Stockholmsbörsen stängde på minus för tionde handelsdagen i rad på tisdagen. En lika lång negativ svit har inte setts sedan 2001. Men bakom den ovanliga statistiken finns ett betydligt mindre dramatiskt börsfall än antalet röda dagar antyder.

OMXSPI föll 0,52 procent den 18 augusti och stängde på 1 125,91. Storbolagsindexet OMXS30 backade samtidigt 0,66 procent till 3 244,66.

Därmed har Stockholmsbörsen fallit tio handelsdagar i följd, den längsta minussviten sedan tiden kring it-kraschen 2001.

Det är en ovanlig utveckling, men det är viktigt att skilja på hur länge börsen har fallit och hur mycket den faktiskt har tappat.

Sedan OMXSPI stängde på 1 150,18 den 4 augusti har nedgången varit ungefär 2,1 procent. Ingen av de tio negativa dagarna har dessutom inneburit ett fall större än 0,52 procent.

Det handlar alltså än så länge mer om en utdragen nedgång än om ett börsras.

Därför fortsätter Stockholmsbörsen falla

En av de viktigaste förklaringarna är de stigande långräntorna.

SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall pekar ut utvecklingen på räntemarknaden som en central anledning till den negativa undertonen på börsen.

Det är inte i första hand Riksbankens styrränta som står i centrum. I stället handlar det om de längre marknadsräntorna, som påverkas av bland annat inflationsförväntningar, staters upplåningsbehov och investerarnas krav på avkastning.

Den svenska tioårsräntan har stigit till omkring 3,1 procent, samtidigt som motsvarande räntor har gått upp även i USA och stora delar av Europa.

Den tyska tioårsräntan nådde under tisdagen den högsta nivån sedan 2011.

Vi har gått igenom utvecklingen mer ingående i vår guide om de stigande globala långräntorna och hur Sverige påverkas.

Högre långräntor gör räntebärande placeringar mer attraktiva relativt aktier. De gör dessutom framtida företagsvinster mindre värda i dagens pengar, något som ofta slår särskilt hårt mot högt värderade tillväxt- och teknikbolag.

Oljan har blivit ytterligare ett problem

Samtidigt har oljepriset stigit.

Brentoljan handlas kring 90–92 dollar per fat. En viktig del av marknadens oro är att dyrare energi kan hålla inflationstrycket uppe längre än investerarna tidigare räknat med.

Det kan i sin tur göra det svårare för räntorna att falla.

Utvecklingen i Mellanöstern har därför fått betydelse även för Stockholmsbörsen. Om oron minskar och oljepriset faller tillbaka kan en del av trycket på långräntorna också lätta.

Om energipriserna i stället fortsätter upp kan ränteläget förbli besvärligt för börsen.

Tio minusdagar låter värre än det är

Det mest uppseendeväckande med utvecklingen är själva sviten.

Tio handelsdagar utan en enda positiv stängning är mycket ovanligt. Senast det hände i Stockholm var 2001.

Men nedgångens storlek ger en annan bild.

OMXSPI har tappat omkring 2,1 procent under de tio negativa dagarna. Flera av nedgångarna har varit mycket små och börsen är fortfarande tydligt högre än vid årsskiftet.

Swedbanks chefsstrateg Mattias Isakson har beskrivit utvecklingen som en ”pyspunka”.

Den beskrivningen fångar skillnaden mellan en lång rad röda dagar och ett verkligt börsras. Marknaden har sakta försvagats, snarare än drabbats av panikförsäljningar.

Det betyder inte att utvecklingen är ointressant. En lång period av små nedgångar kan vara ett tecken på att investerarna successivt minskar sin risk, särskilt om räntor och råvarupriser fortsätter åt fel håll.

Verkstadsbolag pressades på tisdagen

Även utvecklingen mellan olika sektorer visar hur marknaden förändras.

På tisdagen steg hälsovårdssektorn samtidigt som bland annat råvaror och flera verkstadsbolag backade.

H&M steg 4,1 procent och AstraZeneca 2,6 procent.

På motsatt sida föll ABB 2,8 procent och Atlas Copco 2,6 procent.

Det är en rörelse som passar in i ett mer försiktigt börsklimat, där investerare i större utsträckning söker sig till bolag som uppfattas som mindre känsliga för konjunktur och räntor.

Även osäkerheten kring de stora globala AI-investeringarna har börjat påverka vissa teknik- och industribolag.

Nedgången är inte bara svensk

Stockholmsbörsen är inte ensam.

Det breda europeiska indexet Stoxx Europe 600 föll omkring 0,7 procent på tisdagen. Högre räntor och energipriser pressar aktiemarknader på flera håll.

Det som sticker ut i Sverige är alltså främst hur länge nedgången har pågått utan en enda positiv handelsdag.

För att läget ska börja likna en mer allvarlig börsnedgång krävs betydligt större rörelser än de som hittills synts.

Det här bör svenska småsparare hålla koll på

För den som sparar i aktier eller fonder finns framför allt tre saker att följa de kommande dagarna.

1. Långräntorna

Det är sannolikt den viktigaste indikatorn just nu.

Om svenska, tyska och amerikanska långräntor fortsätter upp kan pressen på börsen bestå. Ett tydligt räntefall skulle däremot kunna ge aktiemarknaden bättre förutsättningar att återhämta sig.

2. Oljepriset

Ett fortsatt oljepris kring eller över 90 dollar kan stärka inflationsoron.

Om oljepriset däremot faller snabbt kan en av de faktorer som driver upp räntorna försvagas.

3. Storleken på börsfallen

Antalet negativa dagar är intressant historiskt, men för spararen är storleken på rörelserna viktigare.

Elva eller tolv minusdagar med nedgångar på några tiondelar är något helt annat än om börsen plötsligt börjar falla flera procent om dagen med hög omsättning.

Det är den skillnaden som avgör om dagens utdragna svaghet börjar utvecklas till något betydligt mer allvarligt.

Ingen anledning att stirra sig blind på sviten

För långsiktiga sparare är tio röda dagar i sig inget tillräckligt skäl för att ändra en långsiktig sparplan.

Finansinspektionen rekommenderar generellt att pengar som inte behövs under de närmaste fem till tio åren kan placeras på börsen, med lång tidshorisont och god riskspridning.

Det betyder inte att marknaden inte kan falla mer.

Men den historiska tiodagarssviten säger framför allt något om hur ovanligt jämnt negativ börsen har varit. Den säger betydligt mindre om hur allvarlig nedgången är.

Hittills är bilden därför tydlig: Stockholmsbörsen har haft sin längsta serie av negativa handelsdagar på 25 år, men den sammanlagda nedgången är fortfarande bara drygt två procent.

Nästa viktiga signal blir inte bara om sviten når elva dagar.

Det är om räntorna fortsätter upp och de små dagliga nedgångarna börjar bli större.