Mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo i Stureby 2009 väckte starka reaktioner, inte minst när två 16-åringar dömdes till ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård. Hur kunde påföljden bli så kort för ett mord? Svaret finns i reglerna för unga lagöverträdare, domstolarnas bedömningar och den lagstiftning som gällde när brottet begicks. Fallet uppmärksammas återigen i TV4:s GW:s mord den 10 november 2026.

Vad hände vid Sturebymordet 2009?

Natten mellan den 6 och 7 juni 2009 dödades 15-åriga Therese Johansson Rojo i samband med en ungdomsfest i Stureby i södra Stockholm.

Therese och de ungdomar som senare dömdes tillhörde samma sociala krets. Händelserna före mordet präglades av svartsjuka, konflikter och en omfattande kommunikation mellan de inblandade.

Utredningen kom att rikta in sig på två ungdomar, en pojke och en flicka som båda var 16 år. Pojken misstänktes för att ha utfört mordet, medan flickan misstänktes för att ha påverkat honom att begå det.

Det som gjorde fallet särskilt uppmärksammat var att åklagaren ansåg att mordet inte enbart kunde förklaras av pojkens eget beslut. Den andra ungdomens agerande bedömdes också ha haft en avgörande betydelse.

Sms-meddelandena blev viktiga bevis

En central del av brottsutredningen handlade om sms-kommunikationen mellan de två ungdomarna.

Meddelandena användes som bevisning för att klarlägga hur diskussionerna om Therese hade utvecklats och vilken påverkan flickan hade utövat på pojken.

Det handlade inte bara om att två ungdomar hade skrivit om våld. Domstolen behövde ta ställning till om kommunikationen hade bidragit till att pojken faktiskt begick mordet.

Skillnaden är juridiskt betydelsefull. Att uttrycka ilska eller skriva något hotfullt är inte automatiskt detsamma som att vara ansvarig för ett mord som någon annan utför.

För att döma någon för anstiftan krävs att personens agerande har förmått en annan att begå brottet.

I Sturebyfallet ansåg domstolarna att bevisningen var tillräcklig för att fälla flickan för anstiftan till mord.

Vad dömdes de två ungdomarna för?

Svea hovrätt fastställde den 5 februari 2010 domarna mot de båda ungdomarna.

Att de dömdes för olika brott betyder inte att flickans ansvar betraktades som oväsentligt.

Anstiftan till mord innebär att någon förmår en annan person att begå ett mord. Den som anstiftar ett brott kan dömas till ansvar även om personen inte själv utför den dödande handlingen.

I det här fallet ledde domstolarnas bedömningar till samma påföljd för båda ungdomarna.

Varför blev straffet bara ett år och åtta månader?

Det korta straffet var en av de frågor som väckte störst uppmärksamhet efter domarna.

Förklaringen måste framför allt sökas i att båda gärningspersonerna var 16 år när mordet begicks.

Svensk straffrätt gör en betydande skillnad mellan vuxna och minderåriga lagöverträdare. För den som begår ett allvarligt brott före 18 års ålder får åldern stor betydelse vid valet av påföljd och dess längd.

Domstolen ska bedöma brottets allvar, men också tillämpa de särskilda regler som gäller för unga personer.

Det innebär att två personer som begår samma typ av brott kan få mycket olika påföljder beroende på hur gamla de var vid gärningen.

Vad innebär sluten ungdomsvård?

Sluten ungdomsvård är inte ett vanligt fängelsestraff.

Påföljden innebär att den dömde placeras på ett särskilt ungdomshem med frihetsberövande och vård under den tid som domstolen bestämmer.

Det är alltså inte fråga om en frivillig insats eller att ungdomarna fick fortsätta sina liv utan att frihetsberövas.

Samtidigt skiljer sig sluten ungdomsvård från fängelse, både i hur påföljden verkställs och i de juridiska regler som används för att bestämma dess längd.

Ett år och åtta månaders sluten ungdomsvård är därför inte direkt jämförbart med ett lika långt fängelsestraff.

Mordlagen ändrades kort efter Sturebymordet

En särskilt viktig omständighet är att mordet begicks i juni 2009, strax innan Sverige ändrade straffskalan för mord.

Den 1 juli 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som förändrade möjligheterna att bestämma tidsbestämda fängelsestraff för mord.

Tidigare var straffskalan för mord tio års fängelse eller livstid. Efter ändringen blev det möjligt att döma till tidsbestämda straff på mellan tio och arton år, alternativt livstid.

Syftet var bland annat att skapa större utrymme att anpassa straffet efter hur allvarligt det enskilda mordet bedömdes vara.

Eftersom Therese mördades före lagändringen behövde den äldre lagstiftningen beaktas.

Det är dock viktigt att skilja mellan straffskalan för vuxna och de särskilda påföljdsregler som gällde för de två 16-åringarna.

Lagändringen innebar inte automatiskt att ungdomarna skulle ha fått ett avsevärt längre straff om brottet hade begåtts några veckor senare.

Däremot blev tidpunkten för mordet en fråga som uppmärksammades i den rättsliga diskussionen efter hovrättens dom.

Varför överklagades inte domen till Högsta domstolen?

Efter hovrättens avgörande diskuterades om påföljderna borde prövas av Högsta domstolen.

Den 2 mars 2010 meddelade riksåklagaren att hovrättens dom inte skulle överklagas.

Det innebar att de utdömda påföljderna stod fast.

I samband med beslutet uppmärksammade Åklagarmyndigheten frågan om påföljdernas proportionalitet och betydelsen av den ändrade lagstiftningen.

Riksåklagaren konstaterade att utgången möjligen hade kunnat bli annorlunda med de nya bestämmelserna.

Det är inte samma sak som att den nya lagen säkert skulle ha lett till längre påföljder. Uttalandet visar däremot att den rättsliga utvecklingen var relevant för diskussionen om domarna.

Beslutet och motiveringen finns hos Åklagarmyndigheten i beskedet om att Sturebydomen inte skulle överklagas.

GW:s mord tar upp Sturebyfallet på TV4

Tisdagen den 10 november 2026 sänder TV4 ett avsnitt av GW:s mord som behandlar Sturebymordet.

Leif GW Persson går i programserien igenom uppmärksammade svenska mordfall med fokus på omständigheterna kring brotten och den efterföljande utredningen.

Sturebyfallet har flera delar som gör det särskilt uppmärksammat: offret var bara 15 år, båda de dömda var minderåriga och sms-kommunikationen fick stor betydelse för bedömningen av vem som bar ansvar.

Dessutom väckte de utdömda påföljderna en debatt om hur rättssystemet ska hantera mycket allvarliga brott som begås av barn och ungdomar.

Avsnittet sänds klockan 21.30–22.00 på TV4 och finns även via TV4 Play.

I Hurbra:s separata guide till GW:s mord om Sturebymordet finns mer information om kvällens sändning, streaming och repriser.