Alla fastställda suicid bland barn under 18 år ska nu utredas av en ny enhet på Folkhälsomyndigheten. Granskningarna ska följa barnets kontakter med bland annat vården, skolan och socialtjänsten för att hitta vad samhället hade kunnat göra annorlunda.

Verksamheten invigdes den 25 augusti 2026, men lagen började gälla redan den 2 juli och arbetet har påbörjats. Enheten ska byggas ut till omkring 15 medarbetare med olika kompetenser vid årsskiftet.

Så ska suicidutredningarna bland barn fungera

En utredning får starta först när en rättsmedicinsk undersökning har genomförts och ett dödsorsaksintyg har utfärdats. Rättsmedicinalverket blir därför en central ingång till fallen.

Folkhälsomyndigheten ska sedan kunna begära uppgifter från de verksamheter som haft information om barnet. Det kan vara hälso- och sjukvården, BUP, skolan, socialtjänsten, polisen, LSS-verksamheter och tillsynsmyndigheter.

Myndigheter och berörda yrkesverksamma är skyldiga att lämna de uppgifter som behövs. Närstående ska erbjudas att berätta om barnets liv och kontakter med samhället, men deltagandet är frivilligt.

Enheten ska kartlägga barnets livssituation, vilka insatser som gjordes och vilka åtgärder som hade kunnat förebygga dödsfallet. Flera utredningar ska därefter vägas samman för att hitta återkommande riskfaktorer, brister i samverkan och andra mönster.

Folkhälsomyndigheten beskriver att resultaten ska kunna leda till förebyggande åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

För vuxna ska inte varje suicid utredas. Där får myndigheten i stället välja särskilda teman eller grupper där det finns kunskapsluckor. Även dödsfall där avsikten är oklar kan granskas om en utredning bedöms kunna bidra till att förebygga suicid.

Ska hitta det som faller mellan myndigheterna

Regeringens huvudargument är att dagens granskningar blir för smala. Lex Maria inom vården och lex Sarah inom socialtjänsten undersöker främst vad som hänt i den egna verksamheten. Ingen aktör har haft till uppgift att följa hela händelseförloppet över verksamhetsgränserna.

Under 2022 kom 126 lex Maria-anmälningar och 10 lex Sarah-anmälningar om fullbordade suicid till IVO. Samma år registrerades totalt 1 254 fastställda suicid i Sverige.

Suicid kan ha samband med flera delar av livet samtidigt. För barn kan det handla om psykisk ohälsa, mobbning, annan utsatthet i skolan, problem hemma, diskriminering eller brister i informationsöverföringen mellan olika aktörer. Regeringen hänvisar också till en svensk studie där 40 procent av dem som avled i suicid inte hade haft kontakt med vården under sina sista tre månader.

En granskning som enbart bygger på journaler eller vårdens avvikelsehantering kan därmed missa centrala delar. Den nya enheten ska kunna följa ett barn mellan exempelvis skolan, BUP och socialtjänsten och undersöka om varningssignaler eller viktig information försvann på vägen.

Utredningarna ska inte avgöra vem som bär skuld

Enheten blir inte en ny tillsynsmyndighet. Uppdraget är att hitta systembrister och möjliga förbättringar, inte att avgöra om en viss läkare, lärare, socialsekreterare eller närstående bär ansvar för ett dödsfall.

IVO eller Skolinspektionen kan få veta att en suicidutredning har startat. De avgör sedan själva om det finns skäl att inleda tillsyn. En lex Maria- eller lex Sarah-utredning kan också genomföras parallellt.

Uppgifter om barnet och de efterlevande får ett starkt sekretesskydd som kan gälla i upp till 70 år. Resultaten ska i första hand spridas som samlade och anonymiserade lärdomar, inte som offentliga redogörelser för enskilda barn.

Slutsatserna ska återföras till regeringen, kommuner, regioner, vården, skolan, socialtjänsten och andra aktörer inom suicidprevention. De ska också användas när den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention följs upp.

Anna Lundh kritiserar det uteblivna forskningsuppdraget

Barnpsykiatern och KI-forskaren Anna Lundh välkomnar den nya enheten, men kritiserar att den saknar ett uttryckligt forskningsuppdrag.

Skillnaden är viktig. Folkhälsomyndigheten får anlita forskare och andra sakkunniga. Regeringens proposition säger också att verksamheten behöver vetenskaplig kompetens och en koppling till forskning för att utveckla och kvalitetssäkra metoderna. Enheten har däremot inte fått i uppdrag att bedriva egen akademisk forskning eller se till att resultaten publiceras vetenskapligt.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska institutet övervägdes som hemvist för verksamheten. Karolinska institutet och Region Värmland ville att hela eller delar av analysarbetet skulle placeras där.

Regeringen valde Folkhälsomyndigheten eftersom arbetet bedömdes behöva vara en tydlig myndighetsuppgift. Enheten måste kunna hantera sekretess, samla in känsliga uppgifter med stöd av lag och begära information från flera offentliga och privata verksamheter.

Socialminister Jakob Forssmed har svarat att han är öppen för att utveckla verksamheten om den kan göras bättre. Regeringen har dock inte lovat att enheten ska få ett eget forskningsuppdrag.

Verksamheten ska senare utvärderas av en annan myndighet. Den ursprungliga utredningen nämnde en utvärdering inom fem till tio år, medan Socialstyrelsen ansåg att en första kontroll efter något eller några år kan behövas. Regeringen har inte bestämt tidpunkt eller ansvarig myndighet.

Suiciden minskar inte på samma sätt bland unga

Under 2024 registrerades 1 230 säkert fastställda suicid i Sverige. Ytterligare 223 dödsfall registrerades där suicid misstänktes men avsikten var oklar. Det förklarar varför den årliga siffran ibland anges till omkring 1 200 och ibland till närmare 1 500.

Tio av de fastställda fallen 2024 gällde barn under 15 år. Under perioden 2012–2024 avled i genomsnitt 10 flickor och 11 pojkar om året i åldern 10–17 år i fastställda suicid.

Antalen är små och kan förändras kraftigt mellan enskilda år. Den långsiktiga nedgång som syns bland vuxna har samtidigt inte varit lika tydlig bland unga. Det är ett av skälen till att regeringen har valt att göra utredning obligatorisk efter varje fastställt suicid bland barn.

Om du eller någon närstående behöver hjälp

Vid akut fara eller konkreta självmordsplaner: ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning.

• Sjukvårdsrådgivning: 1177.
• Mind Självmordslinjen: 90 101, öppet dygnet runt.
• Bris för personer under 18 år: ring eller sms:a 116 111, öppet dygnet runt.