Spanska myndigheter fick flera varningar om ett snabbt försämrat läge vid Ceuta veckorna före den enorma migrantströmmen i slutet av juli. Det visar en ny granskning från Reuters. Mer än 70 000 människor tog sig in i den spanska enklaven på ett dygn och minst 94 dödsfall har bekräftats. Nu riktar fackliga företrädare kritik mot att signalerna inte ledde till större förstärkningar tidigare.

Reuters har gått igenom sex skriftliga uttalanden och skrivelser från organisationer som företräder spansk gränspolis och Guardia Civil. Där efterfrågades bland annat tydligare instruktioner, fler resurser och bättre beredskap för ett växande antal människor som försökte nå Ceuta sjövägen.

Den spanska regeringen invänder samtidigt att säkerhetstjänsten inte hade någon konkret underrättelserapport som förutsåg att tiotusentals människor skulle försöka ta sig över gränsen samtidigt.

Det är en viktig skillnad. Varningarna visar inte att myndigheterna på förhand visste exakt vad som skulle inträffa den 29 och 30 juli. Däremot visar de att personal vid gränsen såg flera tecken på att situationen höll på att förändras – och bad om åtgärder innan katastrofen var ett faktum.

Sex varningar före den stora migrantströmmen

Ett avgörande datum var den 29 juni. Då slog Spaniens högsta domstol fast att reglerna om omedelbara avvisningar vid gränsen inte kunde tillämpas på samma sätt på personer som stoppades i havet när de försökte simma in till Ceuta.

Redan den 10 juli gick Guardia Civil-facket AUGC ut och krävde tydligare instruktioner för hur personalen skulle agera.

Tre dagar senare varnade polisfacket SUP för att kriminella nätverk snabbt kunde anpassa sig till det förändrade rättsläget. Organisationen ville bland annat se förstärkt bemanning.

Den 23 juli skickades ytterligare en skrivelse till polisledningen i Ceuta. Där lyftes de återkommande sjöankomsterna och behovet av ett tillfälligt mottagningscenter.

Enligt Reuters nya granskning fick de fackliga organisationerna inte den respons de efterfrågade innan situationen exploderade.

Domen betydde inte att alla fick stanna

Domstolsbeslutet blev en central del av utvecklingen, men dess innebörd förvrängdes snabbt.

Högsta domstolen slog inte fast att den som simmade in till Ceuta automatiskt hade rätt att stanna i Spanien. Beslutet innebar i stället att den särskilda formen av omedelbar avvisning vid gränsen inte kunde användas på samma sätt mot människor som stoppades ute till havs.

Ett återvändande kunde fortfarande genomföras genom det ordinarie utlänningsrättsliga förfarandet, med de rättsliga garantier som följer med det.

På sociala medier började däremot ett betydligt enklare budskap spridas: att den som lyckades ta sig fram till Ceuta inte längre kunde skickas tillbaka direkt.

Det förändrade kalkylen för människor som övervägde resan.

Virala filmer fick fler att försöka

Samtidigt fylldes sociala medier av bilder och videoklipp på personer som hade lyckats ta sig över.

Reuters har tidigare beskrivit hur sådana filmer spreds på bland annat Instagram och bidrog till att människor långt från gränsen bestämde sig för att resa mot Ceuta.

När enstaka lyckade försök visas om och om igen kan bilden av riskerna också förändras. Att rutten i verkligheten var extremt farlig blev mindre synligt än bilderna på dem som hade lyckats.

När massströmmen väl kom blev konsekvenserna katastrofala.

Mer än 70 000 människor tog sig in i Ceuta under omkring ett dygn den 29–30 juli. Enligt den senaste sammanställningen i Reuters granskning har minst 94 dödsfall bekräftats, varav 80 på den spanska sidan och 14 i Marocko. Fler personer har rapporterats saknade.

Hurbra har tidigare gått igenom den akuta migrantkrisen i Ceuta den 30 juli.

Människosmugglare såg en möjlighet

De spanska myndigheterna pekar också på människosmugglare och andra kriminella nätverk.

Sådana nätverk följer förändringar i gränskontroller och lagstiftning noggrant. När domstolsbeslutet började beskrivas som att sjövägen till Ceuta hade blivit en möjlighet att undvika direkt avvisning skapades ett nytt försäljningsargument.

Det betyder inte att de tiotusentals människor som sökte sig mot gränsen alla organiserades av smugglare. En del av mobiliseringen verkar ha varit spontan och förstärkts av sociala medier.

Men kombinationen av ett förändrat rättsläge, felaktiga eller förenklade uppgifter på nätet, virala filmer och aktörer som hade ekonomiska intressen av fler överfarter skapade snabbt en mycket farlig situation.

Bakom utvecklingen finns dessutom betydligt djupare drivkrafter. Ekonomisk utsatthet och brist på framtidsutsikter bland unga i Marocko hade redan skapat ett starkt migrationstryck.

Regeringen tillbakavisar bilden av att katastrofen kunde förutses

Den spanska regeringen accepterar inte fackens beskrivning fullt ut.

Inrikesminister Fernando Grande-Marlaska har framhållit att underrättelsetjänsten inte hade någon särskild rapport som varnade för en förestående massövergång i den skala som senare inträffade.

Regeringsdelegationen i Ceuta säger också att kontakten med polis och Guardia Civil var kontinuerlig.

Fackens kritik handlar däremot om att de tecken som faktiskt fanns inte togs på tillräckligt stort allvar. De pekar på att antalet försök sjövägen ökade och att de själva hade begärt både tydligare rutiner och fler resurser.

Det är där Reuters nya uppgifter blir betydelsefulla. Frågan är inte om regeringen hade ett dokument där det stod att 70 000 människor skulle komma ett visst datum. Frågan är om en rad mindre varningssignaler tillsammans borde ha lett till en helt annan beredskap.

Även Marockos åtgärder kom sent

Också på den marockanska sidan hade fler människor börjat röra sig mot Ceuta under veckorna före katastrofen.

Enligt Reuters skärptes bland annat kontroller vid buss- och tågstationer först en eller två dagar före den stora migrantströmmen. De verkligt omfattande förstärkningarna kom när situationen redan höll på att utvecklas till en massrörelse.

Marockanska företrädare har i sin tur pekat på Spaniens domstolsbeslut och hävdat att Madrid borde ha förstått vilken effekt det kunde få.

Ceutas geografiska läge gör situationen särskilt känslig. Den spanska enklaven ligger på den nordafrikanska kusten och utgör en av EU:s få landgränser mot Afrika. I Hurbra:s guide kan du läsa mer om vad Ceuta är och varför området tillhör Spanien.

Helt annan beredskap efter katastrofen

Det mest talande är kanske vad som hände efteråt.

Spanien har skickat mer än 500 extra poliser från fastlandet till Ceuta och satt upp en flytande barriär utanför kusten. Totalt har säkerhetsstyrkan i området vuxit kraftigt.

När nya uppmaningar om en massövergång började spridas på sociala medier i mitten av augusti blev reaktionen också betydligt snabbare. Marockanska myndigheter skärpte kontroller långt från själva gränsen och fler människor stoppades innan de hann nå Ceuta.

Det visar hur mycket beredskapen förändrades efter katastrofen.

Reuters granskning ger därför en obekväm bild av veckorna före den 29 juli. Ingen tycks ha kunnat förutse den exakta omfattningen. Men det fanns återkommande varningar, ett snabbt förändrat beteende vid gränsen och ett rättsligt beslut vars effekter blev allt tydligare.

När myndigheterna väl agerade med full kraft hade tiotusentals människor redan tagit sig över – och minst 94 människor hade mist livet.