Omkring 10 000 studenter och gymnasieelever demonstrerade i Köpenhamn på onsdagen mot den danska regeringens planer på att minska studiestödet. Enligt regeringens egna beräkningar kan 82 000 unga förlora hela sitt bidrag under minst en månad om året när de nya reglerna införs.
Demonstranterna samlades på Rådhuspladsen den 4 november innan protestmarschen fortsatte mot Christiansborg, där Danmarks parlament Folketinget håller till.
Under parollen Nu er det nok, ungefär ”Nu får det vara nog”, protesterade elever och studenter mot vad de anser vara ytterligare försämringar av deras ekonomiska villkor.
Bakom demonstrationen står 21 elev-, student- och ungdomsorganisationer. Arrangörerna hade även räknat med att omkring 30 000 gymnasieelever vid ett 40-tal skolor runt om i Danmark skulle delta i skolstrejker.
Så vill Danmark ändra studiebidraget
Protesterna riktas framför allt mot regeringens förslag att förändra det statliga studiestödet SU för unga som bor hemma hos sina föräldrar.
Förslaget innebär att föräldrarnas inkomster får större betydelse för hur mycket stöd en student kan få. De som har föräldrar med högre inkomster riskerar att förlora bidraget helt.
Enligt det danska utbildningsministeriets beräkningar skulle reglerna få följande konsekvenser:
| Föräldrarnas årsinkomst | Föreslaget studiestöd |
|---|---|
| Upp till cirka 420 000 danska kronor | Oförändrat, högst 3 202 kronor i månaden |
| Cirka 420 000–710 000 kronor | Minskande stöd, ned till 500 kronor i månaden |
| Över cirka 710 000 kronor | Inget studiestöd |
Beloppen avser danska kronor. Inkomstgränserna bygger på 2024 års nivåer och bidragsbeloppen på 2026 års nivåer.
I dag kan även hemmaboende studenter vars föräldrar har höga inkomster få ett grundbelopp på 1 154 danska kronor i månaden. Det stödet vill regeringen ta bort.
Regeringens beräkningar visar att omkring 82 000 studerande kan förlora hela bidraget under minst en månad om året. Ytterligare omkring 33 000 beräknas få ett lägre stöd under minst en månad.
Förändringen är planerad att börja gälla den 1 januari 2028, men något slutligt beslut har ännu inte fattats.
Studenterna protesterar mot regeringens prioriteringar
Den danska regeringen räknar med att reformen ska minska statens utgifter med omkring 500 miljoner danska kronor om året från 2028.
Regeringen bedömer också att förändringarna kan få fler studenter att arbeta vid sidan av utbildningen.
Det är samtidigt en av studentorganisationernas viktigaste invändningar. De anser att större ekonomisk press kan tvinga unga att lägga mer tid på extrajobb och mindre tid på studierna.
Missnöjet förstärks av andra planerade förändringar, bland annat ett arbetskrav för vissa nyutexaminerade som vill få arbetslöshetsersättning.
Studentorganisationerna ifrågasätter dessutom regeringens ekonomiska prioriteringar. Samtidigt som studiestödet föreslås minska vill regeringen sänka bolagsskatten från 22 till 19 procent fram till 2030.
Kritiken handlar därför både om studenternas privatekonomi och om hur regeringen väljer att fördela statens pengar.
En tidigare nedskärning är redan beslutad
Den nya reformen kommer dessutom efter ett tidigare beslut om att begränsa studiestödet inom högre utbildning.
I juni 2024 beslutade Folketinget att minska den generella ramen för SU från 70 till 58 månader för berörda studenter som påbörjat en ny utbildning den 1 juli 2025 eller senare.
Den förändringen börjar tillämpas från januari 2027.
Det är alltså två skilda förändringar: en redan beslutad begränsning av hur länge studenter kan få stöd och ett nytt förslag som kan minska eller helt ta bort bidraget för hemmaboende.
Vad händer efter protesterna?
Redan torsdagen den 5 november fortsätter den politiska behandlingen av regeringens budgetförslag.
Enligt Folketingets tidplan är nästa större behandling planerad till den 12 november. Den tredje behandlingen väntas den 9–10 december.
Det återstår också lagstiftningsarbete innan de föreslagna SU-förändringarna kan genomföras.
Demonstrationen i Köpenhamn kommer därmed medan den politiska processen fortfarande pågår och regeringen ännu har möjlighet att ändra sitt förslag.
För studenterna står betydande belopp på spel. För regeringen handlar frågan om hur besparingar och ekonomiska reformer ska finansieras – och hur mycket ekonomiskt ansvar som ska ligga på de studerande själva.