Stora Enso går vidare med sin satsning på att tillverka batterimaterial av trä. Tillsammans med kinesiska Shanshan Technology planerar bolaget en demonstrationslinje för ett kolmaterial som kan användas i batterier. Avtalet är ett viktigt steg mot industriell tillverkning, men kommersiella leveranser ligger fortfarande längre fram.

Det nya samarbetet presenterades tisdagen den 27 oktober och gäller Stora Ensos batterimaterial Lignode. En demonstrationslinje ska etableras i Ningbo i Kina för att utveckla och verifiera tillverkningen i större skala.

Materialet framställs av lignin, ett ämne som finns naturligt i trä och som frigörs när trä används för att tillverka pappersmassa.

Stora Enso har arbetat med tekniken under flera år. Det nya avtalet handlar därför inte om att börja utveckla ett helt nytt material, utan om att ta nästa steg från tidigare försök och batteriprototyper mot en tillverkning som fungerar industriellt.

Vad innebär Stora Ensos nya avtal?

Shanshan Technology är verksamt inom batterimaterial och blir nu partner i utvecklingen av Lignode.

Demonstrationslinjen ska visa om materialet kan tillverkas med tillräckligt jämn kvalitet och i större volymer. Det är avgörande för att batteritillverkare ska kunna använda det i kommersiella produkter.

Men flera viktiga uppgifter saknas fortfarande i Stora Ensos pressmeddelande.

Avtalet innebär alltså ett konkret utvecklingssteg, men ännu ingen bekräftad övergång till fullskalig kommersiell produktion.

Vilken del av batteriet kan ersättas med trä?

Det handlar inte om att bygga hela batterier av trä. Lignin används för att framställa hårt kol, som kan fungera som aktivt material i batteriets anod.

Anoden är batteriets negativa elektrod och spelar en central roll när batteriet laddas och används.

I vanliga litiumjonbatterier används oftast grafit som anodmaterial. Hårt kol kan vara ett alternativ, men är särskilt intressant för natriumjonbatterier.

Anledningen är att grafit inte fungerar lika väl för lagring av natriumjoner. Hårt kol är därför ett av de viktigaste materialen för denna batterityp.

Stora Ensos träbaserade material skulle därmed kunna ersätta hårt kol tillverkat av andra råvaror.

Natriumjonbatterier är intressanta eftersom de kan minska behovet av litium. Tekniken kan bland annat användas för energilagring och vissa typer av fordon, även om den fortfarande har betydligt mindre industriell omfattning än litiumjontekniken.

Stora Enso har redan tillverkat batteriprototyper

Satsningen har en längre historia än det nya avtalet antyder.

Redan 2021 startade Stora Enso pilotproduktion av Lignode i Sunila i Finland. Trots att massa- och ligninproduktionen på platsen senare avvecklades fortsatte utvecklingen av batterimaterialet.

I juni 2025 presenterade Stora Enso och svenska Altris natriumjonbatteriprototyper som använde Lignode. Företagen uppgav att de hade tillverkat battericeller med en kapacitet på 20 amperetimmar och en spänning på 3 volt med industriell utrustning i Sverige.

Det visar att tekniken har kommit längre än laboratorieförsök med enskilda material.

Samtidigt är det stor skillnad mellan att tillverka fungerande prototyper och att leverera stora mängder anodmaterial med jämn kvalitet, konkurrenskraftigt pris och dokumenterad livslängd.

Den skillnaden är central för att förstå betydelsen av demonstrationslinjen i Kina.

Svensk ligninproduktion kan få en viktig roll

Parallellt med utvecklingen i Kina byggs en möjlig råvaruförsörjning upp i Sverige.

Stora Enso ingick 2024 ett avtal med Södra om framtida ligninleveranser från massabruket i Mönsterås.

Södra bygger där en anläggning för industriell ligninproduktion, med planerad produktionsstart under vår eller sommar 2027. Enligt Södras uppdatering från oktober 2026 följer projektet tidsplanen.

Det finns därmed två utvecklingsspår: en svensk satsning på råvaran och ett kinesiskt samarbete kring tillverkning av batterimaterialet.

Stora Ensos uttalade ambition är fortfarande att på sikt etablera storskalig produktion i Europa. Någon sådan fabrik har däremot inte fått ett bekräftat startdatum.

Är träbaserade batterier verkligen bättre för miljön?

En av de stora fördelarna som Stora Enso lyfter fram är att lignin är en förnybar råvara från skogsindustrin.

Det finns en tydlig möjlighet att minska användningen av fossila råvaror och vissa traditionella kolmaterial. Men förnybart ursprung innebär inte automatiskt lägre klimatutsläpp.

Ligninet måste bearbetas med energi för att omvandlas till ett fungerande anodmaterial. Hur mycket energi som krävs, vilken energi som används och hur effektiv tillverkningen blir påverkar resultatet.

En vetenskaplig livscykelstudie publicerad i september 2026 undersökte klimatpåverkan från ligninbaserat kol jämfört med syntetisk grafit. I ett scenario med lägre tillverkningstemperatur beräknades klimatutsläppen kunna bli upp till 92 procent lägre.

Men vid betydligt högre processtemperaturer var klimatpåverkan ungefär jämförbar med syntetisk grafit.

Studien visar alltså att tillverkningsmetoden spelar stor roll. Den visar däremot inte att Stora Ensos Lignode har 92 procent lägre utsläpp eller att den planerade verksamheten i Ningbo kommer att nå sådana resultat.

En fullständig miljöbedömning behöver även ta hänsyn till transporter, råvarans alternativa användning och hur materialet presterar i färdiga batterier.

Vad händer nu?

Nästa avgörande steg blir att få demonstrationslinjen på plats och visa att Lignode fungerar i en större, upprepningsbar tillverkningsprocess.

Därefter återstår bland annat ytterligare kvalitetskontroller, kundernas tester och en ekonomiskt hållbar uppskalning.

Marknaden för natriumjonbatterier växer från en låg nivå. Enligt Internationella energiorganet IEA är tillverkningskapaciteten fortfarande mycket liten jämfört med litiumjonbatterier, samtidigt som leverantörskedjan för hårt kol är starkt koncentrerad till Kina.

Det ger Stora Ensos samarbete med Shanshan en tydlig industriell betydelse.

Det nya avtalet visar att tekniken rör sig närmare marknaden. Men innan batterimaterial från svensk skog kan bli en kommersiell produkt i stora volymer återstår både industriell verifiering och beslut om framtida produktion.