Taiwan vill ha fred med Kina, men tänker inte ge upp sin frihet eller acceptera att underställas Peking. Det slog president Lai Ching-te fast i sitt nationaldagstal den 10 oktober. Kina svarade omedelbart med hård kritik, medan USA ställde sig bakom presidentens budskap. Samtidigt väcker talet frågor om nya kinesiska militärövningar – och om konsekvenserna för världens halvledarindustri.

Taiwans president Lai Ching-te använde lördagens nationaldagsfirande i Taipei för att förklara varför ön fortsätter att stärka sitt militära försvar.

Hans huvudbudskap var att Taiwan värnar freden, men inte är berett att offra sin frihet för att uppnå den. Ett starkare försvar ska enligt presidenten minska risken för ett kinesiskt angrepp genom att göra det svårare och mer kostsamt att genomföra.

Lai öppnade samtidigt för fortsatt dialog och utbyte med Kina, men avvisade tanken att Taiwan först måste acceptera Pekings överhöghet.

Kinas regering reagerade snabbt och anklagade presidenten för att driva en separatistisk politik som ökar spänningarna mellan länderna.

Kina anklagar Taiwan för att provocera fram konflikt

Den kinesiska reaktionen kom genom Taiwan Affairs Office, den myndighet i Peking som ansvarar för relationerna med Taiwan.

Talespersonen Zhang Han anklagade Lai för att vilseleda allmänheten och framställa Kina som ett hot för att rättfärdiga en självständighetsinriktad politik.

Enligt Peking försöker Taiwans ledning också använda militära satsningar och stöd från utländska makter för att befästa öns självständighet.

Det är en helt annan beskrivning än den som Lai gav i sitt tal.

För Taiwans president handlar försvarssatsningarna om att skydda ett redan existerande demokratiskt självstyre. För Kina framstår samma politik som ett försök att permanent skilja Taiwan från fastlandet.

Motsättningen går tillbaka till frågan om vem som har rätt att bestämma Taiwans framtid.

Taiwan har en demokratiskt vald regering, egen militär och egna lagar. Folkrepubliken Kina har aldrig styrt ön, men betraktar den som en del av sitt territorium och har inte uteslutit militärt våld för att ta kontroll över den.

De flesta länder, däribland Sverige, har diplomatiska förbindelser med Peking i stället för Taipei. Det innebär dock inte att Taiwan styrs av Kina i praktiken.

Frågan behandlas närmare i vår genomgång av om Taiwan är ett eget land.

Lördagens tal innebar inte någon ny formell självständighetsförklaring. Lai försvarade i stället Taiwans befintliga självstyre och rätten för öns befolkning att bestämma sin egen framtid.

Därför vill Taiwan rusta upp för att undvika krig

En central del av talet handlade om hur militär upprustning kan användas för att förhindra snarare än utlösa en väpnad konflikt.

Lai vill fortsätta utveckla Taiwans så kallade asymmetriska försvar. Det handlar om att en mindre militär försöker göra det svårt för en betydligt större motståndare att genomföra sina operationer.

För Taiwan innebär det bland annat att kunna möta ett angrepp med rörliga och svårbekämpade vapensystem, samtidigt som den egna försvarsindustrin byggs ut.

Målet är inte att kunna mäta sig med Kina i antalet stridsflygplan, fartyg eller soldater. Det är att göra ett försök att inta eller blockera Taiwan så riskfyllt att den kinesiska ledningen avstår.

Taiwan har sedan tidigare satt upp målet att försvarsutgifterna, beräknade enligt Natos metod, ska nå 5 procent av BNP senast 2030. Inför 2027 har Lai också presenterat ett förslag till försvarsanslag på drygt 1 100 miljarder taiwanesiska dollar.

Det är alltså inte nya utfästelser som presenterades för första gången på nationaldagen, utan delar av en redan etablerad försvarspolitisk inriktning.

