Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har något bättre resultat på kognitiva tester och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover sämre. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet med över 400 000 deltagare. Men resultaten betyder inte att forskarna har bevisat att bättre sömn förebygger demens.
Studien, som publicerades den 4 november 2026 i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Heart Association, undersöker sambandet mellan sömnvanor och hjärnhälsa hos personer med så kallade kardiometabola sjukdomar.
Det handlar bland annat om typ 2-diabetes, hjärtsjukdom och stroke, sjukdomar som sedan tidigare förknippas med en ökad risk för kognitiva problem.
Forskarna ville undersöka om god sömn kunde vara kopplad till bättre hjärnhälsa även hos människor som redan hade någon av dessa sjukdomar.
Över 400 000 personer ingick i studien
Forskarna använde information från den brittiska befolkningsstudien UK Biobank, där mer än 400 000 medelålders och äldre personer ingick i undersökningen.
Drygt 54 000 deltagare hade minst en av sjukdomarna typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke. För nästan 35 000 deltagare fanns dessutom magnetkameraundersökningar som gjorde det möjligt att studera hjärnans struktur.
Sömnhälsan bedömdes utifrån fem faktorer:
- Hur länge deltagarna vanligtvis sov.
- Om de var morgon- eller kvällsmänniskor.
- Om de hade svårt att sova.
- Om de snarkade.
- Om de upplevde trötthet under dagen.
Genom att väga samman dessa uppgifter kunde forskarna jämföra personer med bättre respektive sämre sömnvanor.
Bättre resultat på tester och större hjärnvolym
Resultaten visade att personer med kardiometabol sjukdom och god sömnhälsa i genomsnitt presterade något bättre på kognitiva tester än personer med motsvarande sjukdomar och sämre sömn.
Forskarna såg också ett samband med hjärnans struktur. Deltagare med god sömn hade större volym av både grå och vit hjärnsubstans.
Grå substans innehåller bland annat nervcellernas cellkroppar och är viktig för exempelvis minne och informationsbearbetning. Vit substans består till stor del av nervtrådar som förbinder olika delar av hjärnan.
Sambandet mellan sömn och hjärnans struktur var tydligare hos deltagare med de aktuella sjukdomarna än hos personer som inte hade dem.
Forskarna bakom studien menar att sömn därför kan vara en viktig faktor att uppmärksamma för människor med exempelvis diabetes eller hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten presenteras närmare av Karolinska Institutet.
Därför bevisar studien inte att sömn skyddar mot demens
Trots sambanden finns en viktig begränsning. Forskarna har inte genomfört ett experiment där människor fått förbättra sin sömn och sedan följts för att se om deras hjärnhälsa blivit bättre.
Det är en observationsstudie, vilket innebär att forskarna har undersökt hur olika faktorer hänger samman.
| Vad studien visade | Vad den inte bevisade |
|---|---|
| God sömn var kopplad till något bättre kognitiva testresultat. | Att bättre sömn orsakar förbättrad kognitiv förmåga. |
| God sömn var kopplad till större hjärnvolym. | Att hjärnvolymen ökar när en person börjar sova bättre. |
| Sambanden var särskilt intressanta hos personer med vissa kroniska sjukdomar. | Att förbättrad sömn förebygger demens hos dessa patienter. |
Det går exempelvis inte att utesluta att människor med bättre allmänhälsa både sover bättre och har bättre hjärnhälsa.
Det kan också finnas ett samband i motsatt riktning. Förändringar i hjärnans funktion eller andra hälsoproblem kan påverka möjligheten att sova bra.
Dessutom byggde sömnuppgifterna på deltagarnas egna beskrivningar, inte på objektiva mätningar av allas sömn under nätterna.
Att skillnaderna i kognitiva tester var små är också viktigt. Ett statistiskt samband behöver inte innebära en tydligt märkbar skillnad i människors vardag.
Studien visar alltså inte hur mycket en enskild persons minne eller tankeförmåga skulle förbättras av att sova längre eller bättre.
Vad betyder resultaten för den som har diabetes eller hjärtsjukdom?
För personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller tidigare stroke ger forskningen ytterligare skäl att uppmärksamma långvariga sömnproblem.
Det betyder däremot inte att varje dålig natt är farlig eller att den som sover mindre än rekommenderat automatiskt riskerar att få sämre hjärnhälsa.
Sömnbehovet varierar mellan människor. Vuxna behöver vanligtvis omkring sju till nio timmars sömn per natt, men även hur man fungerar under dagen är viktigt.
Regelbundna sovtider, dagsljus och fysisk aktivitet är några vanliga råd för att förbättra sömnen.
För den som redan har en kronisk sjukdom kan det vara klokt att diskutera återkommande sömnproblem med vården, särskilt om tröttheten påverkar vardagen.
Det finns också anledning att uppmärksamma misstänkta andningsuppehåll under sömnen. Obstruktiv sömnapné innebär att andningen upprepade gånger hindras under natten och är förknippad med bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Vanlig snarkning innebär dock inte automatiskt att någon har sömnapné.
Den som vill förstå de bredare konsekvenserna av sömnbrist kan också läsa vår guide om hur dåligt det är att inte sova.
Sömn är en möjlig pusselbit i hjärnans hälsa
Den nya studien ger stöd för att sömnvanor kan ha betydelse även när en person redan har utvecklat en sjukdom som påverkar hjärnans hälsa.
Men sömn är bara en del av bilden. Blodtryck, blodsocker, blodfetter och andra faktorer kan också påverka hjärnans hälsa över tid.
I en annan studie från Karolinska Institutet har forskare undersökt riskfaktorer som kan få hjärnan att åldras snabbare.
För att avgöra om förbättrad sömn faktiskt kan bromsa kognitiv försämring hos personer med diabetes, hjärtsjukdom eller stroke behövs ytterligare forskning.
Tills dess är slutsatsen mer begränsad: människor med dessa sjukdomar som rapporterar god sömn tenderar också att ha något bättre kognitiva testresultat och vissa gynnsamma skillnader i hjärnans struktur. Studien visar däremot inte att det är sömnen som har orsakat skillnaderna.