Norge kan behöva importera mer el och ändå få lägre elpriser. Det är en av slutsatserna i Statnetts nya marknadsanalys, som presenterades den 19 oktober 2026. Förklaringen finns till stor del utanför Norge, där mer förnybar el väntas pressa priserna. Men för svenska hushåll finns en viktig hake: lägre genomsnittspriser betyder inte att de dyra vintertimmarna försvinner.

Därför kan elpriset sjunka trots större importbehov

I sin nya marknadsanalys för 2026–2060 räknar norska Statnett med genomsnittliga elpriser på omkring 40–50 euro per megawattimme i södra och mellersta Norge under de kommande fem åren.

Samtidigt väntas Norges elbalans försvagas. Det innebär att landets elförbrukning ökar snabbare än den egna produktionen, vilket minskar överskottet och ökar behovet av import.

Det kan låta motsägelsefullt. Om Norge behöver köpa mer el från andra länder borde väl priserna stiga?

Inte nödvändigtvis.

Norge är en del av en större europeisk elmarknad. Priset påverkas därför inte bara av hur mycket el som produceras och förbrukas inom landets gränser, utan också av tillgången och priserna i grannländerna.

Statnett räknar med att utbyggnaden av solkraft, vindkraft och batterilagring kommer att pressa ned elpriserna i Europa. Den effekten väntas i basscenariot bli större än den prishöjning som Norges försvagade elbalans annars skulle kunna orsaka.

Det betyder inte att import i sig gör elen billigare. Det avgörande är hur mycket el som finns tillgänglig på den större marknaden och vad den kostar.

Mer vind och sol ger billig el, men inte hela tiden

När det blåser mycket eller solen producerar stora mängder el kan utbudet bli stort i förhållande till efterfrågan. Då sjunker priserna, ibland till mycket låga nivåer.

Men när vinden avtar, solen inte producerar och elförbrukningen samtidigt är hög behövs andra kraftslag.

Gaskraften får då fortfarande stor betydelse. Statnett räknar med att gas från 2035 bara står för omkring 5–10 procent av Europas årliga elproduktion, men ändå påverkar marknadspriset under ungefär 40 procent av tiden i basscenariot.

Förklaringen är att elpriset på grossistmarknaden normalt bestäms av den dyraste produktion som behöver användas för att möta efterfrågan vid det aktuella tillfället.

Även batterier väntas få en viktigare roll. De kan lagra el under billiga perioder och leverera den när priserna stiger. Däremot löser de inte problemet med att flytta stora mängder energi från sommaren till vintern.

Kraftledningarna avgör hur mycket priserna jämnas ut

Överföringskapaciteten mellan länder och elområden är en annan viktig del av förklaringen.

När elen är billig i ett område kan den exporteras till ett annat där efterfrågan är större och priset högre. Handeln bidrar till att jämna ut prisskillnaderna.

Men det fungerar bara så länge det finns ledig kapacitet i elnätet.

Om ledningarna redan används fullt ut kan ett område med elöverskott fortsätta ha låga priser samtidigt som ett annat område får betala betydligt mer.

Mer överföringskapacitet behöver därför inte sänka priset överallt. I ett område som tidigare haft svårt att exportera sin billiga el kan priset tvärtom stiga när fler köpare får tillgång till produktionen.

Det är också en viktig förklaring till varför svenska elområden kan ha olika priser trots att de ingår i samma nationella elsystem.

Lägre årsmedelpris kan dölja riktigt dyra timmar

En av de viktigaste slutsatserna från Statnett är att stora prisvariationer väntas finnas kvar.

Ett enkelt räkneexempel visar varför genomsnittet kan vara missvisande.

Anta att spotpriset under fyra lika långa perioder är 0, 0, 0 och 200 öre per kilowattimme.

Genomsnittet blir då 50 öre per kilowattimme, trots att priset under en av perioderna är fyra gånger så högt.

För ett hushåll är det stor skillnad om elförbrukningen är jämnt fördelad eller om stora mängder används just under den dyra perioden.

Samma princip gäller över längre tid. Många billiga sommardagar kan dra ned årets genomsnitt samtidigt som kalla vinterdagar fortfarande får mycket höga priser.

Statnett har använt 29 historiska väderår i sina beräkningar. Resultaten visar att vädret kan skapa stora skillnader mellan enskilda år.

Det är därför viktigt att skilja på ett beräknat årsmedelpris och vad elen faktiskt kommer att kosta under en viss vintervecka.

Vad säger analysen om svenska elpriser?

Statnetts fullständiga rapport innehåller också modellberäkningar för svenska elområden.

I det europeiska basscenariot ser utvecklingen ut så här:

Siffrorna är beräknade grossistpriser och ska inte förväxlas med priserna på hushållens elräkningar. Tabellen ger heller ingen motsvarande prognos för SE2 och SE4.

Att Statnett räknar med lägre genomsnittspriser i delar av Sverige innebär inte att elen säkert blir billigare under vintern 2026/27.

Svenska kraftnät har tvärtom varnat för förhöjd risk för höga priser och stora prisskillnader under den kommande vintern. Det handlar bland annat om osäkerheten på energimarknaderna och vattenläget i Norden.

I vår tidigare genomgång av Svenska kraftnäts vinterbedömning förklaras varför elen kan räcka till samtidigt som priset blir högt.

De två analyserna behöver alltså inte motsäga varandra. Statnett beskriver möjliga prisnivåer och utvecklingsvägar under flera årtionden, medan Svenska kraftnäts vinterbedömning handlar om förutsättningarna inför den närmaste vintern.

Vad betyder det för din elräkning?

För svenska hushåll är det viktigt att komma ihåg att spotpriset bara är en del av den totala elkostnaden.

På elräkningen tillkommer bland annat elnätsavgifter, energiskatt och moms. Elhandlarens påslag och eventuella fasta avgifter påverkar också kostnaden.

Därför kan själva elpriset sjunka utan att hushållets totala räkning minskar lika mycket. Vi har tidigare förklarat varför elräkningen kan vara hög trots billigare el.

Även elavtalet har betydelse.

Med kvartsprisavtal påverkas elhandelskostnaden av när hushållet använder el. Det kan löna sig att flytta exempelvis elbilsladdning till billigare perioder, medan stor förbrukning under pristoppar kan bli kostsam.

Med rörligt månadspris är kopplingen till hushållets exakta förbrukningstid mindre direkt. Ett fastprisavtal ger i stället ett avtalat elhandelspris under bindningstiden.

Den som funderar på att anpassa sin elanvändning kan läsa mer om när kvartspris på el lönar sig.

Ingen garanti för billigare el i vinter

Statnetts analys visar framför allt hur beroende de nordiska elpriserna har blivit av utvecklingen i resten av Europa.

Ett land kan få sämre egen elbalans och ändå dra nytta av billigare elproduktion på den gemensamma marknaden. Samtidigt kan begränsad överföringskapacitet, väderförhållanden och perioder med hög efterfrågan skapa stora prisskillnader.

För svenska hushåll är slutsatsen därför dubbel. Det finns faktorer som kan pressa ned elpriserna på längre sikt, men de ger inget löfte om billigare el under den kommande vintern.

Ett lägre årsmedelpris kan fortfarande innehålla många billiga timmar och några riktigt dyra. Och för den som använder mycket el under de dyraste perioderna kan de timmarna få stor betydelse för den slutliga kostnaden.