Sverige vill pressa den olympiska rörelsen genom att stoppa EU-stöd efter beslutet att släppa tillbaka Ryssland. Det låter som ett hårt ekonomiskt svar, men pengarna som går att identifiera betalas till den europeiska olympiska organisationen EOC – inte direkt till IOK. Beloppet är dessutom litet i förhållande till den olympiska rörelsens miljardintäkter.

Den svenska regeringen vill att EU ska se över sitt ekonomiska stöd till den olympiska rörelsen efter Internationella olympiska kommitténs nya besked om Ryssland.

IOK beslutade den 7 juli att tills vidare häva avstängningen av Rysslands olympiska kommitté. Samtidigt upphör flera av de tidigare rekommendationerna om hur internationella idrottsförbund ska behandla ryska deltagare.

Beslutet innebär inte automatiskt att ryska idrottare omedelbart kan tävla under rysk flagga i alla sporter. Det är fortfarande upp till de internationella förbunden och arrangörerna att avgöra de praktiska villkoren. Men riktningen är tydlig: Ryssland är på väg tillbaka in i den olympiska gemenskapen trots att anfallskriget mot Ukraina fortsätter.

Sverige vill nu svara genom EU:s plånbok.

EU-stödet går inte direkt till IOK

Den första viktiga skillnaden är att EU-stödet som går att belägga inte betalas direkt till IOK.

I EU-kommissionens arbetsprogram för Erasmus+ 2026 finns ett särskilt stöd på 350 000 euro till European Olympic Committees, EOC. Det motsvarar omkring fyra miljoner svenska kronor.

EOC är paraplyorganisationen för Europas nationella olympiska kommittéer. Sveriges olympiska kommitté är en av medlemmarna. Organisationen är en del av den olympiska rörelsen och arbetar nära IOK, men EOC och IOK är inte samma organisation.

Pengarna är avsedda för ett tvåårigt projekt där EOC ska sprida kunskap och goda exempel från EU-finansierade idrottssatsningar. Arbetet omfattar bland annat jämställdhet, inkludering, hållbarhet, volontärarbete och god styrning inom idrotten.

Det svenska utspelet är därför mer komplicerat än att EU helt enkelt skulle kunna stänga av en direkt betalning till IOK:s ledning.

Ett stopp skulle i praktiken kunna drabba en europeisk organisation och projekt som inte har fattat beslutet om Rysslands återkomst.

Sverige kan inte stoppa pengarna ensamt

Sverige kan driva frågan i EU och försöka samla andra medlemsländer bakom ett krav på att stödet ska frysas eller omprövas. Regeringen kan däremot inte på egen hand stoppa ett bidrag som ligger i EU-kommissionens arbetsprogram.

För att få verklig effekt behöver Sverige övertyga kommissionen eller skapa ett tillräckligt starkt politiskt tryck från medlemsländerna.

Det finns också praktiska frågor som ännu inte är besvarade.

Det är inte klarlagt om bidragsavtalet redan har undertecknats, om pengar har betalats ut eller vilka möjligheter kommissionen har att avbryta ett redan beslutat projekt. Det är också oklart om Sverige enbart riktar in sig på stödet till EOC eller om regeringen vill kartlägga fler ekonomiska kopplingar mellan EU och den olympiska rörelsen.

Förslaget är därför i nuläget framför allt ett politiskt utspel. Det kan utvecklas till ett konkret krav, men Sverige behöver fler länder med sig och ett tydligare svar från kommissionen.

Fyra miljoner skrämmer knappast IOK

Det aktuella stödet är betydande för ett enskilt europeiskt idrottsprojekt. För IOK:s ekonomi är det närmast obetydligt.

IOK:s intäkter kommer huvudsakligen från försäljningen av tv-rättigheter, sponsring och kommersiella avtal kopplade till de olympiska spelen. Under en olympisk fyraårsperiod handlar det om miljardbelopp i dollar.

Ett indraget EU-bidrag på 350 000 euro skulle därför inte förändra IOK:s möjlighet att arrangera OS eller finansiera sin verksamhet. Det skulle inte heller i sig tvinga organisationen att ändra beslutet om Ryssland.

Det är heller inte säkert att IOK skulle känna någon större direkt ekonomisk effekt, eftersom mottagaren av pengarna är EOC.

Det svenska hotets styrka ligger i stället i signalvärdet.

EU har ett formellt samarbete med den europeiska olympiska rörelsen och motiverar stödet med gemensamma värden som demokrati, solidaritet, inkludering och god styrning. Sverige kan argumentera för att det blir motsägelsefullt att fortsätta samarbetet som vanligt när Ryssland åter släpps in i den internationella idrotten.

Kan bli början på ett större tryck

Det är först om fler länder ansluter sig som frågan kan bli besvärlig för den olympiska rörelsen.

Sverige var tidigare med och samlade en bred internationell grupp mot att ryska och belarusiska idrottare skulle få återvända till stora tävlingar. Ett liknande samarbete skulle kunna sätta press på EU-kommissionen att villkora framtida stöd.

Då handlar det inte längre bara om fyra miljoner kronor.

EU kan i teorin börja ställa tydligare krav på organisationer som får pengar till idrottsprojekt. Finansiering och formella samarbeten skulle exempelvis kunna kopplas till hur organisationerna hanterar Ryssland, mänskliga rättigheter och den europeiska idrottsmodellens grundläggande värden.

En sådan utveckling skulle få större betydelse än det enskilda EOC-bidraget.

Samtidigt finns ett tydligt motargument. Pengarna finansierar projekt för inkludering, jämställdhet och bättre styrning inom europeisk idrott. Ett stopp kan slå mot verksamheter som EU egentligen vill stärka, utan att personerna bakom IOK:s Rysslandsbeslut påverkas särskilt mycket.

Sverige måste välja vad man vill uppnå

Det svenska utspelet väcker därför en grundläggande fråga: är målet att straffa den olympiska rörelsen eller att faktiskt få IOK att ändra sitt beslut?

Om målet främst är att markera politiskt fungerar förslaget. Sverige visar att IOK:s beslut kan få konsekvenser och att samarbetet med europeiska institutioner inte bör tas för givet.

Om målet är att tvinga fram en kursändring krävs betydligt mer.

Sverige behöver då samla flera EU-länder, identifiera vilka ekonomiska samarbeten som verkligen betyder något och formulera konkreta villkor för fortsatt stöd. Annars riskerar hotet att stanna vid att ett mindre europeiskt projekt förlorar pengar, medan IOK:s beslut ligger fast.

Den verkliga prövningen blir därför inte om Sverige kan stoppa 350 000 euro. Den blir om regeringen kan göra frågan till en bredare europeisk konflikt om Rysslands plats i världsidrotten.

Fler analyser och aktuella nyheter finns på Hurbra Sport.