LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlar under helgen om nya pensions- och försäkringsavtal för privatanställda. Om parterna inte kommer överens före december riskerar delar av det kollektivavtalade skyddet att upphöra. Men konsekvenserna skiljer sig betydligt mellan arbetare och tjänstemän.
Förhandlingarna pågår under helgen den 6–8 november i Näringslivets hus i Stockholm. Omkring två miljoner anställda och 60 000 företag berörs av avtalsfrågorna.
Det handlar om tjänstepension, försäkringar vid sjukdom och arbetsskada samt ekonomiskt skydd för den som förlorar jobbet.
De uppsagda avtalen gäller till och med den 30 november 2026. Därefter kan ett avtalslöst läge uppstå om parterna inte har nått en överenskommelse eller beslutat om en förlängning.
LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlar under helgen
Bakgrunden är att svenskar förväntas arbeta längre samtidigt som flera kollektivavtalade pensions- och försäkringslösningar har åldersgränser som inte följt med utvecklingen.
Fackförbunden vill därför förbättra villkoren för äldre anställda och stärka skyddet vid bland annat sjukdom, arbetsskador och arbetslöshet.
Arbetsgivarsidan är positiv till diskussioner om ett utökat skydd, men vill begränsa kostnadsökningarna och komma överens om hur eventuella förbättringar ska införas.
LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä bekräftade enligt Arbetet på fredagen att förhandlingar pågår.
Någon slutlig uppgörelse hade inte offentliggjorts under lördagen den 7 november. LO:s styrelse väntas sammanträda måndagen den 9 november för att ta ställning till resultatet av helgens förhandlingar.
Därför vill facken ändra tjänstepensionen
En central fråga är hur länge arbetsgivaren ska vara skyldig att betala in till den anställdes tjänstepension.
I Avtalspension SAF-LO, som omfattar privatanställda arbetare, börjar de ordinarie pensionsinbetalningarna vid 22 års ålder och fortsätter normalt till 65 år.
För privatanställda tjänstemän gäller andra villkor. I den premiebestämda tjänstepensionen ITP 1 börjar inbetalningarna vid 25 år och fortsätter normalt till 66 år.
Samtidigt är riktåldern för den allmänna pensionen 67 år under 2026. Anställda har dessutom normalt rätt att stanna kvar i sin anställning till 69 års ålder.
Det innebär att en person kan fortsätta arbeta och få lön under flera år utan att arbetsgivaren enligt det ordinarie kollektivavtalet behöver göra ytterligare tjänstepensionsinbetalningar.
Arbetsgivare kan redan i dag komma överens om fortsatta inbetalningar, men det är inte samma sak som en generell skyldighet enligt pensionsavtalet.
Fackens krav handlar därför bland annat om att pensionsvillkoren ska anpassas till ett längre arbetsliv.
LO har också drivit den separata frågan om högre allmän pension. Den ska inte förväxlas med helgens förhandlingar, som gäller de kollektivavtalade förmånerna.
Arbetare och tjänstemän påverkas olika
En viktig skillnad är vilka avtal som faktiskt har sagts upp.
LO har sagt upp både arbetarnas pensionsavtal och flera kollektivavtalade försäkringar. PTK, som företräder privatanställda tjänstemän, har däremot inte sagt upp tjänstepensionsavtalet ITP.
Det betyder att de två grupperna inte står inför samma direkta risk om förhandlingarna misslyckas.
| Privatanställda arbetare | Privatanställda tjänstemän |
|---|---|
| Avtalspension SAF-LO har sagts upp. | Tjänstepensionen ITP har inte sagts upp. |
| Flera försäkringsavtal omfattas av uppsägningen. | Arbetsskadeförsäkringen TFA har sagts upp. |
| Omställningsförsäkringen, inklusive delar av det ekonomiska skyddet vid uppsägning, berörs. | Övriga pensions- och omställningsavtal fortsätter enligt sina villkor. |
| Bredare risk för förändringar från december. | Mer begränsad direkt avtalsrisk. |
Det är alltså missvisande att säga att två miljoner svenskar riskerar att förlora hela sin tjänstepension den 1 december.
För tjänstemännen finns det uppsagda arbetsskadeavtalet, men tjänstepensionen ITP ligger kvar.
