Sveriges ekonomi växte med 0,4 procent under tredje kvartalet 2026, något mer än väntat. Men bakom den positiva BNP-siffran finns en tydlig inbromsning i september. Samtidigt visar nya siffror att svenska hushåll blivit betydligt mer pessimistiska om ekonomin. Nu riktas blickarna mot Riksbankens räntebesked den 4 november.

Sveriges BNP steg mer än väntat

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,4 procent under årets tredje kvartal jämfört med föregående kvartal, enligt SCB:s preliminära BNP-indikator som publicerades torsdagen den 29 oktober.

Analytiker hade i genomsnitt räknat med en ökning på 0,3 procent, enligt Bloombergs sammanställning. Utfallet blev därmed något bättre än marknadens förväntningar.

Jämfört med samma kvartal 2025 växte den svenska ekonomin med 2,8 procent.

Den positiva överraskningen kommer dock med en viktig reservation. Under andra kvartalet växte BNP med hela 1,6 procent. Tillväxttakten har alltså bromsat in betydligt, även om ekonomin fortfarande utvecklas i positiv riktning.

Sveriges BNP i siffror

Siffrorna visar att den svenska ekonomin fortsätter att återhämta sig, men utvecklingen är ojämn mellan månaderna.

Stark augusti räddade kvartalet

Den största förklaringen till att tredje kvartalet slutade på plus är den starka utvecklingen under augusti.

Då steg BNP med 1,1 procent jämfört med juli. Uppgången var relativt bred och omfattade både hushållens konsumtion och produktionen i flera varubranscher.

Augustis styrka bidrog till att hålla uppe tillväxten trots att ekonomin försvagades under den sista månaden av kvartalet.

I september föll BNP med 0,7 procent jämfört med augusti. Nedgången visar att återhämtningen ännu inte är stabil.

Den som vill följa utvecklingen månad för månad kan läsa mer om Sveriges starka BNP-uppgång i augusti.

Det är samtidigt för tidigt att slå fast exakt vilka delar av ekonomin som bidrog mest till hela tredje kvartalets tillväxt. Den mer detaljerade nationalräkenskapsstatistiken publiceras först i november.

Hushållens konsumtion ökar – men framtidstron faller

Utvecklingen bland svenska hushåll ger en blandad bild av ekonomin.

SCB:s konsumtionsindikator visar att hushållens konsumtion steg med 1,2 procent i september jämfört med augusti. På årsbasis var ökningen 3,5 procent.

Samtidigt minskade detalhandelns försäljningsvolym med 0,4 procent under september. Framför allt var utvecklingen svag inom sällanköpshandeln.

Skillnaden beror bland annat på att hushållens totala konsumtion omfattar betydligt mer än inköp i butiker.

En ännu tydligare varningssignal kom från Konjunkturinstitutets nya barometer, som också publicerades den 29 oktober.

Hushållens förtroendeindikator föll från 102,3 i september till 94,3 i oktober. Det är en nedgång med åtta enheter på bara en månad.

Bakom försämringen ligger framför allt att hushållen ser mer negativt på både sin egen ekonomi och Sveriges ekonomiska utveckling framöver.

Det innebär att den faktiska konsumtionen hittills har utvecklats bättre än hushållens framtidsbedömningar antyder.

Industrin betydligt mer optimistisk

Bilden är annorlunda bland svenska företag.

Konjunkturinstitutets samlade barometerindikator steg från 107,2 till 108,1 i oktober. Tillverkningsindustrins förtroendeindikator ökade samtidigt från 106,5 till 111,5.

Industrins stämningsläge är därmed det starkaste sedan augusti 2022.

Det finns alltså en tydlig skillnad mellan hushållens växande oro och industriföretagens mer positiva syn på konjunkturen.

Företagens förväntningar om högre försäljningspriser är också betydelsefulla. Om fler företag genomför prishöjningar kan det bidra till ett högre inflationstryck.

Vad betyder BNP-siffrorna för Riksbankens ränta?

De nya tillväxtsiffrorna kommer bara några dagar före Riksbankens nästa räntebesked.

Styrräntan ligger på 1,75 procent och Riksbanken har tidigare signalerat att räntan kan behöva höjas under 2026 om inflationen och konjunkturen utvecklas enligt prognoserna.

Att BNP växer mer än väntat kan stärka argumenten för en stramare penningpolitik. En ekonomi som utvecklas starkare kan innebära att behovet av stimulerande räntor minskar.

Samtidigt talar andra uppgifter för försiktighet.

BNP föll i september, hushållens framtidstro har försämrats och KPIF-inflationen låg på 1,5 procent samma månad.

Riksbanken behöver därför väga flera signaler mot varandra. En enskild BNP-indikator avgör inte räntepolitiken.

Tidigare bedömningar av utvecklingen finns också i Nordeas ränteprognos.

Vad innebär det för bolånen?

För hushåll med rörliga bolån kan nästa räntebesked få betydelse för de kommande månadernas boendekostnader.

Om Riksbanken höjer styrräntan kan bankernas rörliga bolåneräntor följa med uppåt. Sambandet är dock inte automatiskt eftersom bankernas finansieringskostnader, konkurrens och räntemarginaler också påverkar.

För hushåll med bundna bolån påverkas den befintliga räntan normalt inte förrän bindningstiden löper ut.

Riksbankens nästa penningpolitiska beslut fattas den 3 november och offentliggörs onsdagen den 4 november klockan 09.30.

Någon ny räntehöjning är ännu inte beslutad.

Därför kan BNP-siffran ändras i november

Den tillväxtsiffra som SCB presenterade den 29 oktober är en preliminär BNP-indikator. Den ska ge en snabb bild av hur Sveriges ekonomi utvecklas innan de mer omfattande nationalräkenskaperna är färdiga.

Indikatorn bygger på ett begränsat statistikunderlag och kan därför revideras när fler uppgifter blir tillgängliga.

Den 27 november publicerar SCB den ordinarie BNP-beräkningen för tredje kvartalet. Då kommer också mer detaljerad information om bland annat hushållens konsumtion, investeringar, offentlig efterfrågan och utrikeshandel.

Även dessa uppgifter kan senare revideras.

De aktuella preliminära uppgifterna och metoden bakom beräkningarna finns hos Statistiska centralbyrån (SCB).