Norska energijätten Statkraft förbereder investeringar på över fem miljarder kronor i svensk vattenkraft. Samtidigt överväger bolaget en stor vindkraftspark utanför Piteå som skulle kunna producera omkring två terawattimmar el per år. Men flera av satsningarna är fortfarande projekt under utveckling, inte färdigbeslutade investeringar.

Statkraft är redan en av Sveriges större vattenkraftsproducenter med 54 kraftverk och en normal årsproduktion på omkring 5,4 TWh. Nu står bolaget inför omfattande investeringar när gamla anläggningar ska moderniseras och ny produktion övervägs.

Enligt uppgifter som Dagens industri publicerat förbereder Statkraft investeringar på mer än fem miljarder kronor i den svenska vattenkraften.

Någon fullständig lista över exakt vilka kraftverk som ska få del av pengarna har ännu inte offentliggjorts.

Här finns Statkrafts stora svenska projekt

Två projekt sticker ut bland Statkrafts svenska utvecklingsplaner.

Projekten ligger dessutom i varsin ände av det svenska elsystemet.

MittLagan ligger i elområde SE4 i södra Sverige medan Hästliden ligger i SE1 i norra Sverige.

MittLagan ska ersätta tre gamla kraftverk

Ett av Statkrafts största konkreta vattenkraftsprojekt är MittLagan i Laholms kommun.

Planen är att kraftverken Bassalt, Knäred Övre och Knäred Nedre ska ersättas av en modernare anläggning vid Bassalt.

Vattnet ska ledas genom en cirka 3,6 kilometer lång tunnel till en ny kraftstation som huvudsakligen placeras under jord.

Den planerade effekten är drygt 32 MW.

Enligt Statkrafts information om MittLagan skulle den årliga elproduktionen kunna öka från omkring 105 GWh till mer än 112 GWh.

Det innebär ingen enorm ökning av den totala energimängden, men den nya anläggningen skulle kunna få stor betydelse på ett annat sätt.

Vattenkraft går att reglera snabbt efter hur mycket el som behövs för stunden. Den egenskapen är särskilt viktig i södra Sverige, där elproduktionen är betydligt lägre i förhållande till efterfrågan än i norra Sverige.

Det är också en del av förklaringen till varför elen ofta är dyrare i södra Sverige.

Ännu inget klartecken för bygget

MittLagan är samtidigt ett bra exempel på skillnaden mellan Statkrafts investeringsplaner och redan beslutade investeringar.

Projektet befinner sig fortfarande i tillståndsprocessen.

Statkraft lämnade in sin tillståndsansökan 2024 och har tidigare uppgett att något slutligt investeringsbeslut inte fattas innan de nödvändiga tillstånden finns.

Om projektet får klartecken beräknas själva genomförandet ta ungefär fem till sju år.

Det går därför ännu inte att sätta ett säkert årtal för när den nya kraftstationen skulle kunna börja leverera el.

Fem miljarderna gäller mer än MittLagan

MittLagan ska inte förväxlas med hela Statkrafts planerade investering på mer än fem miljarder kronor.

Statkraft har 54 svenska vattenkraftverk, och stora delar av beståndet är gammalt. Enligt bolaget är många anläggningar mellan 30 och mer än 100 år gamla.

Det skapar behov av både modernisering och reinvesteringar.

Den offentliga informationen visar däremot ännu inte exakt hur femmiljardersbeloppet ska fördelas mellan olika kraftverk.

Det säkra är därför att Statkraft planerar investeringar på över fem miljarder kronor i den svenska vattenkraften, inte att hela summan är avsatt till ett enda projekt.

Hästliden kan ge omkring 2 TWh om året

Samtidigt arbetar Statkraft med en betydligt större möjlig utbyggnad av vindkraften.

Hästliden ligger omkring 20 kilometer väster om Piteå och är en del av det stora vindkraftsområdet Markbygden.

Planerna omfattar som mest 85 vindkraftverk med en total installerad effekt på omkring 600 MW, beroende på bland annat tillgänglig kapacitet i elnätet.

Statkraft uppskattar den möjliga årsproduktionen till omkring 2 TWh.

Det är nästan 18 gånger så mycket som MittLagans planerade årliga vattenkraftsproduktion.

Vindkraft och vattenkraft fyller dock olika funktioner. Vattenkraften kan regleras efter behov, medan vindkraftens produktion beror på vädret.

Regeringen har gett tillstånd

Hästliden tog ett viktigt steg sommaren 2026.

Den 16 juli gav regeringen tillstånd till projektet. Tillståndet medger upp till 85 vindkraftverk med en maximal höjd på 300 meter.

Men regeringens beslut betyder inte automatiskt att Statkraft kommer att bygga parken.

Efter beskedet uppgav bolaget att villkoren skulle analyseras och projektet optimeras innan dess realiserbarhet bedöms.

Något offentligt slutligt investeringsbeslut om Hästliden har ännu inte presenterats.

Statkraft har tidigare sagt att en byggstart teoretiskt skulle kunna ske före 2030 och att elproduktionen skulle kunna börja ungefär två år senare. Det är dock ingen fastställd tidsplan.

LKAB är intresserat av elen

Det finns samtidigt en möjlig stor köpare av el från Hästliden.

Statkraft och LKAB har tecknat en avsiktsförklaring om framtida elleveranser från vindkraftsparken.

LKAB:s planerade omställning av järn- och stålproduktionen innebär ett mycket stort framtida elbehov i norra Sverige.

Avsiktsförklaringen är inte något beslut om att Hästliden ska byggas, men den visar vilken typ av industriell efterfrågan som ligger bakom intresset för ny elproduktion i området.

Statkraft satsar på färre områden

De svenska planerna kommer samtidigt som Statkraft har förändrat sin övergripande strategi.

Den norska energikoncernen har dragit ned på flera utvecklingsområden och fokuserar mer på sina kärnverksamheter och marknader. Nordisk vattenkraft är en central del av den strategin, medan landbaserad vindkraft fortfarande är ett prioriterat område.

Det gör Sverige intressant på två fronter.

I söder handlar satsningarna framför allt om att modernisera och bevara reglerbar vattenkraft. I norr finns möjlighet att bygga betydligt större mängder ny vindkraft för en industri vars elbehov kan öka kraftigt.

Men den viktiga skillnaden är att planerna befinner sig i olika faser.

Statkraft förbereder investeringar på över fem miljarder kronor i svensk vattenkraft, men hela fördelningen är ännu inte offentlig. MittLagan väntar fortfarande på slutligt tillstånd och investeringsbeslut. Hästliden har fått regeringens tillstånd, men även där återstår Statkrafts beslut om projektet faktiskt ska byggas.