Drygt 4,5 miljoner människor fick specialistvård i Sverige under 2025. Ny statistik från Socialstyrelsen visar också vad som oftast leder till sjukhusvård och hur stora skillnaderna är mellan kvinnor, män och olika åldersgrupper.
Totalt fick drygt 4,516 miljoner personer specialistvård under 2025. Det är omkring 73 000 fler än året före, motsvarande en ökning på cirka 1,6 procent.
Men siffran betyder inte att 4,5 miljoner människor låg på sjukhus.
Specialistvården omfattar både slutenvård, där patienten skrivs in på sjukhus, och specialiserad öppenvård där patienten exempelvis träffar en läkare utan att läggas in.
Under 2025 vårdades drygt 830 000 personer i slutenvård. Samtidigt registrerades omkring 1,390 miljoner inskrivningar och 14,272 miljoner läkarbesök inom den specialiserade öppenvården.
Så förändrades vården under 2025
Jämfört med 2024 ökade flera av de stora måtten i Socialstyrelsens statistik.
| Mått | 2024 | 2025 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Personer i specialistvård | 4,443 miljoner | 4,516 miljoner | +73 000 |
| Personer i slutenvård | 824 000 | 830 000 | +6 000 |
| Inskrivningar i slutenvård | 1,377 miljoner | 1,390 miljoner | +13 000 |
| Läkarbesök i specialiserad öppenvård | 14,129 miljoner | 14,272 miljoner | +143 000 |
| Slutenvårdstillfällen för sjukdom eller symtom | 1,064 miljoner | 1,075 miljoner | +11 000 |
En person kan förekomma flera gånger i statistiken. Någon som läggs in på sjukhus tre gånger under året räknas som en person men tre inskrivningar. Samma person kan dessutom ha gjort flera läkarbesök inom specialistvården.
Det är därför viktigt att skilja mellan patienter, vårdtillfällen och besök.
Hjärt- och kärlsjukdom vanligaste orsaken bland män
Vilka sjukdomar som leder till sjukhusvård skiljer sig tydligt mellan olika grupper.
Bland män var hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste sjukdomsgruppen i slutenvården under 2025. Omkring 69 000 män vårdades för sådana sjukdomar.
Därefter följde ungefär:
- 53 000 män med symtom och sjukdomstecken som inte klassificerats någon annanstans
- 46 000 med sjukdomar i matsmältningsorganen
- 38 000 med sjukdomar i andningsorganen
- 36 000 med sjukdomar i rörelseorganen
För kvinnor var skillnaderna mellan de största sjukdomsgrupperna mindre. Omkring 53 000 kvinnor vårdades för symtomdiagnoser och cirka 51 000 för hjärt- och kärlsjukdomar.
Sjukdomar i rörelseorganen och matsmältningsorganen stod vardera för omkring 45 000–46 000 kvinnliga patienter.
Graviditet och förlossning redovisas samtidigt som en egen stor kategori och behöver skiljas från jämförelsen mellan rena sjukdomsgrupper.
Åldern avgör vad som oftast leder till sjukhusvård
Statistiken visar också hur kraftigt vårdbehovet förändras genom livet.
Bland barn mellan 0 och 4 år är tillstånd som uppkommer under den perinatala perioden, alltså tiden kring födseln, den vanligaste gruppen.
För barn mellan 5 och 14 år ligger olika symtom och sjukdomstecken högst.
Bland personer i åldern 15–44 år är psykiska sjukdomar och beteendestörningar den största sjukdomsgruppen inom slutenvården.
I gruppen 45–64 år är sjukdomar i matsmältningsorganen vanligast.
Från 65 års ålder tar hjärt- och kärlsjukdomarna över som den största gruppen.
Det innebär att frågan om vilken sjukdom som är den vanligaste orsaken till sjukhusvård inte har ett enda svar. Det beror i hög grad på patientens ålder.
Färre vårdas på sjukhus än för tio år sedan
Ökningen mellan 2024 och 2025 betyder inte att Sverige befinner sig i en långsiktig trend där allt fler läggs in på sjukhus.
Mellan 2016 och 2025 minskade antalet personer som vårdades i slutenvård med omkring 61 000, motsvarande cirka 7 procent.
Även antalet personer som vårdades för hjärt- och kärlsjukdom minskade under perioden, med ungefär 15 000 patienter.
En av grupperna som däremot ökat är sjukdomar i rörelseorganen.
Utvecklingen speglar bland annat att mer vård kan utföras utan att patienten behöver vara inskriven på sjukhus.
Den som vill jämföra själva vårdvolymerna med hur länge patienter får vänta kan också läsa Hurbra:s genomgång av vårdköerna och väntetiderna till operation 2026.
Stora skillnader mellan olika bostadsområden
Socialstyrelsens statistik visar också tydliga socioekonomiska skillnader.
Efter att hänsyn tagits till åldersskillnader registrerades omkring 15 000 slutenvårdstillfällen per 100 000 invånare i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var motsvarande nivå omkring 11 000 vårdtillfällen per 100 000 invånare.
Skillnaderna är särskilt tydliga för psykiska sjukdomar och beteendestörningar samt endokrina och metabola sjukdomar.
För dessa grupper var antalet patienter i slutenvård betydligt lägre i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar än i områden med stora utmaningar.
Regionala skillnader i tillgänglighet och väntetider går också att jämföra i Hurbra:s genomgång av var patienter får snabbast vård i Sverige.
Ökningen måste tolkas försiktigt
Att 73 000 fler personer registrerades i specialistvården under 2025 innebär inte automatiskt att vårdbehovet ökade lika mycket.
Socialstyrelsen varnar för att rapporteringen har förändrats över tid, framför allt inom den specialiserade öppenvården.
Privata vårdgivare står för en stor del av det kända bortfallet, och det finns inget fullständigt facit som visar exakt hur stort bortfallet är. För slutenvården bedöms täckningen däremot vara god och undertäckningen liten.
Antalet registrerade besök i den specialiserade öppenvården har också ökat kraftigt sedan rapporteringen började. En del av förändringen kan därför bero på att fler vårdkontakter rapporteras, snarare än att vårdkonsumtionen faktiskt har ökat lika mycket.
Omkring 3 procent av läkarbesöken i den specialiserade öppenvården saknar dessutom registrerad huvuddiagnos.
Det säkraste sättet att beskriva utvecklingen är därför att 73 000 fler personer registrerades i specialistvården 2025 än 2024.
Den fullständiga statistiken finns hos Socialstyrelsen.