Moderaterna och Miljöpartiet ökar i SVT/Verians första väljarbarometer efter riksdagsvalet. Moderaterna får 22,3 procent och Miljöpartiet 7,1 procent, medan Liberalerna faller tillbaka till 3,7 procent. Alla tre förändringarna är statistiskt säkerställda. Bakom Moderaternas uppgång finns samtidigt tecken på att stödröster till Liberalerna kan ha återvänt.
Mätningen, som SVT publicerade den 14 oktober, är den första från Verian sedan riksdagsvalet den 13 september.
Den visar hur partiernas opinionsstöd har förändrats under de första veckorna efter valet. Men undersökningen säger också något om hur väljare kan ha röstat taktiskt under valrörelsens slutskede.
Så har stödet förändrats sedan valet
Moderaternas uppgång är störst av de tre förändringarna som Verian bedömer som statistiskt säkerställda. Partiet fick 19,85 procent i valet och har nu ett uppmätt stöd på 22,3 procent.
Miljöpartiet går från 6,12 till 7,1 procent. Liberalerna rör sig i motsatt riktning, från valresultatets 5,34 procent till 3,7 procent.
| Parti | Valet 2026 | Verian oktober | Förändring |
|---|---|---|---|
| Moderaterna | 19,85 % | 22,3 % | +2,5 |
| Miljöpartiet | 6,12 % | 7,1 % | +1,0 |
| Liberalerna | 5,34 % | 3,7 % | −1,6 |
| Sverigedemokraterna | 17,48 % | 17,2 % | −0,3 |
Förändringen anges i procentenheter och är avrundad till en decimal.
För Liberalerna innebär resultatet att partiet åter ligger under fyraprocentsspärren i opinionen, bara en månad efter att ha klarat sig kvar i riksdagen.
Att nedgången är statistiskt säkerställd innebär att Verian bedömer att den inte enbart kan förklaras av undersökningens slumpmässiga osäkerhet. Det betyder däremot inte att det är fastställt att Liberalernas verkliga väljarstöd ligger under exakt fyra procent.
Moderaternas uppgång kan hänga ihop med stödrösterna
En möjlig förklaring till Moderaternas uppgång är att väljare som stödröstade på Liberalerna i september nu åter anger Moderaterna som sitt förstahandsval.
I Verians sista mätning före valet, den 11 september, fick Moderaterna 15,8 procent och Liberalerna 5,5 procent. Verian identifierade då ett inflöde av väljare från framför allt Moderaterna till Liberalerna.
Per Söderpalm på Verian bedömer nu att en stor del av Moderaternas uppgång kan förklaras av att sådana väljare återvänder.
Det är en rimlig möjlig förklaring, men den ska skiljas från vad mätningen faktiskt bevisar. Undersökningens sammanlagda partisiffror visar inte exakt vilka väljare som har bytt parti.
M och L har tillsammans bara ökat 0,8 procentenheter
En jämförelse av de båda partiernas gemensamma stöd ger ytterligare perspektiv.
I riksdagsvalet fick Moderaterna och Liberalerna tillsammans 25,19 procent av rösterna. I oktoberundersökningen får de sammanlagt 26,0 procent.
Det innebär att deras gemensamma stöd har ökat med ungefär 0,8 procentenheter, samtidigt som Moderaterna ensamt har ökat med omkring 2,5 procentenheter.
Skillnaden är viktig. Den visar att Moderaternas uppgång till stor del sammanfaller med Liberalernas nedgång, snarare än med en lika stor ökning av de båda partiernas samlade stöd.
Däremot går det inte att slå fast att just 1,6 procentenheter av Moderaternas uppgång kommer från tidigare liberala väljare. För det krävs mer detaljerade uppgifter om väljarflödena.
Miljöpartiet ökar under regeringsförhandlingarna
Miljöpartiet har också stärkt sin ställning sedan valet. Partiet går från 6,12 till 7,1 procent, en statistiskt säkerställd ökning på ungefär en procentenhet.
Uppgången kommer under en period då regeringsbildningen präglats av diskussioner om vilka partier som kan ingå i eller stödja en regering.
Per Söderpalm pekar på Miljöpartiets mer återhållsamma offentliga roll under förhandlingarna som en möjlig förklaring. Centerpartiet och Vänsterpartiet har samtidigt hamnat mer i centrum för motsättningarna kring ett regeringsunderlag.
Det är dock en tolkning av opinionsförändringen. Mätningen fastställer inte varför enskilda väljare har ändrat sina partisympatier.
Opinionsmätningen ändrar inte mandatfördelningen
Trots att Moderaterna och Miljöpartiet ökar och Liberalerna ligger under fyra procent förändras inte mandatfördelningen i riksdagen.
Valresultatet från den 13 september gäller fortfarande.
De fyra partierna S, V, C och MP har tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L har 173.
Moderaterna har fortfarande 70 mandat, Miljöpartiet 22 och Liberalerna 19.
Fyraprocentsspärren avgör vilka partier som får mandat vid ett riksdagsval. Ett parti som senare sjunker under fyra procent i en opinionsmätning förlorar inte sina redan tilldelade mandat.
Det är därför valresultatet, inte den nya opinionsmätningen, som ligger till grund för den pågående regeringsbildningen.
Mätningen gjordes före Anderssons senaste besked
En annan viktig omständighet är när undersökningen genomfördes.
Verian samlade in svaren mellan den 28 september och den 11 oktober, med omkring 3 000 deltagare.
Det innebär att undersökningen avslutades innan Magdalena Andersson den 13 oktober meddelade att hon inte hade lyckats samla ett regeringsunderlag.
Som Hurbra tidigare rapporterat har regeringsbildningen gått vidare till en statsministeromröstning. Talmannen har lagt fram Andersson som förslag till statsminister för en ren socialdemokratisk regering.
Omröstningen är planerad till torsdagen den 15 oktober klockan 12.00.
Den nya väljarbarometern visar alltså opinionsläget före Anderssons senaste besked. Den kan inte användas för att avgöra hur väljarna har reagerat på den fortsatta regeringsbildningen.
Verians undersökning bygger på en slumpmässigt rekryterad panel och resultaten viktas bland annat utifrån demografiska uppgifter och tidigare partival. Svarsfrekvensen ligger omkring 40 procent.
Nästa mätningar får visa om Moderaternas och Miljöpartiets uppgångar består och om Liberalernas stöd stabiliseras efter att regeringsfrågan har klarnat.