För arbetarna är situationen mer omfattande eftersom själva pensionsavtalet finns bland de uppsagda överenskommelserna.
Förhandlingarna gäller i huvudsak privatanställda som omfattas av de aktuella kollektivavtalen. Anställda i kommuner, regioner och staten har andra pensions- och försäkringssystem.
Så mycket kan två extra år med tjänstepension betyda
För den enskilde anställde kan frågan om pensionsåldern få konkreta ekonomiska konsekvenser.
Den ordinarie premien till Avtalspension SAF-LO är 4,5 procent av lönen upp till ett visst inkomsttak. På lönedelar över taket gäller en högre premie.
Om arbetsgivaren skulle betala in motsvarande 4,5 procent under två ytterligare arbetsår blir summorna följande:
| Månadslön | Extra pension på två år |
|---|---|
| 30 000 kronor | 32 400 kronor |
| 40 000 kronor | 43 200 kronor |
Beräkningen förutsätter oförändrad lön och 24 månaders inbetalningar. Eventuell avkastning är inte medräknad.
Det är räkneexempel som visar värdet av två extra års pensionspremier, inte belopp som redan har beslutats i förhandlingarna.
På Avtalats sida om pensionspremier för privatanställda arbetare finns de gällande premienivåerna och åldersgränserna.
För en anställd med flera år kvar till pensionen kan även relativt små extra inbetalningar få betydelse eftersom pengarna har möjlighet att växa över tid.
Vad händer om inget avtal blir klart före december?
Om förhandlingarna misslyckas uppstår inte automatiskt ett läge där alla anställda blir av med sina pensionspengar eller försäkringar.
Konsekvenserna beror på vilket avtal som berörs och vilka villkor som gäller när det löper ut.
Redan intjänad tjänstepension finns kvar
Pengar som redan har betalats in till tjänstepensionen försvinner inte bara för att ett kollektivavtal upphör.
Däremot kan arbetsgivarens kollektivavtalade skyldighet att fortsätta göra nya inbetalningar påverkas.
För arbetare vars tjänstepension omfattas av det uppsagda SAF-LO-avtalet är detta en av de viktigaste frågorna.
Den allmänna pensionen, som tjänas in genom det statliga pensionssystemet, påverkas inte direkt av avtalsuppsägningen.
Försäkringsskyddet kan förändras
Kollektivavtalade försäkringar kompletterar ofta det skydd som redan finns genom lag.
De kan bland annat ge ytterligare ersättning vid långvarig sjukdom, arbetsskada, dödsfall eller arbetslöshet.
Om ett försäkringsavtal upphör kan rätten till framtida ersättning enligt just det avtalet påverkas. Vad som händer med redan inträffade försäkringsfall beror på försäkringsvillkoren och tillämpliga övergångsregler.
Det betyder inte att exempelvis sjukpenning eller den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen hos Försäkringskassan automatiskt upphör.
Strejk och lockout kan bli möjliga
Ett avtalslöst läge kan också förändra möjligheterna till stridsåtgärder.
Så länge kollektivavtalen gäller råder normalt fredsplikt i de frågor som omfattas av avtalen.
När ett uppsagt avtal löper ut kan den fredsplikten upphöra. Fackförbunden kan då få möjlighet att varsla om strejk, medan arbetsgivarsidan kan använda lockout.
Det innebär inte att en strejk kommer att bryta ut den 1 december.
Ett konfliktvarsel är ett separat beslut och måste följa reglerna om varsel och stridsåtgärder.
Vad händer efter helgens förhandlingar?
Det första viktiga datumet är måndagen den 9 november, då LO:s styrelse väntas behandla förhandlingsläget.
Därefter har parterna återstoden av november på sig att försöka nå en lösning innan de uppsagda avtalen löper ut.
En uppgörelse skulle kunna innebära förändrade åldersgränser, bättre försäkringsvillkor eller en stegvis utbyggnad av skyddet. Exakt vilka förändringar det blir beror på vad parterna faktiskt kommer överens om.
För den som arbetar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats finns det därför anledning att följa utvecklingen, men inte att utgå från att redan intjänade pensionspengar är hotade.
Den avgörande frågan är i stället vilka pensionsinbetalningar och försäkringsförmåner som ska gälla framöver – och om arbetsgivarna och facken kan enas innan november är slut.