Sverige ska överlåta tio arbets- och höghastighetsbåtar från Kustbevakningen till Ukraina. Båtarna har nått slutet av sin tekniska livslängd i svensk tjänst, men bedöms fortfarande kunna göra stor nytta för Ukrainas räddningstjänst. Där ska de bland annat användas för minröjning, bogsering och transporter.

Regeringen fattade beslutet om överlåtelsen den 27 augusti. Det handlar om tio båtar ur Kustbevakningens befintliga flotta som ska lämna Sverige och tas över av Ukrainas statliga räddningstjänst, State Emergency Service of Ukraine, SESU.

Innan båtarna skickas ska svenska myndighetsmarkeringar tas bort och utrustning som är specifik för Kustbevakningen demonteras. Därefter ansvarar Myndigheten för civilt försvar för transporten till Ukraina.

Enligt regeringens besked om donationen ska båtarna bland annat kunna användas för minröjning, bogsering, transporter och andra räddningsinsatser på vatten.

Därför lämnar båtarna Kustbevakningen

Att båtarna beskrivs som uttjänta innebär inte att de är obrukbara.

Kustbevakningen håller på att byta ut flera äldre arbets- och höghastighetsbåtar som har nått sin tekniska livslängd. Kraven på en båt i svensk kustbevakningstjänst är dessutom höga. Den ska kunna användas regelbundet under krävande förhållanden och fungera tillsammans med myndighetens övriga fartyg, system och utrustning.

När äldre båtar ersätts kan de därför fortfarande ha ett värde i andra typer av verksamhet.

Kustbevakningen har de senaste åren inlett ett större generationsskifte. Nya höghastighetsbåtar i KBV 100-serien ska levereras under perioden 2026–2029, samtidigt som nya arbetsbåtar i KBV 150-serien successivt ersätter äldre båtar.

Regeringen har inte offentliggjort exakt vilka tio individer eller modeller som ska skickas till Ukraina. Det går därför inte att slå fast att någon bestämd KBV-båt ingår i donationen.

Ska användas vid minröjning

I Ukraina blir användningsområdet ett annat.

Kriget har skapat ett omfattande behov av minröjning även i floder, sjöar och andra vattendrag. Minor och annan explosiv ammunition kan hamna i vatten efter strider, översvämningar, förstörd infrastruktur och nedskjutna vapen och drönare.

För Ukrainas räddningstjänst innebär det att båtar behövs både för själva arbetet med att hitta och hantera explosiva föremål och för att transportera personal och utrustning.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin pekar framför allt ut minröjning, bogsering och transporter som områden där båtarna kan användas.

Det är alltså inte fråga om tio nya stridsbåtar till Ukrainas militär. Mottagaren är den civila räddningstjänsten SESU, och huvuduppgifterna handlar om räddningsarbete och minhantering.

Sverige skickar redan båtar till Ukraina

Donationerna är en del av ett större svenskt stöd till Ukrainas förmåga att hantera minor och explosiva lämningar efter kriget.

Myndigheten för civilt försvar har sedan tidigare arbetat med att köpa in och leverera särskilda båtar till SESU. Målet är att 25 sådana båtar ska ha levererats före utgången av 2026.

De tio båtar som nu lämnar Kustbevakningen är ett separat tillskott. De tas direkt från den svenska myndighetens befintliga flotta i samband med att äldre materiel fasas ut.

Sverige har samtidigt lämnat betydligt större militärt stöd till Ukraina. Det omfattar bland annat vapen, ammunition, luftvärn och militär materiel. Sveriges stöd till Ukraina har också omfattat diskussioner om svenska Gripenplan.

De tio Kustbevakningsbåtarna fyller en annan roll. De ska kunna lösa praktiska uppgifter på vatten där Ukraina har ett akut behov och där äldre svenska båtar fortfarande kan vara användbara.

Tio äldre svenska båtar får ett nytt uppdrag

För Kustbevakningen innebär beslutet att materiel som ändå är på väg ut ur svensk tjänst kan avvecklas samtidigt som den får fortsatt användning.

För Ukraina är värdet framför allt funktionellt. En arbetsbåt som är för gammal för Kustbevakningens långsiktiga svenska behov kan fortfarande fungera för transporter, bogsering och räddningsarbete. Höghastighetsbåtar kan på samma sätt ge räddningspersonal möjlighet att snabbt ta sig mellan olika platser.

Det är också därför uppgiften om att båtarna är uttjänta behöver sättas i sitt sammanhang. De bedöms inte längre vara rätt materiel för Kustbevakningens framtida verksamhet, men de bedöms fortfarande kunna fylla en konkret funktion i Ukraina.

Efter avidentifiering och demontering av svensk myndighetsutrustning ska de tio båtarna nu förberedas för transport. Nästa uppdrag blir inte svensk kustbevakning, utan minröjning och räddningsarbete i ett land där behovet av fungerande båtar är betydligt mer akut.