som gör att samma mängd våt tvätt kan få helt olika energikostnad trots att allt till slut blir lika torrt.
Centrifugeringen är ett av de enklaste sätten att spara
Oavsett torkmetod finns en åtgärd som nästan alltid hjälper: få bort så mycket vatten som möjligt redan i tvättmaskinen.
Ju mindre vatten som finns kvar efter centrifugeringen, desto mindre vatten behöver sedan avdunsta, kondenseras eller ventileras bort.
Det kan vara särskilt värdefullt för bomull, handdukar och andra tåliga plagg som klarar hög centrifugeringshastighet.
För känsliga plagg ska tvättråden naturligtvis fortfarande styra.
Vilket sätt kostar minst?
I en normal uppvärmd bostad är hängtorkning fortfarande det billigaste alternativet om den ordinarie ventilationen klarar fukten och du inte behöver vädra bort stora mängder uppvärmd luft.
Men försprånget är mindre än noll kronor mot några kronor.
En modern värmepumpstumlare kan använda omkring 1 kWh per cykel och blir därför ett mycket konkurrenskraftigt alternativ när tvätten behöver bli torr snabbt.
Avfuktaren hamnar ofta någonstans mellan hängtorkning och maskintorkning. Den drar el under många timmar men håller samtidigt fukten under kontroll och skickar inte ut stora mängder varm luft.
Ett vanligt frånluftstorkskåp blir normalt dyrast av alternativen i den här jämförelsen, särskilt under kalla dagar när luften som lämnar huset måste ersättas och värmas upp.
Den exakta ordningen hemma hos dig avgörs främst av fyra saker: hur blöt tvätten är efter centrifugering, vad du betalar per extra kWh, hur huset värms och hur mycket extra ventilation som behövs.
För den som vill jämföra egna förutsättningar är Energimyndighetens jämförelse av luftavfuktare och torkning av tvätt en användbar utgångspunkt.