SVT:s valkompass inför valet 2026 bröt inte mot kraven på saklighet och opartiskhet. Det slår Granskningsnämnden fast efter anmälningar om missvisande partisvar och felaktigt formulerade frågor. Avgörande för friandet var att SVT tydligt visade att svaren kom från partierna själva.
Beslutet offentliggjordes den 19 oktober och är första gången Granskningsnämnden prövar innehållet i SVT:s valkompass. Granskningen har blivit möjlig genom det nya regelverket för public service.
Anmälningarna gällde bland annat att vissa partiers svar inte ansågs överensstämma med deras egna partiprogram. Nämnden bedömer ändå att publiceringen uppfyllde kraven på saklighet och opartiskhet.
Anmälningarna gällde både frågor och partisvar
SVT:s valkompass inför riksdagsvalet 2026 innehöll frågor om bland annat marknadshyror, fängelsestraff, medborgarskap och vinster i skolan.
Anmälarna ansåg att vissa partier hade lämnat svar som inte stämde med deras partiprogram eller konkreta politiska förslag. Det skulle kunna ge väljarna en missvisande bild av vad partierna faktiskt står för.
Kritiken riktades också mot hur vissa frågor hade formulerats. Enligt anmälarna var formuleringarna i flera fall felaktiga.
Det handlade därmed både om informationen som väljarna mötte i valkompassen och om hur SVT hade utformat själva jämförelsen mellan partierna.
Därför friade Granskningsnämnden SVT
En central del av nämndens bedömning var att det tydligt framgick att partierna själva hade formulerat sina svar.
SVT hade alltså redovisat partiernas egna beskrivningar av sina ståndpunkter, inte presenterat svaren som resultatet av en oberoende granskning av partiernas politik.
Att vissa svar kunde skilja sig från partiprogrammen, eller gällde frågor där partierna saknade konkreta förslag, innebar därför inte i sig att SVT:s publicering var osaklig.
Granskningsnämnden bedömde inte heller att de anmälda frågornas formuleringar gjorde publiceringen osaklig.
Sammantaget fann nämnden att valkompassen inte stred mot reglerna om saklighet och opartiskhet.
Friandet betyder inte att alla partisvar är korrekta
Det finns en viktig skillnad mellan att godkänna en publicering och att bekräfta sanningshalten i allt som publicerats.
Granskningsnämndens beslut innebär inte att varje partisvar har kontrollerats och befunnits överensstämma med partiets program eller faktiska politik.
Prövningen gäller SVT:s ansvar som public service-företag. Den handlar om huruvida valkompassen presenterades på ett sätt som uppfyllde kraven på saklighet och opartiskhet.
Det innebär samtidigt inte att SVT generellt saknar ansvar för politiska uppgifter som publiceras. Bedömningen gäller den aktuella publiceringen och hur partiernas svar presenterades där.
För väljarna är skillnaden betydelsefull. Ett parti kan beskriva sin politik på ett sätt som andra anser vara ofullständigt eller missvisande, utan att det automatiskt betyder att en medieaktör bryter mot reglerna genom att återge beskrivningen.
Ny lag gjorde granskningen möjlig
Beslutet är också ett exempel på hur det utvidgade regelverket för public service fungerar.
Sedan den 1 januari 2026 omfattar kraven på saklighet och opartiskhet även public service-innehåll på digitala plattformar, exempelvis webbplatser och sociala medier.
Tidigare var Granskningsnämndens prövning knuten till traditionella radio- och tv-sändningar på ett annat sätt. Det nya regelverket är teknikneutralt och gör det möjligt att granska fler former av publiceringar.
SVT:s valkompass är därmed en av de digitala tjänster som nu omfattas av nämndens tillsyn.
Den som vill läsa myndighetens motivering hittar den i Mediemyndighetens besked om friandet.
Vad säger egentligen en valkompass?
SVT lanserade sin valkompass inför riksdagsvalet den 10 juni 2026. Senare följde lokala valkompasser för kommuner och regioner.
Tjänsten jämför användarens åsikter med partiernas svar på ett urval politiska frågor. Användaren kan också markera vilka frågor som är särskilt viktiga, vilket påverkar resultatet.
Men en hög procentuell överensstämmelse betyder inte nödvändigtvis att väljaren delar ett partis samlade politik. Resultatet beror på vilka frågor som ingår, hur de formulerats och hur svaren vägs samman.
Det är också en anledning att jämföra hur olika valkompasser fungerar och inte låta ett enskilt matchningsresultat avgöra partivalet.
Granskningsnämndens friande förändrar inte dessa begränsningar. Beslutet fastslår att SVT:s publicering uppfyllde de krav som prövades – inte att valkompassen ger en fullständig eller obestridlig bild av varje partis politik.