Även elförsörjning och sjukvård ska klara en kris

Presidenten betonade samtidigt att militär utrustning inte räcker.

Taiwan behöver enligt Lai ett samhälle som kan fortsätta fungera även vid en allvarlig kris. Han lyfte bland annat energiförsörjning, kommunikationer, transporter, finanssystem, sjukvård och tillgången till livsmedel.

Det är en viktig del av öns försvarsstrategi. En konflikt skulle inte nödvändigtvis börja med en fullskalig invasion.

Störningar i sjöfarten, kommunikationerna eller elförsörjningen skulle också kunna användas för att sätta press på Taiwan.

Genom att minska sårbarheten vill regeringen begränsa effekten av sådana påtryckningar och stärka möjligheten att stå emot en långvarig kris.

USA stöder presidentens fredsbudskap

USA välkomnade Lais betoning på fred och stabilitet i Taiwansundet.

En högt uppsatt företrädare för den amerikanska administrationen sade till Reuters att ett rutinmässigt politiskt tal inte ger Kina anledning att genomföra aggressiva eller tvingande åtgärder.

Det amerikanska uttalandet är betydelsefullt eftersom USA är Taiwans viktigaste internationella säkerhetspartner.

Washington har inga formella diplomatiska förbindelser med Taiwan, men förser ön med försvarsmateriel och motsätter sig ensidiga försök att förändra situationen i Taiwansundet genom våld eller tvång.

I december 2025 godkände USA ett omfattande vapenpaket till Taiwan värt omkring 11 miljarder dollar.

Ytterligare ett planerat paket på cirka 14 miljarder dollar väntar fortfarande på president Donald Trumps godkännande.

Vapenleveranserna är samtidigt en känslig fråga i relationen mellan Washington och Peking. Kina betraktar amerikanskt militärt stöd till Taiwan som inblandning i landets interna angelägenheter.

USA:s stöd till Lais tal innebär därför inte att alla frågor om framtida vapenleveranser är avgjorda. Taiwanfrågan förblir en del av den bredare relationen mellan världens två största ekonomier.

Risk för nya kinesiska militärövningar

En av de viktigaste frågorna efter nationaldagstalet är om Kina kommer att svara med militära styrkedemonstrationer.

Det finns tydliga historiska exempel på sådana reaktioner.

När Lai höll sitt första nationaldagstal som president den 10 oktober 2024 inledde Kina fyra dagar senare en omfattande militärövning runt Taiwan.

Övningen, som fick namnet Joint Sword-2024B, omfattade både flyg- och sjöstridskrafter och innehöll moment som skulle kunna användas vid en blockad av öns hamnar.

Någon motsvarande omedelbar storövning följde däremot inte på nationaldagstalet 2025.

Den senaste större kinesiska övningen omkring Taiwan genomfördes i slutet av december 2025, efter beskedet om ett omfattande amerikanskt vapenpaket.

Kinesiska flygplan och fartyg observerades före talet

Taiwans försvarsministerium rapporterade på lördagsmorgonen att 21 kinesiska militära flygplansrörelser, sju örlogsfartyg och två andra kinesiska myndighetsfartyg hade observerats under det föregående dygnet.

Enligt ministeriet hade 13 av flygningarna passerat Taiwansundets mittlinje och rört sig inom Taiwans luftförsvarsidentifieringszon.

En sådan zon är inte detsamma som ett lands territorialluftrum.

Observationerna gäller dessutom perioden fram till klockan 06.00 lokal tid, alltså före presidentens tal. De kan därför inte beskrivas som en militär reaktion på hans uttalanden.

Någon ny, större kinesisk militärövning som uttryckligen är ett svar på talet hade ännu inte bekräftats under lördagskvällen.

Risken för en eskalering finns, men det är viktigt att skilja den från faktiska beslut och militära operationer.

Vad en allvarligare konfrontation skulle kunna innebära beskrivs i vår fördjupning om vad som händer om Kina attackerar Taiwan.

