SVT och Sveriges Radio vill ha full kompensation för kraftigt ökade kostnader för marknätet. Totalt handlar det om 465 miljoner kronor under 2026 och 2027. Om staten bara ersätter en del av ökningen varnar bolagen för att pengar kan behöva tas från journalistik, program och digital utveckling.

SVT begär 383 miljoner kronor och Sveriges Radio 82 miljoner kronor i extra medel för de två åren. Pengarna gäller inte en allmän förstärkning av public service-budgetarna, utan kostnaderna för att fortsätta distribuera tv och radio via marknätet.

Regeringen har ännu inte bestämt hur stor kompensationen ska bli. Fyra nivåer har lagts fram: 25, 50, 75 eller 100 procent av den beräknade merkostnaden.

Därför har marknätet blivit mycket dyrare

En viktig förklaring är att allt färre kommersiella tv-bolag använder marknätet.

Betal-tv-sändningarna upphörde under 2025 och TV4 lämnade marknätet i början av 2026. Därmed är betydligt färre aktörer kvar och delar på kostnaden för infrastrukturen.

För SVT har kostnaden för marknätsdistribution stigit från 163 miljoner kronor 2024 till 374 miljoner kronor 2026. Sveriges Radios kostnad har under samma period ökat från 285 till 340 miljoner kronor.

Samtidigt förändrades villkoren för Teracom, det statliga bolag som driver marknäten. Från den 1 januari 2026 omfattas bolaget inte längre av samma krav på kostnadsorienterad prissättning.

SVT och Sveriges Radio kan inte heller själva besluta att helt lämna marknätet för att minska kostnaderna. Riksdagen har beslutat att public service-bolagen ska fortsätta sina marksändningar under perioden 2026–2033 och att sändningarna ska nå minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen.

Ett viktigt skäl är beredskapen. Marknätet ska kunna användas även när internet eller andra distributionsvägar fungerar dåligt, exempelvis vid större samhällsstörningar, kris eller krig.

Så mycket kan SVT och SR få

Regeringen har lagt fram fyra möjliga nivåer för kompensationen under 2026 och 2027.

Det finns alltså ännu inget regeringsbeslut om att public service-bolagen ska få 465 miljoner kronor. Det är nivån som SVT och SR själva vill ha.

I regeringens underlag om de ökade kostnaderna för marknätet diskuteras även skäl för en lägre ersättning.

Bland annat finns osäkerhet kring exakt hur stor del av kostnadsökningen som beror på att andra tv-bolag lämnat nätet. Inflation, investeringar, säkerhetskrav och andra kostnader hos Teracom kan också spela in.

SVT varnar för mindre pengar till programmen

SVT är tydligt med vad en lägre kompensation kan innebära.

Om bolaget inte får full ersättning måste delar av kostnaden för marknätet täckas med den ordinarie budgeten. Enligt SVT riskerar det att föra pengar från journalistik, programverksamhet och digital utveckling till distribution.

Det betyder däremot inte att ett visst program automatiskt läggs ned om regeringen väljer exempelvis 50 eller 75 procents kompensation.

Det finns i nuläget ingen offentlig lista över program som skulle försvinna. Hur SVT prioriterar sin budget är i slutändan en fråga för bolaget.

Marknätskostnaden kommer dessutom i ett läge där SVT redan har arbetat med besparingar och förändringar i verksamheten. Hurbra har tidigare gått igenom SVT:s förändringar och besparingar inför 2027.

Sveriges Radio pekar på lokal journalistik

Även Sveriges Radio vill ha full kompensation.

SR skriver att en lägre ersättning kan tvinga bolaget att göra omprioriteringar inom bland annat journalistik, lokal närvaro, säkerhetsarbete och annan kärnverksamhet.

Bolaget vill samtidigt inte låsa 2027 års ersättning till dagens uppskattning. SR vill att stödet för det året ska utgå från den faktiska kostnaden efter förhandlingarna med Teracom.

Myndigheten för civilt försvar stöder också full kompensation. Myndigheten ser marknätet som en viktig del av totalförsvaret och anser att kostnaden på längre sikt inte bör konkurrera med pengar som är avsedda för public service-bolagens programverksamhet.

Tidningsutgivarna, TU, förespråkar i stället att 75 procent av merkostnaden ersätts i ett första steg och att en eventuell ytterligare ersättning bestäms när de verkliga kostnaderna är kända.

Public service-avgiften väntas inte höjas

De extra pengarna behöver enligt regeringens underlag inte finansieras genom en höjd public service-avgift.

Pengarna finns redan tillgängliga på public service-kontot, och regeringens bedömning är att inget av de fyra alternativen ska påverka hur stor avgiften blir för hushållen.

Full kompensation innebär samtidigt inte att SVT och SR slipper andra besparingar. Regeringen räknar med att bolagen även framöver kommer att behöva effektivisera verksamheten och prioritera mellan olika kostnader.

Frågan gäller bara 2026 och 2027

Den lösning som nu diskuteras är tillfällig.

Regeringen har tillsatt en särskild distributionsutredning som ska se över hur public service-bolagens marknätsdistribution ska organiseras och finansieras på längre sikt.

Tanken är att en ny modell ska kunna börja påverka kostnaderna från 2028.

Fram till dess är huvudfrågan hur stor del av den kraftiga kostnadsökningen staten ska ersätta. Får SVT och Sveriges Radio hela beloppet på 465 miljoner kronor täcks den beräknade merkostnaden. Blir ersättningen lägre måste bolagen själva hitta pengar till resten – och det är där risken för nya neddragningar i den ordinarie verksamheten uppstår.