Omkring 13 våldsattacker världen över har kopplats till den våldsbejakande nätmiljön True Crime Community sedan den 8 september. Det visar en kartläggning av forskaren Alexandre Rodde och hans kollegor. Flera attacker har riktats mot skolor, och utvecklingen väcker frågor om hur svenska skolor kan upptäcka varningssignaler i tid.

Alexandre Rodde, forskare vid King’s College London, beskriver i en intervju med SVT en oroande internationell utveckling. Attacker med misstänkta kopplingar till True Crime Community, ofta förkortat TCC, har identifierats i bland annat USA, Mexiko, Filippinerna, Sydafrika, Frankrike och Polen.

Siffran 13 bygger på forskarnas kartläggning. Det innebär inte att sambandet med TCC har fastställts rättsligt i samtliga fall. Rodde rapporterade dessutom samma antal redan i mitten av oktober, vilket gör att uppgiften inte ska tolkas som 13 nya attacker under de senaste dagarna.

Vad är TCC och hur kopplas attackerna till nätmiljön?

True Crime Community är ett samlingsnamn för digitala gemenskaper med intresse för verkliga brott. Den del som forskarna varnar för skiljer sig från vanligt kriminalintresse genom att deltagare glorifierar gärningspersoner bakom massmord och skolattacker.

I de mest extrema delarna av miljön kan tidigare våldsdåd lyftas fram som förebilder. Forskare varnar för att denna kultur kan bidra till imitation och förstärka våldsamma föreställningar hos redan sårbara personer.

Men kopplingarna behöver bedömas individuellt.

Att en misstänkt gärningsperson har besökt ett forum, delat material eller uttryckt intresse för tidigare attacker betyder inte automatiskt att nätmiljön orsakat brottet.

Det finns en viktig skillnad mellan att utredare hittar digitala spår, att material tyder på inspiration och att ett samband faktiskt kan styrkas i en rättsprocess.

Den skillnaden är central när forskarnas internationella sammanställning ska tolkas.

Attackerna i Polen och Frankrike väcker oro

Utvecklingen har blivit särskilt uppmärksammad i Europa.

I Polen inträffade tre attacker mellan den 7 och 10 oktober. En person dödades och flera skadades. Landets premiärminister Donald Tusk pekade på våldsglorifiering på nätet och risken för att tidigare dåd inspirerar till nya.

Polska myndigheter förstärkte därefter säkerhetsarbetet kring skolorna. Enligt regeringen deltog omkring 20 000 poliser i insatserna den 12 oktober.

Även i Frankrike har misstänkta kopplingar till TCC uppmärksammats. Efter en skolattack i Aubagne den 12 oktober tog landets nationella antiterroråklagare över utredningen. Den inledande undersökningen av digitalt material pekade på en möjlig anknytning till nätmiljön.

Det betyder däremot inte att TCC:s betydelse för attacken är slutligt fastställd.

Den internationella utvecklingen visar framför allt hur våldsbejakande idéer och referenser kan spridas över nationsgränser genom digitala gemenskaper.

Misstänkta TCC-kopplingar även i Sverige

Frågan har direkt betydelse för svenska skolor.

SVT har rapporterat om möjliga TCC-kopplingar i tre svenska våldsfall under sommaren och hösten:

• Helsingborg i juli: En femårig flicka utsattes för en knivattack.
• Fagersta i augusti: En dödlig attack inträffade i en skolmiljö.
• Växjö i september: Ett misstänkt mordförsök inträffade på Fagrabäckskolan.

Kopplingarna ser olika ut och ska inte behandlas som likvärdiga eller rättsligt fastställda. De svenska händelserna ska inte heller automatiskt räknas in i forskarnas internationella sammanställning över attacker sedan den 8 september.

Samtidigt visar fallen varför svenska myndigheter behöver följa utvecklingen i våldsbejakande nätmiljöer.

Så kan svenska skolor förebygga våld

Svenska skolor behöver inte invänta nya regler för att agera på allvarliga varningssignaler.

Skolhuvudmän är redan skyldiga att ha beredskapsplaner för allvarliga våldssituationer. Center mot våldsbejakande extremism, CVE, ger tillsammans med andra myndigheter vägledning om hur skolor kan arbeta förebyggande.

En viktig utgångspunkt är att det inte finns någon säker profil för en person som riskerar att genomföra en skolattack.

Ett intresse för verkliga brott, mörkt innehåll eller extrema nätmiljöer innebär inte i sig att en elev är farlig. Bedömningar behöver i stället utgå från en samlad bild av beteenden, eventuella hot och andra omständigheter.

För skolpersonal är det framför allt tre situationer som behöver skiljas åt:

• Oroande beteenden: Ta signalerna på allvar, prata med eleven och involvera skolledning och elevhälsa.
• Misstanke om att ett barn far illa: Gör en orosanmälan till socialtjänsten. Kontakta polisen vid oro för planerat våld.
• Akuta hot: Ring 112 om det finns information om en förestående attack eller omedelbar fara.

Mer information finns i CVE:s vägledning om skolattacker.

Förebyggande arbete handlar inte enbart om säkerhetsrutiner. Det handlar också om att upptäcka social isolering, hotfullt beteende och andra omständigheter som kan kräva tidiga stödinsatser, utan att stigmatisera elever.

Forskarnas varning är inte en prognos

Att omkring 13 attacker har identifierats under en relativt kort period är en allvarlig uppgift. Men det innebär inte att forskningen kan förutsäga hur många nya attacker som kommer att inträffa.

Det är heller inte fastställt att alla attackerna har samma bakomliggande drivkrafter.

För svenska skolor är den viktigaste slutsatsen därför inte att utgå från en generell akut hotbild, utan att stärka det förebyggande arbetet och uppmärksamma konkreta varningssignaler.

Den internationella utvecklingen visar att våldsbejakande nätmiljöer måste tas på allvar. Samtidigt behöver både forskarnas slutsatser och enskilda misstankar hanteras med noggrannhet, så att oro inte förväxlas med bevis.