Därför berör konflikten även Sverige

Spänningarna mellan Kina och Taiwan är inte bara en regional säkerhetsfråga.

En militär konflikt skulle kunna påverka världshandeln, relationen mellan USA och Kina och tillgången till teknik som används av svenska företag.

Sveriges regering har upprepade gånger uttryckt oro över Kinas agerande gentemot Taiwan. I utrikesdeklarationen 2026 framhöll regeringen att hot om militärt våld är oacceptabla.

Sverige har också betonat att en konflikt i Taiwansundet skulle få långtgående konsekvenser för Europa.

En sådan utveckling skulle inte automatiskt innebära att Sverige blev militärt involverat. Däremot skulle en större konfrontation mellan Kina och USA kunna förändra det internationella säkerhetsläget och påverka både europeisk handel och försvarspolitiska prioriteringar.

Taiwan har en nyckelroll i världens halvledarindustri

Den kanske tydligaste ekonomiska kopplingen finns i Taiwans halvledarindustri.

Taiwanesiska TSMC är världens dominerande företag inom kontraktstillverkning av avancerade halvledare.

Enligt analysföretaget TrendForce stod TSMC för 72,5 procent av den globala omsättningen inom kontraktstillverkning av halvledare under andra kvartalet 2026.

Siffran gäller inte all halvledartillverkning i världen, men visar hur stark företagets ställning är inom produktionen av chip som andra företag utvecklar.

TSMC tillverkar bland annat avancerade kretsar för AI-servrar och högpresterande datorer. Halvledare är dessutom avgörande komponenter i allt från telekommunikationsutrustning till bilar och industriella system.

Om en konflikt skulle stoppa eller kraftigt begränsa produktionen i Taiwan kan följderna därför spridas långt utanför regionen.

Även företag som inte köper komponenter direkt från Taiwan kan drabbas när deras leverantörer får problem.

För svensk industri handlar det bland annat om tillgången till elektronik, produktionsutrustning och avancerade digitala system.

Sambandet mellan säkerhetspolitik och halvledarproduktion behandlas också i vår tidigare artikel om Taiwans koppling mellan amerikanskt vapenstöd och världens chipförsörjning.

Svenska företag pekar på geopolitisk osäkerhet

Riskerna är inte enbart teoretiska.

I Business Swedens Taiwanrapport från juni 2026, som bygger på svar från 46 svenska företag verksamma på marknaden, framhålls geopolitisk osäkerhet och sårbara leveranskedjor som viktiga problem för den långsiktiga planeringen.

Svenska företag har verksamhet och affärsrelationer inom bland annat industri, energi, telekommunikation och digitalisering.

En allvarligare kris kan därför få betydelse både för deras lokala verksamhet och för leveranser till den svenska marknaden.

Samtidigt finns det inga belägg för att lördagens tal i sig har orsakat nya störningar i den svenska industrins försörjning.

Det är risken för en framtida eskalering som gör utvecklingen ekonomiskt betydelsefull.

Trettio år sedan Taiwans första direkta presidentval

Nationaldagstalet hade också en historisk dimension.

År 2026 är det 30 år sedan Taiwan höll sitt första direkta presidentval. Valet 1996 ägde rum under en period av kraftiga spänningar, då Kina genomförde missilövningar och USA skickade militära styrkor till regionen.

Lai använde jubileet för att betona Taiwans demokratiska utveckling och befolkningens rätt att bestämma över sitt politiska system.

Det förklarar varför presidentens vägran att acceptera underordning har en större betydelse än en enskild diplomatisk formulering.

För Taiwans regering handlar frågan ytterst om att bevara ett samhällssystem som utvecklats under flera decennier.

För Kina handlar den om ett territoriellt anspråk som Peking inte är berett att överge.

Efter lördagens tal står båda sidor kvar vid sina grundläggande positioner. USA har markerat stöd för fredsbudskapet, men frågan om Kina kommer att följa upp sin kritik med nya militära åtgärder är fortfarande öppen.