Tre av SVT:s lokalredaktioner publicerade filmer som påstods visa ovanliga djur på olika platser i Sverige. Men varken filmerna eller personen som tipsade om dem var vad de utgav sig för att vara. Bakom bluffen stod en dokumentärproduktion för SVT som ville testa hur redaktionerna hanterar AI-manipulerat material.

Det var torsdagen den 5 november 2026 som sju av SVT:s lokalredaktioner kontaktades av en person som kallade sig Gustav. Han hade filmer på ovanliga djurobservationer som han ville tipsa redaktionerna om.

Tre redaktioner valde att publicera materialet. Först senare upptäcktes att filmerna var manipulerade med artificiell intelligens, AI.

Tre SVT-redaktioner publicerade falska djurfilmer

De fejkade filmerna föreställde djur som normalt inte förväntas dyka upp på de aktuella platserna.

• SVT Skåne: Ett lodjur som påstods ha filmats i en villaträdgård utanför Ystad.
• SVT Gävleborg: En järv som uppgavs ha synts på gamla kyrkogården i Boulognerskogen i Gävle.
• SVT Västmanland: En utter som påstods röra sig i centrala Västerås.

Filmerna publicerades under sen eftermiddag den 5 november. Först ut var SVT Skåne klockan 17.06, följt av Gävleborg klockan 17.24 och Västmanland klockan 17.45.

Samtliga publiceringar drogs senare tillbaka.

Så kunde SVT luras trots faktakontroller

En avgörande del av experimentet var att redaktionerna inte bara fick tillgång till videoklipp. De hade också kontakt med den påstådda tipsaren, bland annat genom telefon- och videosamtal.

Även intervjumaterialet med Gustav var AI-manipulerat.

Det innebar att journalisterna mötte något som liknade en vanlig nyhetssituation: en person hörde av sig, berättade om en händelse och kunde visa ett filmklipp som stöd för sin historia.

Särskilt intressant är vad som hände på SVT Gävleborg.

Redaktionen kontaktade länsstyrelsens viltexperter för att undersöka om en järv faktiskt skulle kunna dyka upp i centrala Gävle. Svaret var att det inte var omöjligt, eftersom järvar förekommer i området.

Kontrollen gav alltså stöd för att händelsen skulle kunna inträffa. Däremot bevisade den inte att den aktuella filmen var äkta.

Det är en viktig skillnad när AI kan skapa trovärdiga bilder och annat innehåll. En berättelse kan vara fullt möjlig utan att det bildmaterial som påstås bevisa den är autentiskt.

Så upptäcktes bluffen

Misstankarna väcktes när det framkom att samma avsändare hade kontaktat flera lokalredaktioner med olika spektakulära djurfilmer.

Redaktionerna började jämföra uppgifterna och granska materialet närmare. Det blev då tydligt att filmerna inte gick att lita på.

Skåneredaktionen upptäckte ytterligare misstänkta detaljer när lodjursfilmen undersöktes på nytt. I Gävleborg drogs publiceringen tillbaka när sambandet mellan de olika tipsen blev känt.

Under torsdagen avpublicerades filmerna.

Först fredagen den 6 november blev det känt vem som hade iscensatt bluffen. Då avslöjades att klippen kom från en dokumentärproduktion för SVT.

I SVT:s egen redogörelse för experimentet visas också hur redaktionerna hade blivit vilseledda.

Dokumentärproduktion för SVT låg bakom

Experimentet genomfördes inom arbetet med en dokumentärserie som undersöker hur väl samhället är rustat för hot och problem kopplade till AI.

Forskaren och programledaren Gustav Almqvist står bakom försöket.

Tanken var att testa hur journalistiska redaktioner hanterar ett tips där både personen bakom berättelsen och det tillhörande bildmaterialet kan vara manipulerade.

Dokumentärproduktionen var skild från de berörda nyhetsredaktionerna. Journalisterna som tog emot tipsen var alltså inte införstådda med att de deltog i ett experiment.

Den ansvarige utgivaren för produktionen, Axel Björklund, har försvarat metoden som ett sätt att pröva redaktionernas rutiner i praktiken.

SVT medger att redaktionerna brustit

Från nyhetsredaktionernas sida är bedömningen tydlig: filmerna borde inte ha publicerats utan tillräcklig kontroll av deras äkthet.

Joanna Wågström, ansvarig utgivare för SVT Nyheter Gävleborg, konstaterar att redaktionen har brustit.

SVT har också uppgett att händelsen leder till förändrade publiceringsrutiner.

Experimentet visar samtidigt att det inte räcker att kontrollera om en uppgift verkar rimlig eller om en tipsare framstår som trovärdig.

När både en människa i ett videosamtal och dennes påstådda bevismaterial kan manipuleras måste även själva materialets ursprung och äkthet kunna granskas.

Det var just den skillnaden som blev avgörande när tre SVT-redaktioner publicerade filmer som aldrig dokumenterat de djurhändelser de påstod sig visa.